Månad




Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar.




Innehåll






  • 1 Månvarvet


  • 2 Månadernas namn


  • 3 Månaderna i olika kalendrar


    • 3.1 Julianska och gregorianska kalendrarna


    • 3.2 Franska revolutionskalendern


    • 3.3 Muslimska kalendern


    • 3.4 Judiska kalendern


    • 3.5 Hinduistiska kalendern


    • 3.6 Persiska kalendern


    • 3.7 Isländska/fornnordiska kalendern




  • 4 Övriga kalendrar


  • 5 Minnesramsa


  • 6 Se även


  • 7 Referenser


  • 8 Externa länkar





Månvarvet |


I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även




  • siderisk månad = 27,3217 dygn i förhållande till stjärnhimlen


  • anomalistisk månad = 27,5546 dygn i förhållande till perigeum


  • drakmånad = 27,2122 dygn i förhållande till omloppsbanans uppstigande nod


  • tropisk månad = 27,3216 dygn i förhållande till vårdagjämningspunkten



Månadernas namn |


Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.

















































































Svenska Äldre svenskt namn Latin Betydelse
Januari
torsmånad
Januãrius
helgad åt guden Janus
Februari
göjemånad
Februãrius
etruskiska guden Februus
Mars
vårmånad, ugglemånad
Martius
helgad åt guden Mars
April
gräsmånad
Aprîlis
av aperire, "öppna"
Maj
blomstermånad
Maius
helgad åt guden Jupiter
Juni
sommarmånad, midsommarmånad
Iunius
helgad åt gudinnan Juno
Juli
hömånad
Iulius, Quintilis
kejsaren Julius Caesar
Augusti
skördemånad, rötmånad
Augustus, Sextilis
kejsaren Augustus
September
höstmånad
September
den sjunde månaden
Oktober
slaktmånad
October
den åttonde månaden
November
vintermånad
November
den nionde månaden
December
julmånad, kristmånad
December
den tionde månaden

Månadernas namn skiljer sig avsevärt i finskan.




































































Svenska Finska Finsk betydelse
Januari
Tammikuu
Stammånad
Februari
Helmikuu
Pärlmånad
Mars
Maaliskuu

maa = jord
April
Huhtikuu
Svedjemånad
Maj
Toukokuu

touko = vårbruk
Juni
Kesäkuu
Sommarmånad
Juli
Heinäkuu
Hömånad
Augusti
Elokuu
Skördemånad
September
Syyskuu
Höstmånad
Oktober
Lokakuu
Slaskmånad
November
Marraskuu

marras = frusen mark
December
Joulukuu
Julmånad


Månaderna i olika kalendrar |


I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsäga månens gång i tiden och månkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämnt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i de mesoamerikanska mayakalendern och aztekkalendern.



Julianska och gregorianska kalendrarna |


Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, har tolv månader:




  1. Januari, 31 dagar


  2. Februari, 28 dagar, 29 vid skottår (se även 30 februari)


  3. Mars, 31 dagar


  4. April, 30 dagar


  5. Maj, 31 dagar


  6. Juni, 30 dagar


  7. Juli, 31 dagar


  8. Augusti, 31 dagar


  9. September, 30 dagar


  10. Oktober, 31 dagar


  11. November, 30 dagar


  12. December, 31 dagar



Franska revolutionskalendern |


Franska revolutionskalendern föreslogs under den franska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan 12 år från sena 1793. Kalendern omfattade tolv månader med 30 dagar vardera, grupperad till tre tiodagarsveckor kallade décades. De fem eller sex extra dagarna som behövdes för att beräkna det tropiska året, placerades efter månaderna i slutet av varje år. Kalendern började på hösten:


  • Höst:


  1. Vendémiaire

  2. Brumaire

  3. Frimaire


  • Vinter:


  1. Nivôse

  2. Pluviôse

  3. Ventôse


  • Vår:


  1. Germinal

  2. Floréal

  3. Prairial


  • Sommar:


  1. Messidor

  2. Thermidor

  3. Fructidor



Muslimska kalendern |


Det finns tolv månader i den muslimska kalendern, som är en strikt månkalender. Året är 11 dagar kortare än ett solår och omfattar 354 dygn.




  1. Muharram ul Haram (eller förkortat Muharram) محرّم


  2. Safar صفر


  3. Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول


  4. Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني


  5. Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول


  6. Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني


  7. Rajab رجب


  8. Sha'ban شعبان


  9. Ramadan رمضان


  10. Shawwal شوّال


  11. Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة


  12. Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة



Judiska kalendern |


Den judiska kalendern har 12 eller 13 månader.




  1. Nisan, 30 dagar ניסן


  2. Iyyar, 29 dagar אייר


  3. Sivan, 30 dagar סיון


  4. Tammuz, 29 dagar תמוז


  5. Ab, 30 dagar אב


  6. Elul, 29 dagar אלול


  7. Tishri, 30 dagar תשרי


  8. Heshvan, 29/30 dagar חשון


  9. Kislev, 29/30 dagar כסלו


  10. Tevet, 29 dagar טבת


  11. Shevat, 30 dagar שבת


  12. Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א


  13. Adar 2, 29 dagar


Adar 1 finns endast 7 gånger under 19 år. I övriga år kallas Adar 2 endast för Adar.



Hinduistiska kalendern |


Den hinduistiska kalendern har olika system för namngivning av månaderna. Månaderna i månkalendern är:



  1. Chaitra

  2. Vaishaakha

  3. Jyaishtha

  4. Aashaadha

  5. Shraavana

  6. Bhaadrapada

  7. Aashvayuja

  8. Kaartika

  9. Maargashiirsha

  10. Pausha

  11. Maagha

  12. Phaalguna


Dessa är också namnen som används i den indiska nationalkalendern för de nyligen omdefinierade månaderna.


Namnet i solkalendern är namnen på de stjärntecken som finns:




  1. Mesha (väduren)


  2. Vrishabha (oxen)


  3. Mithuna (tvillingarna)


  4. Kataka (kräftan)


  5. Simha (lejonet)




  1. Kanyaa (jungfrun)


  2. Tulaa (vågen)


  3. Vrishcika (skorpionen)


  4. Dhanus (skytten)


  5. Makara (stenbocken)


  6. Kumbha (vattumannen)


  7. Miina (fiskarna)



Persiska kalendern |


Den persiska kalendern, används för närvarande i Iran, och Afghanistan har sin egen kalender. Den är också indelad i 12 månader. De persiska namnen återfinns inom parentesen.




  1. Farvardin (فروردین), 31 dagar


  2. Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar


  3. Khordad (خرداد), 31 dagar


  4. Tir (تیر), 31 dagar


  5. Mordad (مرداد), 31 dagar


  6. Shahrivar (شهریور), 31 dagar


  7. Mehr (مهر), 30 dagar


  8. Aban (آبان), 30 dagar


  9. Azar (آذر), 30 dagar


  10. Dey (دی), 30 dagar


  11. Bahman (بهمن), 30 dagar


  12. Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 om skottår


Den Afghanska Kalendern.




  1. Hamal (حمل),


  2. Savr (ثور),


  3. Jawzā (جوزا),


  4. Saratān(سرطان),


  5. Asad (اسد),


  6. Sombola (سنبله),


  7. Mizān (میزان),


  8. `Aqrab (عقرب),


  9. Qavs (قوس),


  10. Jaddi (جدی),


  11. Dalva (دلوا),


  12. Hut (حوت),



Isländska/fornnordiska kalendern |


Den gamla isländska kaledern är inte längre officiellt använd, men vissa helgdagar är fortfarande beräknade efter detta på Island. Den har tolv månader, vilket grupperas in i två grupper med sex ofta kallade "vintermånader" och "sommarmånader". Kalendern är speciell då månaderna alltid börjar på samma veckodag istället för ett specifikt datum. Þorri startar på en fredag någon gång mellan 19 januari och 25 januari, och Góa börjar alltid en söndag mellan 18 februari och 24 februari.


  • Skammdegi ("korta dagar")



  1. Gormánuður (mitten av oktober–mitten av november, "slaktmånaden", eller "Górs månad")


  2. Ýlir (mitten av november–mitten av december, "Julmånad")


  3. Mörsugur (mitten av december–mitten av januari, "Fettismånad")


  4. Þorri (mitten av januari–mitten av februari, "frusna snömånaden")


  5. Góa (mitten av februari–mitten av mars, "Góas månad")


  6. Einmánuður (mitten av mars–mitten av april, "ensamma" eller "singelmånad")


  • Náttleysi ("nattlösa dagar")



  1. Harpa (mitten av april–mitten av maj, Harpa är ett kvinnonamn, troligtvis från en glömd gud, första dagen firas som Sumardagurinn fyrsti - första sommardagen)


  2. Skerpla (mitten av maj–mitten av juni, en annan glömd gud)


  3. Sólmánuður (mitten av juni–mitten av juli, "Solmånad")


  4. Heyannir (mitten av juli–mitten av augusti, "hömånad")


  5. Tvímánuður (mitten av augusti–mitten av september, "andra månaden")


  6. Haustmánuður (mitten av september–mitten av oktober, "höstmånad")



Övriga kalendrar |



  • Egyptiska kalendern

  • Gammelnordiska kalendern

  • Kinesiska kalendern

  • Mayakalendern



Minnesramsa |


Minnesramsa för att komma ihåg antalet dagar per månad (allen är ett ålderdomligt ord, som betyder ensam, jämför med engelskans alone):









Trettio dagar har november,

april, juni och september,


februari tjuguåtta allen,


alla de andra trettioen.






Se även |



  • Saroscykeln

  • Månadens bok

  • Månadsbilder

  • Månadsjournalen

  • Månadsrytm

  • Månadssmultron

  • Månadssten



Referenser |





Externa länkar |






  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Månad.
    Bilder & media





  • Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om månad.
    Ordbok



.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

1300-talet

1300-talet

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?