Storstockholms Lokaltrafik
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik | |
| |
Org.nr | 556013-0683 |
---|---|
Typ | Privat aktiebolag |
Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
Nyckelpersoner | Kristoffer Tamsons (M) Styrelseordförande Caroline Ottosson Vd |
Bransch | Kollektivtrafik |
Historia | |
Grundat | 1916[1] |
Tidigare namn | AB Stockholms Spårvägar |
Ekonomi | |
Omsättning | ▲ 20,349 miljarder SEK |
Rörelseresultat | ▲ 648 miljoner SEK |
Vinst efter skatt | ▲ 215 miljoner SEK |
Tillgångar | ▲ 60,301 miljarder SEK |
Eget kapital | ▲ 7,3 miljarder SEK |
Struktur | |
Ägare | Region Stockholm |
Moderbolag | Region Stockholm |
Dotterbolag | Lista över SL:s dotterbolag. |
Övrigt | |
Webbplats | SL.se |
Fotnoter | Statistik från 2017 års bokslut.[2] |
Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett av Region Stockholm helägt aktiebolag som fram till 2012[3] fungerade som trafikhuvudman för den landburna kollektiva persontrafiken inom Stockholms län, tillsammans med det likadeles landstingägda Waxholmsbolaget som ansvarade för sjötrafiken.
Sedan 2012[3] ansvarar landstingets trafiknämnd/trafikförvaltning för kollektivtrafiken, som regional kollektivtrafikmyndighet. SL fungerar numera som ett varumärke för den landburna kollektivtrafik som olika entreprenörer utför på uppdrag av trafikförvaltningen. Själva aktiebolaget AB Storstockholms Lokaltrafik finns fortfarande kvar och förvaltar (förutom varumärket) vissa avtal och tillgångar.
Trafikförvaltningen driver också Stockholms Spårvägsmuseum.
Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1916 med namnet AB Stockholms Spårvägar, och var fram till årsskiftet 1966/67, då det nuvarande namnet antogs, helägt av Stockholms stad. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är numera helägt av Region Stockholm.
Innehåll
1 Historia
1.1 AB Stockholms Spårvägar (1915–1966)
1.2 AB Storstockholms Lokaltrafik (1967–2012)
1.3 AB Storstockholms Lokaltrafik (2012–)
2 Infrastruktur
2.1 Depåer
2.1.1 Pendeltågen och andra järnvägar
2.1.2 Spårväg
2.1.3 Tunnelbanan
3 Fordon
4 Entreprenörer
5 Dotterbolag/Intressebolag
6 Ledande befattningar
6.1 Styrelseordförande
6.2 Verkställande direktörer
7 Trafik
8 Linjer i spårtrafiken
8.1 Linjekartor
9 Biljettsystem
10 Resultat per år
11 Symboler för trafikslag
12 Se även
13 Referenser
14 Vidare läsning
15 Externa länkar
Historia |
AB Stockholms Spårvägar (1915–1966) |
Det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) bildades 1916 (konstituerande bolagsstämma den 29 oktober 1915) för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm och övertog från den 1 januari 1917 Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags hela rörelse och från samma datum Stockholms Stads Spårväg.
Det AB Stockholms Spårvägar som i dag är trafikentreprenör för Spårväg City (och från december 2014 även för Lidingöbanan) är ett annat företag, grundat 1989.
AB Storstockholms Lokaltrafik (1967–2012) |
Hörjelöverenskommelsen, (efter Nils Hörjel, då statssekreterare i kommunikationsdepartementet) innebar att all lokaltrafik i Stockholms län skulle samlas inom ett länsbolag, efter att tidigare ha drivits av SJ och olika privata och kommunala bolag. Eftersom Stockholms stad ännu inte ingick i Stockholms läns landsting, ägdes bolaget i ett övergångsskede av Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL), innan det överfördes till Stockholms läns landstinget.
SL-modellen kom att bli förlaga för länstrafikbolag i andra län, men där kom de ofta att hälftenägas av landstinget och kommunerna. Ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom Stockholms län övertogs den 1 januari 1967 också av SL. Trafiken utfördes fortsatt av Statens Järnvägar på uppdrag åt SL.
Även övrig trafik utanför det ursprungliga SS drevs tills vidare på entreprenad. Den första trafik som helt kom att införlivas med SL och köras i egen regi var busslinjen till Kvarnholmen, Nacka som 1968 ersattes med en förlängning av en befintlig busslinje. 1969 övertogs SJ:s tre billinjegrupper; Solna, Upplands-Bro, Sigtuna och Upplands Väsby (500-linjerna), Danderyd och Täby (600-linjerna) och Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Botkyrka och Salem (700-linjerna). Övertagande av trafiken skedde successivt och genomfördes på olika sätt på grund av juridiska förhållanden. I vissa fall övertogs hela företag, vilka ibland under några år drevs vidare som dotterbolag innan de fusionerades med SL. I andra fall övertogs trafiken direkt.
Siktet var inställt på att SL i princip skulle driva all trafik i egen regi med egna fordon och egen personal. Undantaget utgjordes av pendeltågstrafiken. Vid den här tiden förvaltade SJ järnvägsspåren och hade ensamrätt till trafiken. Därför var SJ självskriven som entreprenör vad gäller den trafiken.
I början av 1970-talet hade SL i olika former övertagit alla de tidigare trafikföretagen i Stockholms län. SJ, som drivit trafiken på Roslagsbanan på entreprenad åt SL, aviserade att man hade för avsikt att lägga ned banan. Landstinget köpte 1 maj 1972 Roslagsbanan söder om Rimbo med infrastruktur, fordon etc. från SJ. För driften av banan bildades ett särskilt dotterbolag till SL, Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan, RB.
I slutet av 1980-talet, sedan Leif Axén tillträtt som vd, ändrades bolagets inriktning. Det var inte längre självklart att trafiken skulle bedrivas i egen regi. De trafikoperativa enheterna samt förvaltningen av infrastrukturen ombildades då till dotterbolag som SL Buss AB, SL Tunnelbanan AB, SL Tåg AB, SL Specialbuss AB, SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB. De två sistnämnda slogs senare samman till SL Infrateknik AB.
Moderbolaget SL skulle hädanefter fungera som beställare, med uppgift att "göra rätt saker", främst att upphandla trafik. Dotterbolagen skulle "göra saker rätt" vilket innebar att utföra trafiken. Med start i december 1998 såldes de trafikdrivande dotterbolagen helt eller delvis till utomstående aktörer.
1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av trafik, varvid Swebus tog över några trafikområden. Därefter skedde upphandlingar så gott som årligen.
1995 med verkan från 2000 köpte SL delvis ut sig ur det avtal man hade med staten om pendeltågstrafiken. Detta påverkade dock inte SL:s betalningsansvar fram till 2011 för de investeringar staten gjort i järnvägsanläggningar och tåg i Stockholms län sedan mitten av 1950-talet. En mindre del av dessa pengar avser investeringar i själva tågen. Själva trafiken utförs numera av upphandlad entreprenör, f n MTR Pendeltågen. År 2000 byggs även DLC, Driftledningscentralen, upp för att på så sätt få en gemensam hantering av fel i infrastrukturen och kritiska system.
AB Storstockholms Lokaltrafik (2012–) |
Infrastruktur |
Till skillnad från andra länstrafikbolag har SL en synnerligen omfattande egen infrastruktur. SL är spårinnehavare och infrastrukturförvaltare på tunnelbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Spårväg City och Tvärbanan. SL äger vidare en mängd fastigheter som är nödvändiga för driften samt kommunikationsradiosystemen för trafikledningen.
Infrastrukturen har en dedikerad larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC).
Depåer |
Pendeltågen och andra järnvägar |
- Brodepån
- Mörby verkstäder
- Neglingedepån
- Södertäljedepån
- Älvsjödepån
Spårväg |
- Alkärrshallen
- Brommadepån
- AGA-depån
- Ulvsundadepån
Tunnelbanan |
Hammarbydepån (även bussdepå)- Högdalsdepån
Nybodadepån (även bussdepå)- Rissnedepån
- Slakthusdepån (Arbetsfordon)
- Vällingbydepån
Fordon |
SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. När det gäller bussar är det däremot normalt entreprenörerna som äger dessa.
Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän.
Entreprenörer |
SL upphandlar trafik och servicetjänster av entreprenörer. Dessa är Arriva, Keolis AB, Kone[4], MTR Pendeltågen, MTR Tunnelbanan, Nobina, , Stockholms Spårvägar och SMW[5]. SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik.
Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB mfl.
Dotterbolag/Intressebolag |
- AB SL Finans (100%)
- SL HR Service AB (100%)
- SL Kundtjänst AB (51%) (övertaget av privat aktör år 2010)
- SL Infrateknik AB (100%) (Vilande)
- SL Lidingö Trafik AB (97%) (Likviderat 2013)
- Fastighets AB Viggestaberg (100%) Vilande
- AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter, regionförbund eller motsvarande
- Stockholms Terminal AB (40%)
- Busslink i Sverige AB (30%) - Ägs idag till 100 % av den Franska kollektivtrafikgruppen Keolis (aug 2010). Busslink i Sverige AB bytte samtidigt namn till Keolis Sverige AB.
Industritekniska Gymnasiet grundades år 1963. Skolan drevs genom SL:s dotterbolag Tågia och såldes år 2013.[6] Därefter bedriver Tågia ingen verksamhet.
Ledande befattningar |
Styrelseordförande |
Per-Olof Hanson, 1967–1971
Bertil Jonberger, 1971–1974
Birger Rosell ?- Roland Björsne?
Bosse Ringholm?
Stig Dingertz, 1986–1988
Claes Ånstrand 1989–1991
Elwe Nilsson 1992–1994- Claes Ånstrand 1994–1997
- Peter Larsson ?
Elwe Nilsson, 1999–2002
Anna Berger Kettner, 2003–2006
Christer G Wennerholm, 2007–2014
Kristoffer Tamsons, 2014–
Verkställande direktörer |
Helge Berglund, 1967–31 december 1972
Ingemar Bäckström, 1 januari 1973–31 augusti 1988
Leif Axén, 1 september 1988–30 september 1998
Kjell Nilsson[förtydliga], 1 oktober 1998–31 mars 2000
Gunnar Schön, 1 april 2000–6 maj 2003
Ingemar Ziegler, 2003 (tillförordnad)
Lennart Jangälv, 1 november 2003–14 december 2006
Lars Nordstrand, 14 december 2006 (tillförordnad)
Ingemar Ziegler, 1 januari 2007–30 september 2009
Göran Gunnarsson, 1 oktober 2009–23 februari 2010 (tillförordnad)
Göran Gunnarsson, 23 februari 2010–23 juni 2011
Madeleine Raukas, 23 juni 2011–31 december 2011 (tillförordnad)
Anders Lindström, 1 januari 2012–maj 2015
Ragna Forslund, 2015–29 februari 2016 (tillförordnad)
Caroline Ottosson, 1 mars 2016–
Trafik |
- Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län
SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana. Spårtrafiken består också av lokaltåg på Roslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnar på Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Bussnätet täcker hela länet. SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta.
Det är cirka 675 000 resenärer som gör totalt cirka 2,3 miljoner resor (antal påstigande 2006) i SL-trafiken en vanlig vardag.[7]
SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2013 till 46 918 ton per år, som i huvudsak kommer från busstrafiken.[8]
SL har biljettintäkter på 4,04 miljarder och kostnader på 8,6 miljarder kronor (varav spår, anläggningar och tåg 3,4 miljarder kronor, resten drift och administration) (2006). Skillnaden täcks av bidrag från landstinget.
Linjer i spårtrafiken |
Linje | Linjenamn | Färdväg | Vagntyper |
---|---|---|---|
Tunnelbana | |||
10 | Blå linjen | Kungsträdgården – T-Centralen – Västra skogen – Sundbybergs centrum – Rissne – Hjulsta | C14 och C20 |
11 | Kungsträdgården – T-Centralen – Västra skogen – Solna centrum – Hallonbergen – Akalla | C14 och C20 | |
13 | Röda linjen | Norsborg – Liljeholmen – T-Centralen – Ropsten | C6, C14 och C20 |
14 | Fruängen – Liljeholmen – T-Centralen – Mörby centrum | C6, C14 och C20 | |
17 | Gröna linjen | Åkeshov – Alvik – Odenplan – T-Centralen – Skarpnäck | C20 |
18 | Alvik – Odenplan – T-Centralen – Farsta strand | C20 | |
19 | Hässelby strand – Åkeshov – Alvik – Odenplan – T-Centralen – Hagsätra | C20 | |
Spårvagn | |||
7 | Spårväg City | T-Centralen – Kungsträdgården – Nybroplan – Nordiska Museet/Vasamuseet – Skansen – Waldemarsudde | A34 och A35 |
12 | Nockebybanan | Alvik – Ålstensgatan – Höglandstorget – Nockeby | A32 och A35 |
21 | Lidingöbanan | Ropsten – Larsberg – AGA – Skärsätra – Gåshaga – Gåshaga brygga | A36 |
22 | Tvärbanan | Solna station – Sundbybergs centrum – Alvik – Stora Essingen – Liljeholmen – Årstaberg – Gullmarsplan – Sickla | A32 och A35 |
Lokalbana | |||
25 | Saltsjöbanan | Slussen – Nacka – Lillängen – Saltsjö-Duvnäs – Igelboda – Saltsjöbaden | C10 och C11 |
26 | Igelboda – Tippen – Tattby – Ersta viksbadet – Solsidan | C10 och C11 | |
27 | Roslagsbanan | Stockholms östra – Universitetet – Mörby – Roslags Näsby – Täby kyrkby – Vallentuna – Lindholmen – Kårsta | X10p |
28 | Stockholms östra – Universitetet – Mörby – Roslags Näsby – Täby Centrum – Viggbyholm – Hägernäs – Åkersberga – Österskär | X10p | |
29 | Stockholms östra – Universitetet – Mörby – Näsbypark | X10p | |
Pendeltåg | |||
35 | Pendeltåg | Bålsta – Kungsängen – Jakobsberg – Sundbyberg – Odenplan – Stockholm City – Stockholms södra – Älvsjö station – Handen – Jordbro – Västerhaninge – Ösmo – Nynäshamn | X60 - X60B |
36 | Märsta – Upplands Väsby – Sollentuna – Solna – Odenplan – Stockholm City – Stockholms södra – Älvsjö station – Huddinge – Tumba – Södertälje hamn – Södertälje centrum | ||
37 | Södertälje centrum – Södertälje hamn – Södertälje Syd – Järna – Gnesta | ||
38 | Uppsala centralstation – Knivsta – Arlanda – Upplands Väsby – Sollentuna – Solna – Odenplan – Stockholm City – Stockholms södra – Älvsjö station ( – Huddinge – Tumba) |
Linjekartor |
Klicka på linjenamnet för att se kartan.
Tunnelbanan Pendeltågen Roslagsbanan Saltsjöbanan Spårväg City Lidingöbanan Tvärbanan Nockebybanan
Biljettsystem |
- Se: Kollektivtrafik i Stockholms läns biljettsystem
Resultat per år |
Resultat [9] | År |
---|---|
-21 mkr | 2013 |
55 mkr | 2012 |
-156 mkr | 2011 |
-420 mkr | 2010 |
414 mkr | 2009 |
282 mkr | 2008 |
320 mkr | 2007 |
-955 mkr | 2006 |
340 mkr | 2005 |
98 mkr | 2004 |
70 mkr | 2003 |
415 mkr | 2002 |
158 mkr | 2001 |
247 mkr | 2000 |
295 mkr | 1999 |
Symboler för trafikslag |
Den nya T-symbolen
Den klassiska T-symbolen.
Den nya pendeltågs- och lokaltågssymbolen.
Den klassiska pendeltågssymbolen.
Den nya spårvagnssymbolen.
Se även |
- Kollektivtrafik i Stockholms län
- Mälardalstrafik
Referenser |
^ Bolagets namn var mellan åren 1916 och 1966 AB Stockholms Spårvägar
^ ”Bokslut & Nyckeltal – Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560130683/bokslut.
- ^ [a b] https://web.archive.org/web/20130927091248/http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/SL_Arsberattelse_2012_SVE_web.pdf
^ ”Kone vinner serviceavtal med SL”. Infrastrukturnyheter.se. http://www.infrastrukturnyheter.se/2009/10/kone-vinner-serviceavtal-med-sl. Läst 30 september 2015.
^ ”SMW Elevator”. www.smwelevator.se. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321022317/http://smwelevator.se/referens.html. Läst 30 september 2015.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141013192446/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/%C3%85rsber%C3%A4ttelser%20f%C3%B6r%20SL/arsberattelse-2013-sl.pdf. Läst 8 oktober 2014. SL:s årsberättelse 2013
^ ”Du räknas!”. Storstockholms Lokaltrafik. 20 mars 2006. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927002955/http://www.sl.se/Templates/Article.aspx?id=643.
^ ”SL:s årsberättelse 2013”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141013192446/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/%C3%85rsber%C3%A4ttelser%20f%C3%B6r%20SL/arsberattelse-2013-sl.pdf. Läst 8 oktober 2014.
^ http://sl.se/sv/info/om-sl/om-sl/
Vidare läsning |
- Jansen, Holger: Sweden. Planning Public Transport, Customer Representation and Passenger Rights. Page 211–220. At: Martin Schiefelbusch, Hans-Liudger Dienel (ed.): Public Transport and its Users. The Passenger’s Perspective in Planning and Customer Care. Ashgate, Farnham, Surrey, 2009.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Storstockholms Lokaltrafik.Bilder & media
- Storstockholms Lokaltrafik
- Sporvognsrejser: Storstockholms Lokaltrafik (SL)
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|
|