Reso AB






Örenäs slott utanför Landskrona, tidigare ägt av Reso.


Reso AB var en svensk resebyråkedja, hotellkoncern och researrangör som ägdes av folkrörelserna, bland andra Kooperativa förbundet (KF) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF).


Företaget grundades 1937, vid samma tid som den första semesterlagstiftningen infördes. Syftet var att möjliggöra vad som kallades "folksemester". Stiftare var bland andra ABF, KF och STF. Andra intressenter var bland andra SJ, HSB, RLF och LO. Ägargruppen instiftade även Folkrörelsernas semesterförening som genomförde semesterenkäter i befolkningen. Tongivande personer under Resos första tid var bland andra Valter Åman och Ivan Ohlson.


En av Resos paradanläggningar var semesteranläggningen Ronneby Brunn, projekterad och uppförd under 1960- och 1970-talet.


Klara Norra Kyrkogata 31 var inte bara RESO:s huvudkontor utan även hemvist för många specialavdelningar: RESO Kongresstjänst, RESO Incoming, RESO Specialresor, RESO Sällskapsresor och resebyråer samt RESO Grupparrangemang inkl. bussavdelningen.  


Reso såldes 1991 till Bennett Reisebureau.




Innehåll






  • 1 Anläggningar och verksamheter


  • 2 Se även


  • 3 Litteratur


  • 4 Referenser


    • 4.1 Noter







Anläggningar och verksamheter |


























































































Resos svenska semesteranläggningar drivna i egen regi[1]
Namn Ort Invigd Ägare
Hovenäsbaden Hovenäset 1939 Reso
Ronneby brunn Ronneby 1939 Ronneby stad
Insjöns Turisthotell Insjön 1939 Reso
Gullholmsbaden Gullholmen 1942 Reso
Örenäs slott Glumslöv 1942 Reso
Kosterbaden Koster 1944 Reso
Hedmans Hotell Hålland 1945 Reso
Hotel Elfverson Mölle 1945 Reso

Finnhamns fritidsgård		 Stockholm 1945 Stockholms stad

Grinda fritidsgård		 Stockholm 1949 Stockholms stad
Ystad Saltsjöbad Ystad 1952 Ystads stad
Hotell Borgafjäll Dorotea 1954 Dorotea kommun
Orsandbyn Leksand 1957 Resos Leksandsförening
















































































































Resos stadshotell[2]
Hotellnamn Ort Invigd Antal rum/bäddar Fastighetsägare
Kristineberg Stockholm 1949 143/218 Stockholms stad
Malmen Stockholm 1951 265/460 Stockholms stad
Domus¹ Stockholm 1953 (?)/460 AB Studenthem
Bromma Stockholm 1957 143/232 Stockholms stad
Arkaden Malmö 1957 175/300 Fastighets AB Spinneriet
Ronneby² Ronneby 1961 350/700 Ronneby stad
Continental Stockholm 1962 250/430
Folksam
Portalen Jönköping 1963 177/300 Byggmästare Harry Sjögren
Hotell Opalen Göteborg 1964 229/335 AB Göteborgshotell (Göteborgs stad)
Sjöfartshotellet Stockholm 1964 184/365 Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell
S:t Jörgen Malmö 1964 304/365 Fastighets AB Malmö-City
Rubinen Göteborg 1967 189/270 Konsumentföreningen Göteborg
Ferrum Kiruna 1969 112/208 Kiruna Hotellfastighets AB (Kiruna stad)
Kramm Kramfors 1969 60/123 Stiftelsen Kramfors Hyreshus (Kramfors stad)

¹ Hotelldrift juni till september. Sista säsong 1963.


² Första semesterhotellet invigt 1939 brann ned. Det nybyggda åretrunthotellet räknades som stadshotell.


Tabellen avser förhållandena omkring 1974.



Se även |


  • Riva del Sole


Litteratur |




  • Gråbacke, Carina (2008). När folket tog semester: studier av Reso 1937-77. Lund: Sekel. Libris 11089856. ISBN 978-91-85767-21-2 (inb.) 


  • Holmberg, Göran (1971). ”Plats för folksemester”. Årsskrift / Svenska turistföreningen 1971,: sid. [256]-269. 0347-6081. ISSN 0347-6081.  Libris 10475178


  • Jarnhammar, Lennart (2009). Reserverat & serverat. Stockholm: Sveriges Hotell & restaurangföretagare (SHR) cop. 2009. Libris 11440309. ISBN 978-91-978048-0-6 (inb.) 


  • Kelmeling, Sture (1985). Resominnen. Stockholm: Nyblom. Libris 7665513. ISBN 91-7780-045-1 


  • Wicklin, Martin (1997). ”Den svåra konsten att ha semester: fritidens sociala ingenjörer”. Tvärsnitt (Uppsala : Swedish Science Press, 1979-) 1997:3,: sid. 56-69 : ill. ISSN 0348-7997. ISSN 0348-7997 ISSN 0348-7997.  Libris 2348225


  • 25 år med Reso för rikare fritid i samtid och framtid.. Stockholm. 1962. Libris 3087035 



Referenser |



Noter |




  1. ^ *Gråbacke, Carina (2008). När folket tog semester: studier av Reso 1937-77. Lund: Sekel. Libris 11089856. ISBN 978-91-85767-21-2 (inb.)  s. 78


  2. ^ *Gråbacke, Carina (2008). När folket tog semester: studier av Reso 1937-77. Lund: Sekel. Libris 11089856. ISBN 978-91-85767-21-2 (inb.)  s. 240




-

Popular posts from this blog

1300-talet

Image
Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1300–1399. För decenniet 1300–1309, se 1300-talet (decennium). .mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output
Read more

1300-talet

Image
Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1300–1399. För decenniet 1300–1309, se 1300-talet (decennium). .mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output
Read more

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?

Image
36 3 The question Has there ever been a military combat going on around an active (running or in outage but not decommissioned) commercial nuclear power plant? Or dangerously near it? If yes, how did the plant and its personnel fare in such situation? Why I ask Let's assume for the scope of this question modern commercial nuclear power plants (CANDU, PWR, BWR of generation II plus all of gen III and newer) are usually reasonably safe to operate given that the engineering has been done right and there is a whole cohort of very well trained personnel on-site at all times, well rested and with considerable resources on their hands. Things hard to get with an armed conflict like the recent Syrian war raging around. I can't seem to find any reference or a comprehensive article about this, hence this question.
Read more