Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Umeå
Úm’
Tätort Centralort Residensstad
Överst: vy över centrum med Umeälven, Bildmuseet, Skin 4 på Konstnärligt campus, Umeå stads kyrka, Det leende hjärtat, Rådhuset
Smeknamn: Ume, björkarnas stad
Land	Sverige
Landskap	Västerbotten
Län	Västerbottens län
Kommun	Umeå kommun
Distrikt	Umeå stadsdistrikt, Umeå landsdistrikt, Umeå Maria distrikt, Tegs distrikt, Ålidhems distrikt
Höjdläge	12 m ö.h.
Koordinater	63°49′42″N 20°16′14″Ö / 63.82833°N 20.27056°Ö / 63.82833; 20.27056
Area
- tätort	32,2 kvadratkilometer (2015)[2]
- kommun	5 253,38 kvadratkilometer
Folkmängd
- tätort	86 311 (2017)[2]
- kommun	126 664 (2018)[1]
Befolkningstäthet
- tätort	2 680 inv./kvadratkilometer
- kommun	24 inv./kvadratkilometer
Grundad	1588/1622
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Umeå
Postnummer	90X XX
Riktnummer	090
Tätortskod	T8372[3]
GeoNames	602150
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Umeå
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

.mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}Umeå (info) (umemål [^ʉːm], finska Uumaja, umesamiska Ubmeje^[4], sydsamiska Upmeje)^[5] är en tätort i Västerbotten. Umeå är centralort i Umeå kommun, residensstad i Västerbottens län och sedan 1965 universitetsstad.

Umeå är med sina 86 311 invånare (2017)^[6]Sveriges 13:e största tätort och sedan 1995 Norrlands största tätort (passerade då Gävle). Den 30 september 2018 hade Umeå kommun 126 664 invånare^[7]. Umeåregionen är Norrlands näst största A-region, med 136 783 invånare (2017).^[8]

Umeå, som ofta kallas Björkarnas stad, är belägen invid Umeälven, cirka femton kilometer från Bottniska vikens kust, vid Västra Kvarken. Orten växte fram på 1300-talet kring Backens kyrka ungefär fem kilometer uppströms Umeås nuvarande centrum. Umeälven var då segelbar till Backen, där det fanns både hamn och marknadsplats. Eftersom uppseglingen till följd av landhöjningen med tiden blev allt svårare, förflyttades ortens centrum nedströms i samband med att Umeå i början av 1620-talet fick stadsrättigheter. Umeälvens uppgrundning fortsatte dock, och Umeå hamn, som dittills legat helt centralt, ligger sedan 1920-talet knappt 20 kilometer söderut, nära älvens mynning i Holmsund.

Under några år i slutet av 1980-talet marknadsfördes Umeå som Norrlands huvudstad, en beteckning som även Sundsvall använt som slogan åren 2007–2016.^[9][10][11]

Sedan 1980-talet har Umeå alltmer profilerat sig som kulturcentrum, och var också europeisk kulturhuvudstad 2014.^[12] Förutom ett flertal festivaler var en av Umeås största satsningar den årligt återkommande Umeå Kulturnatta^[13] som lockade stora delar av Umeås befolkning till en mångfald av arrangemang.

Tio länder upprätthåller konsulat i Umeå (2015): Danmark (från 1848), Estland (1930-1940; åter från 2014), Finland (från1921), Frankrike (från 1989), Island (från 2002), Italien (från 2012), Lettland (1939-1940; åter från 2014), Litauen (från 2012), Norge (från 1963) samt Seychellerna (från 2001). Tidigare har det funnits konsulat bland annat för Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Tyskland.

Stadens namn |

I de äldsta källorna nämns Umeå i flera olika namnvarianter. 1316 skrivs namnet Huum, men 1320 skrivs det Vma i Hälsingelagen. Det har förmodats att Huum är en felskrivning, och att det ursprungliga namnet ska ha varit Uma. Den sedvanliga uppfattningen är att namnet kommer från ett på fornnordiska beskrivande namn på älven, Úma, den dånande eller den tjutande.^[14][15] En annan teori är att namnet kommer från finskans uoma som betyder flodbädd.^[14]

Namnets ursprung har också satt fantasin i rörelse. Enligt den götiska uppfattningen är namnet härlett ur Ymer, och Ymer är därmed ett namn som ibland förekommer i Umeå, till exempel i Fria Moderata Studentföreningen Ymer vid universitetet. Umeå skulle därmed enligt samma götiska skola vara det Ymisland som omnämns i Hervarar saga.^[16]

Historia |

Det har under lång tid funnits människor i Umeå älvdal. De äldsta hällristningarna nära Umeå, i Norrfors någon mil väster om staden, är från cirka 3 000 f. Kr., och på flera håll finns också lämningar av boplatser och odlingar från 1000-talet.^[17]

1300–1500-talen |

Första gången Umeå omnämns i skrift är 1314 när Umeå kyrksocken nämns i den kyrklig skattelängden Sexårsgärden och därmed börjar betraktas som en del av kyrkans område. Vid den tiden var centralorten belägen ungefär vid nuvarande Backens kyrka, där det fanns handelsplats, hamn och en träkyrka. Umeå (Vma) nämns också i Hälsingelagen från cirka år 1320, där det stadgas om bågaskatt.^[18]

Under samma århundrade gavs hela Umeå som förläning åt Upplands lagman, riddaren Nils Gustafsson, som liksom senare hans son Erik Puke, styrde socknen från Korsholms slott. Byn Kåddis skänktes år 1324 till ärkebiskopen, men övertogs 1426 av König Skarlakan. År 1482 fick ärkebiskopen Jakob Ulvsson hela Norrland, inbegripet Umeå socken, i förläning.^[19]

Landsköpmän var bönder som också bedrev handel, varvid de försåg invånarna med nödtorft som salt, vadmal, hampa, spannmål och lärft. Umeå socken hade år 1539 två landsköpmän, en i Degernäs och en i Röbäck – ett antal som 1549 ökat till femton.^[20]

I början av 1580-talet uppvaktade västerbottningarna kung Johan III för att få en köpstad till landskapet. Kungen ställde sig positiv till detta och utfärdade 1588 stadsprivilegier för en stad i Umeå socken. Det var interimsprivilegier som skulle gälla i sex år. Den plats som föreslogs för Umeå stad låg på prästbordet i Backen, fem kilometer väster om nuvarande centrum. Där låg sockenkyrkan och kungsgården, där hölls årliga lappmarknader med regionens samer och dit ledde alla någorlunda framkomliga vägar i socknen. Där fanns det en hamn i Umeälven och kyrkstugor för allmogen. Landsköpmännen bodde också i stor utsträckning i byarna närmast sockenkyrkan, exempelvis Ytterhiske, Västerhiske, Grisbacka, Grubbe, Baggböle, Klabböle, Kåddis och Brännland. Stadsplatsen godkändes av kungen.^[21]

Den yta som anslagits var dock mycket liten och det visade sig snart också bli svårt att få borgare att bosätta sig i den nya staden vid sockenkyrkan. De få borgare som slagit sig ner anhöll om att även få disponera den närbelägna kungsgårdens mark, men då detta aldrig förverkligades flyttade de bort igen och återgick till att verka som landsköpmän. Staden vid sockenkyrkan avsomnade innan de sex frihetsåren var till ända. Av 1594 års räkenskaper framgår att det då inte fanns några borgare mantalsskrivna i staden och att antalet landsköpmän sjunkit till 30 från att ha varit 51 det år då staden anlades.^[21]

Av den första staden återstår nu inget annat än ett mörkfärgat så kallat stadslager i jorden kring Häradsvägen där den går från kyrkan mot söder, ned mot älven. Vid arkeologiska undersökningar har tegel, järnföremål, fragment av kritpipor, fönsterglas med mera påträffats inom en yta på omkring 100 x 50 meter. Platsen är klassad som fast fornlämning (Umeå stad 127).^[22]

Från 1594 fortlevde kyrkstaden med sin vardagliga verksamhet intill området Hamnen som åter blev sockenhamn där flera bönder idkade handel och byggde upp mindre handelsflottor^[23]. Här bodde olika sociala grupper som hantverkare och lägre statstjänstemän, "fogdetjänare". Totalt fanns det här tio stugor, inklusive tre kyrkstugor, år 1596. Från 1610-talet ökade antalet kyrkstugor till sju, varav tre i området Hamnen och fyra i områdena Backen och Västerbacken.^[24]

Hamnen i kyrkstaden upphörde med tiden eftersom älven hade uppgrundats genom landhöjningen och större båtar inte längre kunde angöra platsen.^[25]

1600-talet |

År 1621 sände Gustav II Adolf en delegation under Olof Bure att planera staden igen. På grund av landhöjningen valdes ett område en halvmil öster om dåvarande centrum, som i folkmun länge fortsatte att kallas Umeå Moder. För den nya staden köptes år 1622 Sandahemmanet på Ytterhiske om ett halvt mantal av Anders Nilsson, som blev borgare i staden. Stadsmarken kostade 600 daler kopparmynt.^[26]

Troligen var det Olof Bure som utförde stadsplanen.^[25] Den 22 juni 1622 utfärdade riksrådet interimistiska stadsprivilegier för Umeå stad. Stadsbilden var typisk för epoken, med inte helt raka rutnätsgator och huvudgator som löper parallellt med älven. Torget var förhållandevis oansenligt och låg i stadens västra del. Möjligen verkställdes inte alla Bures planer, så till exempel den om en tredje huvudgata. Spår av Bures stadsplan är Storgatan, Västra Rådhusgatan och Rådhustorget.^[25]

Stadens handelsområde begränsade sig till den egna socknen samt Bygdeå och Lövånger medan de angränsande socknarna Skellefteå och Burträsk tillföll Piteå som erhållit stadsprivilegier året innan. Under de år Livland var svenskt (Svenska Livland 1629–1721) handlade Umeå också med Riga och Reval (Tallinn)^[26]. 1634 fick Umeå delad rätt med Härnösand att handla i Nordmalings socken, vilket kan ha räddat staden från att helt tyna bort under 1630-talets missväxtår.^[27]

År 1637 blev Umeå, med fyrtio invånare, residensstad i det nya Västerbottens län som bröts ut ur Stor-Hälsingland och motsvarade hela Övre Norrland. De definitiva stadsprivilegierna fick staden 1646, samma år som uppförandet av Umeå stads kyrka påbörjades. Nicodemus Tessin d.ä. tog över stadsplaneringen efter Bure. Han gjorde stadens form mera rektangulär, och Kungsgatan kan möjligen härledas till hans stadsplaner.^[25]Daniel Jonsson Trast var stadens förste borgmästare. Han tillträdde omkring 1640, men fick kunglig fullmakt först 1648. För att locka bönderna att bli stadsbor fick de bland annat sex frihetsår.^[28]

1700-talet |

Sverige låg vid ingången till 1700-talet i krig med Ryssland (Stora nordiska kriget) och ryska trupper brände den 20 september 1714 ner hela staden så när som på stadskyrkan,^[29] sedan de svenska trupperna, under landshövding och generalmajor Anders Erik Ramsay, övergivit staden. Ryssarna beslagtog också handelsskeppen i hamnen med de laster de hade. I januari 1719 tog sig ryssarna över den tillfrysta Kvarken och plundrade Umeå.^[30] Ryssarna brände den återuppbyggda staden den 22 maj 1720 och den 8 juni 1721 de tillfälliga bostäder som satts upp. Det året bodde det 218 personer i staden.^[31] Men staden repade sig åter och Carl von Linné beskrevdeen 1734 med orden "Umeå, en liten stad som ännu eij wähl reparerat sig efter det skadestånd den led af fiendens eld, då den totaliter blef afbränd.".

Landshövdingarna Jacob Grundel och Gabriel Gabrielsson Gyllengrip verkade kraftfullt för att snabbt bygga upp staden och 1751 hade Umeå 705 invånare. Den återuppbyggdes efter de gamla stadsplanerna men fick några fler gator.^[32] År 1780 beslutades att husen i staden, som var byggda av trä, skulle målas röda och att de skulle numreras.^[33]

År 1756 togs Bottniska handelstvånget bort och staden fick stapelstadsrätt gemensamt med resten av Västerbotten 1766. Stapelstaden förlades i Ratan.^[34]Umeå hamn började handla med utlandet, och behövde inte längre gå via mellanhänder i Gävle eller Stockholm.

År 1771 hade bara två bodar i staden öppet året runt. Den mesta försäljningen skedde på marknader i staden, Nordmaling, Bygdeå, Lövånger, Burträsk och i lappmarkerna. På dessa marknader köpte borgarna upp varor som brädor, fisk, skinn av ekorre, bäver, björn, utter, järv, räv och hermelin, och tran från säl. Dessa varor, och järn från Robertsfors och Olofsfors, sålde köpmännen sedan vidare.^[26]

Av stadens 836 invånare år 1771 hade 88 burskap. Av de senare var 38 handlare, 24 hantverkare och 26 fiskare. 110 tomter var bebodda, och staden införskaffade fortlöpande mark österut för att kunna utvidgas.^[26]

År 1785 inrättades Övre Norrlands första lasarett i Umeå, strax utanför stadens tullar, på tomten Sandåkern 3, nuvarande Storgatan 28.

1800-talet |

Umeå var en central skådeplats för finska kriget år 1809. I mars 1809 intogs Umeå av ryska trupper, men dessa tvingades på grund av en kommande fredsförhandling att lämna staden efter endast ett par dagars belägring. I slutet av maj anföll ryssarna ånyo och den svenske generalen Georg Carl von Döbeln utrymde staden som återigen intogs av ryssarna den 1 juni. Dessa besatte staden tills den ryske generalen Nikolai Kamenskij den 20 augusti tvingades till reträtt i Ratan. I samband med ryssarnas intåg bröt flera svåra farsoter ut, bland annat rödsot och fläckfeber, och många invånare avled till följd av detta.

År 1843, samma år som Svenska Förlagsföreningen (senare Svenska Förläggareföreningen) bildades, fick Umeå länets första kommissionsbokhandel, och 1861 färdigställdes ett nytt länscellfängelse.

Skeppsvarven präglade staden från 1800-talet. På Teg fanns det tre rederier, och detta var en betydande näring fram till dess ångbåtarna konkurrerade ut segelfartygen. 1860-63 byggdes Gamla bron över älven och ungefär samtidigt skapades Döbelns park. Flera sågverk anlades i Umeås utkanter och goda tider gjorde ägarna förmögna. Ett spår av välmågan är Moritzska gården.

Johan Nordqvist uppförde Hovrätten 1884 – en av få byggnader som klarade branden – ursprungligen för att inhysa folkskollärarinneseminariet som bildades 1876. Ett hus av amatörarkitekten Axel Cederberg, Smörasken, är likaså bevarat liksom en del av von Ahnska magasinet.

Skråväsendet upphörde i Sverige genom 1846 års införande av Fabriks- och hantverksförordningen. Därmed omskapades stadens organisation, exempelvis genom införande av drätselkammare. Det fanns då i Umeå stad 35 hantverkare som hade burskap, tre utan burskap, och tre fabrikanter, vilka 1847 tillsammans bildade Umeå Fabriks- & Hantverksförening.^[35]

Stadsbranden |

Den 25 juni 1888, samma dag som Sundsvallsbranden, var det åter dags för staden att brinna ner till grunden. Allt började strax efter klockan tretton med en brand i Umeå bryggeriaktiebolags huvudbyggnad^[36], som låg väster om Renmarksbäcken ungefär vid Storgatan 38, och brinnande takspån från bryggeriets tak följde med de kraftiga vindarna österut över staden. Tidigare den morgonen hade en brand brutit ut vid ett sågverk i Holmsund varför stadens enda ångspruta hade transporterats dit. Den kraftiga vinden och avsaknaden av brandsprutan gjorde att branden spred sig snabbt mellan husen i de trånga gatorna i staden. Först när branden nådde Östra Esplanaden vid nittontiden hejdades den när vinden slog om till nordost och husen öster om esplanaden, däribland fängelset, skonades från branden.^[37] Totalt blev cirka 2 300 av stadens3 000 invånare hemlösa ^[38] men ingen omkom i branden.^[37]

Återuppbyggnad |

När staden åter skulle byggas upp beslutades att gatorna inte fick vara för trånga och att björkar skulle planteras längs alla gator och därmed var tillkom uttrycket "björkarnas stad". Fredrik Olaus Lindström ledde återuppbyggnaden. Husen som uppfördes byggdes företrädesvis i trä, och gav stadsbilden dess markanta prägel. Bland arkitekterna märks Carl Fridolf Engelbert Sandgren (Blå huset, med flera), Erik Olof Mångberg (Verkmästare Anderssons hus, Ordenshuset, med flera), Viktor Åström (Stora hotellet, med flera) och Ragnar Östberg (Aschanska villan, Scharinska villan). Några praktbyggnader i tegel uppfördes av Ernst Stenhammar (Handelsbanken), Fredrik Olaus Lindström (Riksbanken, Umeå rådhus, Umeå stads kyrka), Torben Grut (Sparbanken). Det stora Tullmagasinet vid Tegsbron uppfördes av Mångberg. Med det överblivna teglet från kyrkan, uppfördes den slottslika Borgmästarevillan av Per Eriksson. På kvarteret Höder i västra centrum uppfördes köpmannahus i trä som ännu är bevarade.

Elektricitet och rinnande vatten |

Som fjärde stad i Sverige fick Umeå år 1892 elektrisk gatubelysning i samband med att Umeå fick ett elektricitetsverk. Gamla elverket av Wilhelm Stolpe är en rest från detta och är byggd som en medeltida borg. Vid mitten av 1890-talet var järnvägen på väg till Umeå och Folke Zettervall anlitades för att rita Järnvägsstationen. Gamla bron fick sin nuvarande form efter branden, och var länge den enda bron över älven.

Under 1890-talet försämrades vattenkvaliteten i stadens brunnar, och älven hade blivit alltför förorenad, så staden beslutade 1897 att göra Taflesjön (nuvarande Nydalasjön) till vattentäkt, eftersom den låg 25 meter högre än själva staden. Ett sandfilterverk placerades vid sjöstranden, och en självtrycksledning drogs till en 750 kubikmeter stor reservoar i Hamrinsberget varifrån i sin tur dricksvattenledningar drogs till stadens då cirka 300 fastigheter. I den växande staden – och med vattentoalettens intåg – blev vattentillgången dock snart otillräcklig och redan 1913 byggdes ett nytt vattenverk vid Kulla, med Piparbölesjön som vattentäkt.^[39][40]

1899 ersattes stadens vedeldade ångkraftverk med Klabböle kraftverk, ett vattenkraftverk i Klabböleforsen, det första i sitt slag i Umeälven. Kraftverket finns idag kvar som museum, kallat Umeå Energicentrum.

1900-talet |

År 1902 nådde järnvägens stambana fram till Umeå. Eftersom Umeå tätort, på grund av den kraftiga landhöjningen hade kommit att ligga drygt en mil från havet, tvingades Umeå stad 1920 bygga en uthamn i Holmsund. I Nordmaling fanns en flygplats, som 1961 flyttade till Alvik utanför Teg och kallades Umeå Airport. År 1949 invigdes Tegsbron över vilken E4 och E12 gick fram till 2012, då vägarna fick en ny sträckning över Kolbäcksbron. Det sista året av millenniet påbörjades Botniabanan.

På 1920-talet undgick Umeå den så kallade regementsdöden och efter inkorporering av områdena Öbacka, Ålidhem, Sofiehem och Gimo uppnåddes 10 000 invånare. I konkurrens med andra norrlandsstäder lyckades Umeå sedan "erövra" en dubblering av folkskollärarinneutbildningen och 1936 placeringen av Hovrätten för Övre Norrland. Under motbokstidens första år uppmärksammades det så kallade Umeåsystemet. På förslag av VK-redaktören Gustav Rosén förbjöds 1923 all vin- och spritservering i Umeå, och motboksåldern skulle höjas varje år så att all försäljning till slut skulle upphöra. Staden övergav dock experimentet redan 1926, då Rosén lämnade Umeå för att bli statsråd.^[41]

Bondebefolkningen ingick den 21 februari 1928 en sammanslutning på Backen, vilket var startskottet för Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), vilket 1971 ombildades till Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.^[42]

I början av 1900-talet anlades flera industrier vid Umeälvens strand nedströms innerstaden. Framför allt rörde det sig om träindustrier. Massatillverkaren Umeå träsliperi anlades 1910 vid nuvarande konstnärligt campus. En bit längre nedströms, på ömse sidor om Sandbäckens utlopp nedanför Ålidbacken, tillkom omkring 1900 Öbacka sågverk och Umeå ångsåg (även kallad Löwlingssågen). Vid Kolbäckens utlopp vid nuvarande Strömpilen fanns en gammal kvarnplats där en tjärfabrik etablerats. Efter att denna lagts ner anlades där 1910 Sofiehems sågverk, som 1927 fick ge plats för Sofiehems träsliperi, sedermera Bowaters och Sofiehem Pulp. Nedanför nuvarande Returmarknaden uppfördes Gimonäs sågverk 1917. I samma område fanns även ett tegelbruk (grundat 1890) och en lådfabrik. Bostadsområdena Sofiehem och Gimonäs växte fram som arbetarstadsdelar i anslutning till dessa industrier.^[43]

Tillverkningsindustrin växte med bland annat Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad, som 1933 konstruerade Sveriges första rälsbuss och var ledande i sin bransch. Volvo lastvagnar på Teg har sitt ursprung i ett möbelsnickeri som drevs av uppfinnaren Gösta Nyström, vilken också grundade Nyström Nordpatent. Komatsu Forests föregångare Umeå Mekaniska grundades i Umeå 1961. Den växande stadens elkraftsbehov löstes 1958 genom bygget av Stornorrfors kraftverk ett par mil uppströms Umeälven.^[44]

I slutet av 1950-talet tilldelades Umeå först ett tandläkarinstitut och senare en medicinsk högskola, vilket lade grunden för att Umeå lasarett 1957 kunde uppgraderas till regionsjukhus för Övre Norrland, och för Norrlands första universitet, som invigdes 1965. Umeås befolkning ökade från 1950-talet med 1 000 invånare per år med "svackor" under 1980-talet och slutet av 1990-talet. Den 1 januari 1965 uppgick Umeå landskommun (Backen och Teg) i Umeå stad, som därmed hade 47 000 invånare. Även de tidigare landskommunerna Holmsund, Hörnefors, Sävar och Holmön blev 1974 en del av Umeå kommun. Till följd av den kraftiga befolkningsökningen dessa år uppfördes i rask takt en mängd bostadsområden, av vilka Ålidhem, Mariehem, Ersboda, Umedalen och Tomtebo är de största.

Själva innerstaden genomgick på 1900-talet flera förändringar, dels genom uppförande av stora varuhus (Tempo, nuvarande Åhléns, och Domus, nuvarande MVG-gallerian), dels genom anläggandet av Vasaplan på 1980-talet där Stadsbiblioteket, Folkets hus och flera gallerior byggdes kring lokalbussterminalen och själva stadskärnan därmed utvidgades.

Centrala Umeå är av riksintresse för kulturmiljövården.^[45]

Militärstaden |

Västerbottens fänrikor sattes upp på 1500-talet under Gustav I. När indelningsverket bildades uppgick organisationen i Västerbottens regemente (1624).^[46] Umeå socken motsvarade Överstelöjtnantens kompani. År 1695 hade Umeå socken 150 roten, vilket motsvarade antalet soldater.^[47]

Umeå blev garnisonsstad 1901 när Norrlands dragonregemente (K 4) förlades till Skolgatan. Garnisonen utökades 1909 i samband med att Västerbottens regemente från sin tidigare mötesplats i Vännäs flyttade in till Hissjövägen. Sedan den 1 juli 2000 finns det endast två militära förband kvar i staden.

Norrlands dragonregemente (K 4)

Norrlands dragonregemente förlades till nybyggda kaserner på Skolgatan, dit även Kavalleriets kadettskola var förlagda under en tid. År 1966 samlokaliserades Norrlands dragonregemente med Västerbottens regemente. Kasernerna övergavs helt och övertogs av kommunen som där flyttade in sin kommunförvaltning mellan åren 1969 och 1970, varför kasernerna då fick namnet Umeå stadshus.^[48] Regementet kom 1980 att omlokaliseras till Arvidsjaur.

Västerbottens regemente (I 20)

Gamla regementet, numera Umestan företagspark

Västerbottens regemente övergav år 1909 sin tidigare mötesplats och lägerplats Vännäs läger för att förläggas i nybyggda kaserner på Hissjövägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet genom olika försvarsbeslut att efter hand avvecklas. År 1997 avvecklades Lapplandsbrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades så själva regementet med försvarsområdesstab. När grundutbildningen upphört 1997 såldes snarat större delen av området till kommunen, som gjorde om det till en företagspark vilken sedan dess går under namnet Umestan.^[49]

Totalförsvarets skyddcentrum (SkyddC)

1992 lokaliserades totalförsvarets skyddcentrum och dess garnison till staden och samlokaliserades med Västerbottens regemente . Centrumet utbildar personal för arbete med CBRN-skydd (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) och har årligen fram till 2010, då värnpliktgutbildningen blev vilande i Sverige, haft omkring 100 värnpliktiga. SkyddC samarbetar nära med Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI), vars avdelning för CBRN-skydd också den ligger i Umeå. Regeringen beslutade under slutet av 2010 att bygga en CBRN-inomhusanläggning vid SkyddC i Umeå, detta för att både på nationellt och internationellt plan öka säkerheten inom CBRN-skydd. Sammanlagt åttio miljoner investeras i anläggningen som blir den enda av sitt slag i Europa.^[50]

Västerbottensgruppen (UG 61)

Västerbottensgruppen bildades den 1 juli 2000 för att fylla den roll som försvarsområdesstaben tidigare haft med stöd till hemvärn och frivilligverksamheten.

Administrativa tillhörigheter |

Umeå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1965 införlivades Umeå socken/landskommun. 1971 uppgick Umeå stad i Umeå kommun med Umeå som centralort.^[51]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Umeå stadsförsamling med delar i Umeå landsförsamling. Efter församlingsutbrytningar ingår delar av orten sedan 1963 i Tavelsjö församling och Tegs församling, sedan 1971 i Ålidhems församling och sedan 1998 i Umeå Maria församling.^[52]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Umeå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Umeå i Umeå tingsrätts domsaga.^[53]

Befolkningsutveckling |

De första århundradena efter stadsprivilegiernas utfärdande år 1646 växte staden i måttlig takt. 1650 års 365 invånare hade 40 år senare ökat till 610, men befolkningen minskade igen i samband med de ryska härjningarna runt år 1700. Först kring sekelskiftet 1800 passerades 1 000 invånare, som 1850 blivit 1 500 och sedan drygt 3 000 år 1890. Därefter har staden – tätorten – vuxit närmast avbrutet; drygt 11 000 invånare år 1930; drygt 17 000 år 1950 och så vidare enligt tabellen nedan.^[54]

Befolkningsutvecklingen i tätorten Umeå 1960–2015[55]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			32 492
1965			39 889
1970			47 692
1975			49 715
1980			52 719
1990			60 305	3 257
1995			68 494	3 344
2000			70 959	3 341
2005			75 645	3 346
2010			79 594	3 415
2015			83 249	3 220
Anm.: Sammanvuxen med Tomtebo 2010, åter tätort 2015.

Stadsbild |

Tätorten är avlång med ett avstånd på över en mil mellan de yttersta stadsdelarna Umedalen i nordväst och Tomtebo i sydost, samt de stora stadsdelarna Teg (söder om älven) och Ersboda i norr. Umeås centrum, som består av 48 kvarter, avgränsas av Ume älv, Västra Esplanaden, järnvägen och Östra Kyrkogatan. I takt med att folkmängden ökat har även delar av de angränsande stadsdelarna Haga, Väst på stan och Öst på stan fått mer av centrumkaraktär. Inne i själva staden finns ett helt skogsområde sparat, Stadsliden, som bland annat har elljusspår som nyttjats för att arrangera skid-SM. På sikt kommer även Nydalasjön att omges av den växande staden eftersom stadsdelarna Mariehem (nordväst om sjön) och Tomtebo vid sjöns södra ände utvidgas längs sjöns västra sida, som hittills varit ett skogsområde.

Stadsdelar |

Centrala Umeå | Centrum Berghem Fridhem Gammlia Haga Sandbacka Umestan Väst på stan Öbacka Öbacka Strand Östermalm Öst på stan Södra Umeå | Alvik, med Umeå Airport. Böle Böleäng Röbäck Röbäcksdalen Söderslätt Teg Ön

Västra Umeå | Backen Grisbacka Grubbe Klockarbäcken Kronoparken Kungsänget Lundåkern Rödäng Sandåkern Umedalen Västerslätt Västerhiske Ytterhiske

Sydöstra Umeå | Carlshem Carlshöjd Carlslid Gimonäs Lilljansberget Sofiehem Tavleliden Tomtebo Tunnelbacken Universitetsområdet Ålidbacken Ålidhem Ålidhöjd Norra/nordöstra Umeå | Ersboda (Östra och Västra) Ersmark Marieberg Mariedal Mariehem Mariestrand Nydalahöjd Olofsdal Sandahöjd

Grönområden |

• Arboretum Norr


• Broparken


• Bölesholmarna


• Döbelns park


• Lilljansområdet


• Lundaparken


• Mariehemsängarna


• Nydalasjön


• Rådhusparken


• Stadsliden


• 
  Strandpromenaden - vid Umeälven


• Trädgård i norr


• Vänortsparken


• Öbackaparken


• Ön

Klimat |

Umeå har ett tempererat klimat, som dock gränsar till att vara subarktiskt eftersom dygnsmedeltemperaturen är över 10 °C endast tre månader om året. På grund av närheten till havet har Umeå även ett kustlandsklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Friska vindar som blåser in från Kvarken bidrar till att kalla temperaturer känns kallare än vad de egentligen är.

I juli 2014 sattes nytt värmerekord på 32,2 °C vilket är en skillnad på 70 °C jämfört med den kallaste temperatur som uppmäts vilket var -38,2°C i februari 1978.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. -5 -4 0 6 12 17 20 18 13 7 0 -4  Lägsta medeltemp. -11 -11 -8 -3 2 8 11 10 5 1 -4 -9  Nederbörd 49,0 38,0 41,0 36,0 41,0 44,0 53,0 78,0 73,0 65,0 76,0 56,0  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: [56][57]     49   -5 -11     38   -4 -11     41   0 -8     36   6 -3     41   12 2     44   17 8     53   20 11     78   18 10     73   13 5     65   7 1     76   0 -4     56   -4 -9

Kommunikation |

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2015-09) Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan.

Vägar |

Det går två Europavägar genom Umeå; E4 och E12 (turistvägen Blå vägen). Riksväg 92 samt länsvägarna 363 och 364 har sin början i Umeå. E4 och E12 gick i många år genom centrala Umeå, mycket nära själva stadskärnan, men 2012 invigdes E4:s nya sträckning via den Östra länken över Kolbäcksbron samt Norra länken, som leder E12 från Vännäsvägen via Ersboda till E4 och en östligare sträckning mot Holmsund. Ut ur staden har samtliga vägar förhållandevis god standard.

E12 mellan Umeå och Vännäs ska byggas om till mötesfri landsväg. Hösten 2004 invigdes den första etappen av totalt tre. Den åtta kilometer långa sträckan håller hög standard och uppfyller i princip kraven för motortrafikled.

Umeåprojektet |

En ringled under namnet Umeåprojektet håller på att byggas, och beräknas färdigt 2021. Kostnaden har beräknats till 1,7 miljarder kronor och har delvis medfinansierats av Umeå kommun och AB Volvo. Bygget inleddes först under 1990-talet, men regeringen stoppade bygget av den andra halvan av projektet på grund av miljöskäl, eftersom ringleden skulle dras över Röbäcksslätten. Detta efter att Röbäcksbönder klagat och inte velat ha vägarna så nära där de bor. Kommunpolitikerna sa även nej till ett nytt förslag som Röbäcksbönderna kommit med om att flytta vägen cirka 100 meter. Vägprojektet fick grönt ljus igen under hösten 2008 och inleddes på nytt i juni 2009.^[58]

Sedan Norra och Östra länken färdigställts 2012 återstår fortfarande oklarheter kring Västra länken, då det finns olika förslag om var bron över Umeälven – och passagen genom Umeås östra stadsdelar – ska placeras. Det beslut Trafikverket tog hösten 2015 har överklagats.^[59]

Lokaltrafik |

ULTRA, eller Umeå Lokaltrafik, sköter Umeås lokaltrafik som består av 18 busslinjer i Umeå. Den 12 juni 2006 tog Connex, sedermera Veolia Transport, över Umeås lokaltrafik. Under juli 2007 meddelades att avtalet i samråd och i förtid avbrutits av huvudmannen Länstrafiken i Västerbotten och trafikutövaren Veolia Transport. Veolia Transport ansåg att Länstrafiken i efterhand utökat trafiken mer än vad man betalade för och tyckte att man inte hade råd att bedriva trafik mera. Februari 2008 meddelades det att Nobina (tidigare Swebus) får börja köra lokaltrafiken i Umeå från och med den 16 juni samma år.

Järnvägar |

Umeå binds samman med Stambanan genom övre Norrland norrifrån genom Umeåbanan, en sidobana från Vännäs till Holmsund som öppnades för trafik 1896. En ny sträckning norrut, den så kallade Norrbotniabanan, finns med i Trafikverkets planering för åren 2018–2029; den första sträckan Umeå–Dåva påbörjades hösten 2018. Via en bro över älvdeltat som invigdes augusti 2010 finns anslutning söderut till Botniabanan – den nya kustnära järnvägen som knyter ihop Umeå med orter som Hörnefors, Nordmaling och Örnsköldsvik.

Umeå har två stationer, den gamla Umeå centralstation med tre spår, två plattformar och en ny gångtunnel under spåren,^[60] samt Umeå Östra som ligger sydost om centrum, strax intill Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet, och är den nya station där Norrtåg stannar.

En ny godsbangård, Umeå godsbangård, på cirka 56 000 m² har byggts på industriområdet på Västerslätt för att kunna utveckla både gods- och persontrafiken. Före omlokaliseringen låg bangården i anslutning till Centralstationen. Både hamnen och godsbangården är kopplade till Botniabanan genom Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund.

Trafik |

Före Botniabanan var persontrafiken ringa med ca två nattåg till Norrland som stannade i Umeå, men med betydande godstrafik med bl.a. timmertåg som sköts av Green Cargo. SJ sköter trafiken med nattåg sedan de vann Rikstrafikens upphandling av Norrlandståget i juni 2008 samt en förnyad upphandling 2013.

Botniabanan invigdes i augusti 2010, och Norrtåg AB smygstartade då med regionaltåg mellan Umeå och Örnsköldsvik. Först i augusti 2012 förlängdes trafiken till Sundsvall i samband med att Ådalsbanan blev klar för trafik. Sedan dess är Umeå ett nav för regionaltåg till Sundsvall, Lycksele och Luleå.^[61] Pendeltågstrafik med ombyggda X11 (motorvagn) till Vännäs startade i december 2011 och sedan perrongen i Vännäsby blev färdigbyggd oktober 2012 stannar tågen också där.^[62]

Från december 2012 har SJ AB kört snabbtåg Stockholm–Umeå.

Flygplats |

Umeå Airport byggdes 1961 och ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum. Flygplatsen är Swedavias sjätte största i Sverige med 1 042 891 passagerare (2014). Merparten av trafiken har Arlanda eller Bromma som destination, cirka sju procent av trafiken är utrikestrafik.^[63]

Båtförbindelser |

Sedan 1920 har Umeå hamn en uthamn i Holmsund, varifrån NLC Ferry trafikerar Umeå–Vasa med fartyget M/S Wasa Express. Från Norrfjärden vid gränsen till Robertsfors kommun trafikeras Holmöleden av Trafikverket Färjerederiet till Byviken på Holmön.

Gästhamnar |

I Umeåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare med båt, bland annat vid Strömpilen, Patholmsviken i Holmsund, Bredvik i Obbola och på Norrbyskär.^[64] Vid Strömpilen finns ett shoppingcentrum, i övrigt har ingen av gästhamnarna bra förbindelser med centrum för shopping och kulturliv. Det finns dock en brygga i centrala Umeå, som är kommunalt finansierad, men den saknar vatten och elström. Fri seglingshöjd under den centralt belägna Kyrkbron är endast 3,8 meter vilket gör att endast mindre båtar kan passera. Under 2014 begränsas tillgängligheten dessutom av de byggnadsarbeten som pågår vid kajen.

Näringsliv |

Offentlig sektor |

Större offentliga arbetsgivare i Umeå kommun (2008)^[65][66]

Arbetsgivare	Anställda
Umeå kommun	10 900
Västerbottens läns landsting	6 200
Umeå universitet	4 200
Sveriges lantbruksuniversitet	450
Länsstyrelsen i Västerbottens län	300

Med kommunen, landstinget och universitetet som största arbetsgivare har Umeå – som också är residensstad och säte för bl.a. Hovrätten för Övre Norrland samt har haft två regementen – länge ansetts vara dominerat av offentlig sektor.
Etableringen av Umeå universitet i mitten av 1960-talet och "Skogshögskolan" på 1970-talet, som båda expanderat kraftigt under främst 1980- och 90-talen, har dock haft en stimulerande inverkan även på många företagsetableringar.

Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå är det största sjukhuset norr om Uppsala, med drygt 700 vårdplatser. Här behandlas patienter från hela norra Sverige som behöver högspecialiserad vård. Telemedicin i olika former är ett viktigt komplement i det stora upptagningsområdet. Utbildningar till läkare, tandläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och annan vårdpersonal bedrivs i nära samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Trots att många myndigheter finns representerade i Umeå har inte ortens starka tillväxt medfört att så många myndigheters huvudkontor utlokaliserats hit. Ett undantag är Brottsoffermyndigheten som etablerades här 1994.

Privat sektor |

Större företag i Umeå kommun (2008)^[65][67]

Företag	Anställda
Volvo Lastvagnar	2 500
GE Healthcare	450
Komatsu Forest	420
Konsum Nord	410
Norra Skogsägarna	400
SCA Packaging Obbola AB	340
Ålö AB	330
Nobina Sverige AB	315
Norrmejerier	290
ICA Sverige AB	220
Astra Zeneca	170
Västerbottens-Kuriren	170

Umeås starka tillväxt från 1990-talet och framåt har till största delen skett inom den privata sektorn. Enligt Företagarnas och UC:s årliga undersökning Årets företagarkommun från 2014 placerade sig Umeå på tredje plats i landet mätt i företagens uthålliga tillväxt.

Näringslivet i Umeå är differentierat med IT-företag, forskningsbaserade bioteknikindustrier och skogs- och verkstadsindustrier. Sex av Umeås exportföretag omsätter vardera mer än en miljard kronor per år.

Bredband |

Bredbandsutbyggnaden började tidigt och har få motstycken i världen^[68] – Umeå har flera gånger bedömts ha västvärldens snabbaste bredbandsnät, topp 20 i världen.^[69]Stadsnätet omfattar mer än 65 mil optofiberkabel och 3 600 mil annan fiber och ger i princip all tätortsbefolkning tillgång till bredband.^[70]

Internets utveckling i Sverige har påverkats av företag och personal med Umeåanknytning. BoNet, sedermera Bostream, startades och drevs ur ett teknikperspektiv av teknikpersonal från Umeå från starten 1998 tills de 2004 köptes upp av Bredbandsbolaget. Umeå IT-Center startade 1994 sitt bredbandsnät "Umeå Tjänstenät" där de hyrde svartfiber från Umeå Energi och hyrde kopparförbindelser från Telia. IT-Center skapade en projektplattform för utbyggnationen av Volvo Lastvagnar, samt tjänster riktade mot grafiska branschen. Ett flertal tjänster som idag benämns molntjänster distribuerades redan på 1990-talet över "Umeå Tjänstenät". Bredbandsbolaget köpte Umeå IT-Center år 2000 och har sedan hämtat betydande delar av sin personal för nätutveckling från IT-Center, och sedan 2004 även från före detta Bostream. ISP:n RiksNet är även de i princip helt från Umeå. SkyCom, T3 har stark Umeåanknytning, men med historiska inslag från Obbola och Vindeln. Även den Stockholmsbaserade operatören OwnIT har rötter i Bostream, varför man kan härleda Umeåanknytning också i detta fall.

Näringslivet har dragit stor nytta av den väl utvecklade digitala IT-infrastrukturen och det finns många både väletablerade och nya företag i och runt IT-branschen, som till exempel Cyberphoto, som växt från lokal fotobutik till att bli en av Skandinaviens största leverantörer av fotoutrustning med över 200 miljoner i årsomsättning^[71][72].

Verkstadsindustri |

Verkstadsföretagen i Umeåregionen har traditioner sedan mitten av 1900-talet och har utmärkt sig för stark produktutveckling. En avgörande faktor på senare år har varit tillgång till universitetsutbildad arbetskraft och kompetens.

En pionjär var Gösta Nyström, som 1929 startade ett möbelsnickeri på Böle i Umeå. Företaget började göra bilkarosser i trä (karosser var gjorda av trä denna tid), och kunde 1944 introducera den första självbärande stålkarossen i världen. Ingen hade sett något liknande. Snart inleddes ett samarbete med Volvo, som 1964 köpte hela fabriken som kallades Volvo Umeverken. Vidareutvecklingen av karosseriet har lett fram till Volvos lastbilshytter i FH-serien, som räknas till de främsta i världen.

2015 hade Volvo Lastvagnar i Umeå cirka 1 700 anställda och var Volvos enda hyttillverkare i Europa. Fabriken räknas som en av världens modernaste och har de senaste åren investerat cirka 650 miljoner kronor i måleriet, bland annat för att minska miljöbelastningen. Det har även investerats en dryg miljard i en ny plåtsammansättning. I samma anda pågår projekt med Umeå universitet för att göra produktionen helt koldioxidfri och baserad på grön el.

Fler exempel på framgångsrik verkstadsindustri, som också är stora arbetsgivare:

• 1947 konstruerade Karl-Ragnar Åström i Brännland för eget bruk den första svenska frontlastaren för jordbrukstraktorer och bildade några år senare företaget Ålö-maskiner, som under namnet Ålö AB vuxit till att bli världens största tillverkare inom segmentet, med cirka tjugo procent av världsmarknaden.


• 1961 grundades Umeå Mekaniska, pionjärer för tidiga skogsmaskiner, som utvecklats till världsledande tillverkare av högteknologiska skogsmaskiner under varumärket Valmet inom det sedan 2004 japanskägda företaget Komatsu Forest.

Till de stora företagen hör även GE Healthcare, som tillverkar laboratorieinstrument, SCA med SCA Shipping och SCA Obbola, som har världens största maskin för tillverkning av kraftliner, samt Norra Skogsägarna som producerar och exporterar trävaror till mer än tjugo internationella marknader.

Besöksnäringen |

En sektor som vuxit i takt med staden är besöksnäringen. År 2009 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 959 miljoner kronor^[73], till stor del beroende på affärsresor, konferenser och Stora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den publikt mest besökta i landet^[74] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2013, och i Piteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå är Västerbottens museum med Friluftsmuseet vid Gammlia, Guitars – the Museum, Umeå Energicentrum, Umedalen Skulptur, Stornorrfors kraftverk och Bildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön och Norrbyskär. I den större Umeåregionen, som förutom Umeå består av kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Vännäs och Robertsfors, är viktiga besöksmål Olofsfors bruk, Älgens Hus, Vindelälvens forsar och Ostens lager (lagring av Västerbottensost).

Campingplats |

Vid Nydalasjön ligger First Camp Umeå, tidigare Nydala Camping och Umeå Camping, är belägen i området. Hundratals campingplatser och knappt 100 stugor finns här samt äventyrsgolf, restaurang, äventyrsbad och andra attraktioner.

Utbildning |

Trots att staden var litent kom Umeå tidigt att bli en skolstad. Ett högre läroverk etablerades 1858 (med rötter som trivialskola ända sedan 1720-talet), och hade år 1940 – tack vare inresande elever – närmare 900 elever (fler än i de dubbelt så stora städerna Karlskrona och Linköping). Från 1942 räknades det som provårsläroverk, med rätt att utbilda gymnasielärare.^[75]

Vid sidan av läroverket – som länge var en enkönad bastion – bildades 1871 Umeå elementarläroverk för flickor, som var verksamt fram till 1967. Ett seminarium för utbildning av lärare och småskollärare inrättades 1879 med adjunkt Nils Thielers som förste rektor och Olivia Charlotta Arvidsson som seminarielärarinna. Seminariet anställde musik-, gymnastik- och teckningslärare. De första åren hyrde seminariet i provisoriska lokaler i "Konditor Eriksson hus" vid Kungsgatan och sedan i "Ohlssonska fastigheten" på Storgatan, mitt emot Broparken.^[76]

 

År 1887 uppfördes en pampig byggnad (som numera inhyser Hovrätten) för inrättandet av ett folkskollärarinneseminarium, som 1927 kunde flytta till nya lokaler i det slottsliknande Folksskoleseminariet Öst på stan.

Folkskolan fick egna lokaler 1892, då Centralskolan uppfördes för att hysa en sexårig folkskola. Redan 1917 byggdes en ny och större skola, Vasaskolan, på tomten intill.^[77]

Yrkesskolor |

En lantbruksskola startades 1859 i Yttertavle strax öster om Umeå. Efter flera flyttar och namnbyten fortlever skolan under namnet Forslundagymnasiet^[78] . För andra praktiska färdigheter inrättades 1864 Umeå stads söndagsskola, en yrkesskola som stöttades av Umeå Fabriks- och hantverksförening ^[79], och som under olika namn kom att fortleva under ett århundrade: Umeå tekniska aftonskola 1881–1920, Umeå stads lärlingsskolor och tekniska aftonskola 1920–1939, Umeå stads skolor för yrkesundervisning 1939–1956, och åren 1956–1971 som Umeå stads yrkesskola.^[80] År 1875 startades även en slöjdskola för att uppmuntra hantverkstraditionerna i länet.

År 1948 etablerades Seminariet för huslig utbildning (som varit en föregångare till dagens institution för kostvetenskap vid Umeå universitet)^[81]. Samma år flyttades Landstingets yrkesskola för kvinnor, som startats 1943, på grund av bristande elevunderlag från Åsele till Umeå, där man framgent kunde utbilda sig till sömmerska, väverska, modist, barnvårdare och internatföreståndarinna.^[82]

Modern tid: Gymnasier, institut och högskolor |

När Tegs centralskola invigdes 1955 var den landets första skola byggd för klass ett till nio (en försöksverksamhet i linje med den nioåriga enhetsskola som blev obligatorisk från 1962, och från 1972 benämndes grundskola.)^[75]

Redan innan invigningen av Umeå universitet 1965 hade Umeå etablerat sig som högskolestad. Tandläkarinstitutet invigdes 1958, och samma år beslöts om inrättandet av en Medicinsk högskola i staden. År 1962 inrättades ett Socialinstitut, och 1964 en statlig Lärarhögskola.^[75] Dessa högskolor och institut har sedermera upptagits i Umeå universitet, till skillnad från de skogliga utbildningar som etablerats från 1970-talets början och numera ingår i Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).^[83]

Universitet & högskolor |

Umeå universitet är väl samlat cirka 2 km från Umeå centrum vid campus Umeå, där större delen av Umeå universitets lokaler finns, med Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som närmaste grannar. Universitetet har också filialer i Lycksele, Skellefteå och Örnsköldsvik. Vid Umeälven nära centrala Umeå finns Konstnärligt campus som inrymmer Arkitekthögskolan, Designhögskolan, Konsthögskolan, Bildmuseet och den konstnärliga inkubatorn Sliperiet.

• 
  Umeå universitet
  
  
  
  • 
    Arkitekthögskolan – Umeå School of Architecture
  
  
  • 
    Designhögskolan – Umeå Institute of Design (UID)
  
  
  • 
    Handelshögskolan i Umeå – Umeå School of Business and Economics(USBE)
  
  
  • 
    Idrottshögskolan – Umeå Sports Science Centre
  
  
  • 
    Konsthögskolan – Umeå Academy of Fine Arts
  
  
  • 
    Restauranghögskolan – Umeå University School of Restaurant and Culinary Arts
  
  
  • 
    Tekniska högskolan vid Umeå universitet – Umeå Institute of Technology
    
    • Umeå Plant Science Centre
    
    
  
  
  • 
    Lärarhögskolan vid Umeå universitet – Umeå School of Education
  
  
  • 
    Polisutbildningen vid Umeå universitet
  
  
  
  


• Sveriges lantbruksuniversitet

Folkhögskolor |

Strömbäcks folkhögskola strax söder om Umeå med ca 130 studerande har, förutom Allmän kurs, utbildningar i journalistik, teckenspråk, samt en Musikalakademi. Vindelns folkhögskola har en filial på Hamngatan i centrala Umeå, där ungefär sjuttio studerande läser på Allmän kurs.

Gymnasieskolor |

Umeå har (höstterminen 2013) fyra kommunala gymnasieskolor: Dragonskolan, Fridhemsgymnasiet, Forslundagymnasiet och Midgårdsskolan. Dessutom finns RH-gymnasiet, ett riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder, Innebandygymnasiet samt Riksfriidrottsgymnasiet. Vidare finns sex fristående gymnasieskolor: Minervagymnasium, Thoren Business School, NTI-gymnasiet, Umeå Internationella Gymnasium, Waldorfskolan och Yrkesgymnasiet.^[84]

Läsåret 2010–2011 var de största gymnasieskolorna Dragonskolan, med drygt 1 800 elever, samt Midgårdsskolan och Östra gymnasiet (nuvarande Fridhemsgymnasiet) med vardera drygt 800 elever^[85].

Grundskolor |

Från det tidiga 1900-talets enstaka folkskolor har antalet skolor i kommunen ökat betydligt. 1976, några år efter kommunsammanslagningen och grundskolereformen, fanns bara i Umeå kommun 59 olika skolanläggningar^[75]. Ett av de senare exemplen på nya skolor i en växande stad är Sjöfruskolan på Tomtebo.

Kultur |

Kulturlivet i Umeå utvecklades tidigt och har fokuserat både på eget kulturutövande och att locka gästspel till staden. Föreningar som Musiksällskapet, Minerva, Shakespearesällskapet, Teaterföreningen, KF Kretsen, Filmstudion, Studentteatern och kulturföreningen Humlan har under årens lopp bidragit till att utveckla och stimulera intresset, och har på senare år fått sällskap såväl av allt bättre kommunala kulturskolor som av yngre fantaster inom de flesta kulturområden.

Några år in på 2000-talet är Norrlandsoperan den stora kulturscenen. Men kulturlivet består också av fria teatergrupper som Profilteatern, Skuggteatern och Ögonblicksteatern och av festivalerna. De största festivalerna är Jazzfestivalen, Folkmusikfestivalen, Littfest, Visfestivalen på Holmön, MADE-festivalen samt Umeå Open. Några festivaler, däribland en filmfestival och en kammarmusikfestival, har dock lagts ned på grund av ekonomiska skäl. I Umeå finns också Västerbottens museum och Umedalens skulpturpark, samt en Konsthögskola, som tillsammans med Bildmuseet, Arkitekthögskolan, Designhögskolan, en gren av Humlab bildar Konstnärligt campus vid Umeå universitet. Hösten 2009 utsågs Umeå att tillsammans med Riga i Lettland vara Europas kulturhuvudstad 2014.

Umeå är också en aktiv dansstad. För bugg- och foxtrotsugna arrangerar Ersboda Folkets Hus och restaurang Äpplet danskvällar under höst, vinter och vår. På sommaren arrangeras logdans i Baggböle och Täfteå loge. De största föreningarna för "social dans" är Umeå Dansimperium, Björkstalaget, Swingum, Umeå Salsa Club och Tango Norteno.

Media |

Några av de mest kända program som producerats av Umeå-baserade redaktioner är det feministiska Radio Ellen (i SR P1 åren 1981–1995) och konsumentmagasiner Plus (i SvT från 1987–).

Dagstidningar |

• 
  Umebladet, Västerbottens-Kuriren, Folkbladet
  

Övriga tidningar |

• 
  Hemslöjden, Kris, Kulturella perspektiv, Kvalitetsmagasinet, Norra Skogsmagasinet, Nöjesmagasinet City, QLTR, Spira, Telekom idag, Tidningen Kulturen, Tidskriften Västerbotten, Totalt Umeå, Umeå Tidning, Vertex, Västerbottningen
  

TV |

SVT Umeå bevakar Umeå med lokala nyhetssändningar.

Radio |

Frekvens	Sändningsbeteckning	Sändarplats
88,5 MHz	Sveriges Radio P1	Vännäs (Vännäsmasten)
92,1 MHz	Sveriges Radio P2	Vännäs (Vännäsmasten)
95,8 MHz	Sveriges Radio P3	Vännäs (Vännäsmasten)
96,6 MHz	Star FM	Umeå
102,3 MHz	Rockstar	Umeå
103,0 MHz	Pop & Rock	Vännäs
103,6 MHz	Sveriges Radio P4 (P4 Västerbotten)	Vännäs (Vännäsmasten)
104,2 MHz	Mix Megapol	Umeå
106,2 MHz	NRJ	Umeå
107,0 MHz	RIX FM	Umeå

Sport |

Umeås idrottsliv dominerades länge främst av vintersport. De första stora framgångarna nåddes i längdskidåkning, med Vasaloppssegrar på 1930-talet och senare otaliga svenska mästerskapstitlar. Assar Rönnlunds och Toini Gustafsson många OS-medaljer på 1960-talet har i modern tid följts av Per Elofssons segrar i Världscup och Världsmästerskap.

Den andra stora vintersporten är ishockey, där stadens stolthet Björklöven under sin storhetstid på 1980-talet blev svenska mästare säsongen 1986/1987. En tredje framgångsrik vintersport är curling, där Lag Gustafson under 1990-talet tog åtskilliga medaljer i Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel.

Umeå är numera också ett starkt fäste för innebandy; säsongerna 2008/2009–2011/2012 hade såväl herrar som damer två Umeå-lag vardera i den högsta divisionen. Mest framgångsrika har Iksus damer varit, med sex SM-guld och fem titlar i Europacupen för klubblag.

Fotboll låg länge i skymundan för till exempel ishockeyn. 1996 hade Umeå stad för första gången lag i Sveriges högsta division för såväl herrar som damer, Umeå FC respektive Umeå IK, men båda degraderades direkt. Vidare under 2000-talet kom dock Umeå IK att skörda åtskilliga framgångar genom sju segrar i Damallsvenskan, två segrar i Uefa Women's Cup och fyra Svenska cupen-titlar – och på så vis har Umeå IK lyft både kvaliteten inom och intresset för svensk damfotboll till en ny nivå. "Umemästarinnorna", arrangerat av lokaltidningen 1950–1951, ska ha varit den första svenska damfotbollsserien som spelats.^[86]

Basket har på senare år vuxit sig större i staden, med elitsatsningar både på dam- och herrsidan. Udominate som på senare år har etablerat sig som ett av de främsta lagen i basketligan för damer, kom till semifinal både 2012/2013 och 2013/2014 samt final 2014/2015. Även Umeå BSKT är framgångsrika, som sedan säsongen 2014/15 kvalificerat sig för spel i basketligan för herrar efter andra platsen i Superettan säsongen 2013/2014.

Umeås sverigefinländare |

I Umeå bor det många sverigefinnar. Enligt Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) är omkring sex procent av umeåborna sverigefinländare. De flesta är invandrade från Finland under 1960- och 1970-talet, men många är också nedflyttade sverigefinnar och tornedalingar.
Många är aktiva i det sverigefinska föreningslivet och i Umeå finns en av Sveriges äldsta sverigefinska föreningar, Finska klubben i Umeå eller Uumajan Suomalainen Kerho. På finska heter Umeå Uumaja. I Umeå bor även en hel del sverigefinlandssvenskar som flyttat dit från svenskbygderna i Finland. En del av dem är aktiva i föreningen Umeå Finlandssvenskar.^[87][88]

Personer med anknytning till Umeå |

Se Kategori:Personer från Umeå.

Flygfoto |

Se även |

• Blå vägen


• Bo 87


• Pehr Adam Stromberg


• 
  Västerbottensnytt - Regionala nyheter


• 
  Lista över fasta fornminnen i Umeå (för omfattning av detta område, se Umeå stad#Sockenkod)

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
   


2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
   


3. 
   ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 april 2014
   


4. 
   ^ ”Ubmeje — åssie sámiengielan tjudtjatusdáhvuoste”. Umeå kommun. 9 maj 2014. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/tillganglighetmangfaldochjamstalldhet/nationellaminoriteterochminoritetssprak/forvaltningsomradeforsamiska/ubmejeassiesamiengielantjudtjatusdahvuoste.4.761b06201354a1f7256bd1.html. Läst 23 november 2014. 
   


5. 
   ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn”. http://www.sametinget.se/7548. Läst 23 november 2014. 
   


6. 
   ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
   


7. 
   ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
   


8. 
   ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018. 
   


9. 
   ^ Dagens Media, 2007-05-04 "Sundsvall får ensamrätt till 'Norrlands huvudstad'" Läst 2014-04-22
   


10. 
    ^ ST, 5 juni 2012: "Ny logotyp för Sundsvall- 'Norrlands huvudstad'" Läst 22 april 2014
    


11. 
    ^ Kommunen backar, ST.NU 2016-04-22
    


12. 
    ^ ”2014 Umeå Capital of culture: Umeå kommuns satsning på att bli Europas kulturhuvudstad 2014”. http://www.umea2014.se. Läst 6 maj 2008. 
    


13. 
    ^ ”Umeå Kulturnatta”. http://www.kulturnatta.com. 
    


14. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, "Kåddis, Hjåggböle och Hej" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, s.31
    


15. 
    ^ Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, sid. 143
    


16. 
    ^ Ymisland i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
    


17. 
    ^ Korta fakta om Umeå 2008 (pdf)^{[död länk]} Hämtad 6 december 2010
    


18. 
    ^ Mats Berglund, Gårdar och folk i norr, avhandling Umeå universitet 2006
    


19. 
    ^ http://www.solace.se/~blasta/herdamin/umealands.pdf
    


20. 
    ^ Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 317f
    


21. ^ [a b] Steckzén, s. 13–25.
    


22. 
    ^ Kulturhistorisk bebyggelseinventering. D. 1, Umeå tätort : Backen, Berghem, Fridhem, Haga/Sandbacka, I 20, Sofiehem/Gimonäs, Ön. Umeå: Västerbottens museum. 1997. sid. 11. Libris 2482989 
    


23. 
    ^ * Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
    


24. 
    ^ Rosenbahr, Christer. ”Nytt ljus över Backens kyrkstad i Västerbotten”. Släkthistoriskt Forum 2014/2, s. 44- 47.. 
    


25. ^ [a b c d] Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005
    


26. ^ [a b c d] Israel Lindahls beskrivning över Umeå socken och Umeå stad 1771.
    


27. 
    ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 62 
    


28. 
    ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 203 f
    


29. 
    ^ http://www.solace.se/~blasta/herdamin/umeastad.pdf
    


30. 
    ^ http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history/1928.pdf Västerbottens läns Hembygdsförenings årsbok 1928
    


31. 
    ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 205
    


32. 
    ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 206
    


33. 
    ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 207
    


34. 
    ^ Israel Lindahls beskrivning över Umeå socken och Umeå stad 1771
    


35. 
    ^ http://www.hantverksforeningen.se/150/Skravasendet_avskaffas_och_hantverksforeningar_bildas.html
    


36. 
    ^ Olofsson, sidorna 1 och 2
    


37. ^ [a b] Olofsson, sidan 4
    


38. 
    ^ Arkitekturguide, sidan 13
    


39. 
    ^ ”Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Nydala” (pdf). Umeå kommun. http://www.umea.se/download/18.77e2f16912c38c298c080003208/FÖP_Nydala_samrådshandling.pdf. Läst 27 maj 2016. 
    


40. 
    ^ Birgitta Fritzdotter (2015). ”VAttenspelingar”. Umeva. http://vakin.se/download/18.65c1214d14f38ac155359db7/1445459919207/Umeva_historik_8_sidor.pdf. Läst 27 maj 2016. 
    


41. 
    ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 73–75 
    


42. 
    ^ Per Thullberg, Bönder går samman, Stockholms universitet 1977
    


43. 
    ^ Vikström, Eva (1987). ”Stadens bostäder: Umeå under 1900-talet”. Västerbotten (Umeå: Västerbottens museum) (2). http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1987_2.pdf. Läst 7 december 2015. 
    


44. 
    ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 75 
    


45. 
    ^ ”Umeå”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/Kulturmiljo/Umea/Pages/umea-centrum.aspx. Läst 20 november 2011. ^{[död länk]}
    


46. 
    ^ ”Försvarshistorik I19”. fosvarsmuseum.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305133808/http://www.forsvarsmuseum.se/norrreg_i19.html. Läst 21 januari 2011. 
    


47. 
    ^ ”Frombjur”. Umeå Kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827073524/http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032285/Frombjur.pdf. 
    


48. 
    ^ Stadshuset i Umeå Arkiverad 27 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
    


49. 
    ^ Om Umestan och historien bakom... Arkiverad 5 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
    


50. 
    ^ ”Unik CBRN-anläggning byggs i Umeå”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Centrum/Totalforsvarets-skyddscentrum-SkyddC/Nyheter/Unik-CBRN-anlaggning-byggs-i-Umea/. Läst 13 december 2010. 
    


51. 
    ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
    
    


52. 
    ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
    


53. 
    ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
    


54. 
    ^ ”Umeås befolkningsutveckling 1650-1995”. ortshistoria.se. Stads- och kommunhistoriska institutet. 21 januari 2008. http://ortshistoria.se/stad/umea/befolkning. Läst 6 november 2018. 
    


55. 
    ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
    


56. 
    ^ MSN Väder: Umeå Läst 27 december 2010
    


57. 
    ^ Ticket väderguide (SMHI) Arkiverad 1 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 december 2010
    


58. 
    ^ Umeåprojektet Hämtad 2010-06-21
    


59. 
    ^ ”Här ska Västra länken byggas”. Västerbottens-Kuriren. 24 augusti 2015. http://www.vk.se/1513548/har-ska-vastra-lanken-byggas. Läst 28 mars 2016. 
    


60. 
    ^ ”Umeå godsbangård/Umeå C(entral)”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 8 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120108174847/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/umea-godsbangard-umea-c/. Läst 10 november 2010. 
    


61. 
    ^ ”Allmänhetens "prova-på-dag" den 29 augusti”. Norrtåg. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://web.archive.org/web/20091122134505/http://www.norrtag.se/page105995.html. Läst 4 februari 2010. 
    


62. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111031202110/http://www.norrtag.se/umea-vannas.html. Läst 11 maj 2011. 
    


63. 
    ^ ”Om flygplatsen”. Swedavia. Arkiverad från originalet den 15 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140515121051/http://www.swedavia.se/umea/om-umea-airport/om-flygplatsen/. Läst 22 april 2014. 
    


64. 
    ^ Umeå kommun - Båtar och hamnar Läs 22 april 2014
    


65. ^ [a b] Umeå kommun (Mars 2008). ”Korta fakta om Umeå kommun 2008” (på sv) (PDF). umea.se. sid. 6. http://www.umea.se/download/18.32feb01187db6237c800016010/Korta+fakta_2008.pdf. Läst 24 februari 2011. ^{[död länk]}
    


66. 
    ^ ”Umeå universitet: årsredovisning 2010”. Umeå universitet. 23 februari 2011. http://www.planering.umu.se/digitalAssets/64/64552_arsredov_umu_2010.pdf. Läst 25 februari 2011. 
    


67. 
    ^ ”Swebus vann Umeå stadstrafik”. Nobina. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113142931/http://www.nobina.com/sv/Sverige/Nyheter/Swebus-vann-Umea-stadstrafik/. Läst 23 april 2011. 
    


68. 
    ^ Umea.se: "Staden och bredbandet" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 april 2014
    


69. 
    ^ Umea.se, 2010-08-19: "Bredband av världsklass i Umeå" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 april 2014
    


70. 
    ^ Umeå Energis webbplats, om det öppna stadsnätet
    


71. 
    ^ Cyberphotos webbplats Arkiverad 4 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
    


72. 
    ^ Om Cyberphoto hos allabolag.se
    


73. 
    ^ Umea.se: "Shoppingturismen ökar i Umeå" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2014
    


74. 
    ^ Fairlink Mässguide
    


75. ^ [a b c d] Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
    


76. 
    ^ Ola Raninge (1979). ”Hundra års lärarutbildning i Umeå” (pdf). Tidningen Västerbotten, nr 3, 1979. Västerbottens läns Hembygdsförening. sid. 155–156. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1979_3.pdf. Läst 18 mars 2017. 
    


77. 
    ^ Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
    


78. 
    ^ ”Om Forslunda - Vår historia”. Umeå kommun. http://www.skola.umea.se/skolor/gymnasieskolor/forslundagymnasiet/sidor/om-skolan.html. Läst 11 oktober 2017. 
    


79. 
    ^ ”Umeå Tekniska aftonskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 13 december 2016. https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/282-1.ead.xml;query=grundades;brand=arkivinfo&hit.rank=1. Läst 5 december 2016. 
    


80. 
    ^ ”Umeå stads yrkesskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 13 december 2016. https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/788-1.ead.xml&doc.view=entire_text. Läst 5 december 2016. 
    


81. 
    ^ ”Institutionen för Kostvetenskap - tillkomsten i stora drag”. Umeå universitet. http://www.kost.umu.se/om-institutionen/institutionens-historia/. Läst 5 december 2016. 
    


82. 
    ^ ”Landstingets yrkesskola för kvinnor”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/etnologi1/etnologiska-exempel/yrkesskola-fer-kvinnor.html. Läst 5 december 2016. 
    


83. 
    ^ Anna Sténs (2015). ”Skogen och guldet”. Tänk (Umeå: Umeå universitet). http://tank.umu.se/skogen-och-det-skona/. Läst 4 december 2016. 
    


84. 
    ^ ”Gymnasier i Umeåregionen”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/gymnasieskola/gymnasieriumearegionen.4.bbd1b101a585d704800059121.html. Läst 26 november 2013. 
    


85. 
    ^ Skolverkets stastikdatabas Siris Hämtad 2011-11-16
    


86. 
    ^ "Genombrottet för svensk damfotboll", läst 2018-06-15.
    


87. 
    ^ Umeås finska förening
    


88. 
    ^ Umeå Finlandssvenskar
    

Tryckta källor |

• 
  Steckzén, Birger (1981(1922)). Umeå stads historia 1588–1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg.). Umeå: Två förläggare. Libris 7753338. ISBN 91-85920-05-3 (inb.) 
  


• 
  Olofsson, Sven Ingemar; Eriksson Karin (1972). Umeå stads historia 1888–1972. Umeå: Umeå kommunfullmäktige. Libris 88277 
  


• 
  ”Arkitekturguide”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/gestaltningenavumea/arkitekturguide. Läst 19 juni 2018. 
  


• 
  Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  


• 
  (PDF) Arkitekturguide Umeå 2001–2013. Umeå: Stadsbyggnadskontoret, Umeå kommun. 2015. http://www.umea.se/download/18.16f6133114e3fb408853496f/1439382358514/Aguide-%20aug%202014%20Pub_rev20150812.pdf. Läst 19 juni 2018 
  


• 
  Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Umeå.
  Bilder & media
  
  


• 
  Svenskspråkiga Wikivoyage om Umeå
  Reseguide
  
  


• Information om Umeå

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Umeå kommun i Västerbottens län Distrikt Holmsund · Holmön · Hörnefors · Sävar · Tavelsjö · Teg · Umeå landsdistrikt · Umeå Maria · Umeå stadsdistrikt · Ålidhem Tätorter Botsmark · Brännland · Brännäset och Boviken · Bullmark · Ersmark · Flurkmark · Hissjö · Holmsund · Hörnefors · Innertavle · Norrmjöle · Obbola · Röbäck · Stöcke · Stöcksjö · Sävar · Sörfors · Sörmjöle · Tavelsjö · Tomtebo · Täfteå · Umeå · Yttersjö · Överboda Småorter Ansmark · Baggböle · Bjännsjön · Bodbyn · Brattby · Degernäs · Dingnäset · Djupviken · Djäkneböle · Flurkmark (västra delen) · Fäbodåkern · Fällforsån · Gravmark · Gubböle · Haddingen · Hamnskär · Holmön · Håkmark · Hössjö · Innersjö och Mellansvartbäck · Karlsborg · Kassjö · Klabböle · Kroksjö · Kåddis · Mariagården · Nerbyn · Norrbyn · Norrfors · Pålböle · Rödånäs · Rödåsel · Sand · Sillviken · Själafjärden · Sjömyran · Skravelsjö · Ström · Strömbäck · Svedjan · Sörmjöle havsbad (östra delen) · Tuppliden · Vitskär · Västersidan · Yttertavle Övriga orter Bösta · Hörneå · Kroklandet · Tomterna · Trehörningen · Västibyn Öar Bredskär · Bölesholmarna · Grossgrunden · Holmön · Holmögadd · Norrbyskär · Obbolaön · Stora Fjäderägg · Storsandskär · Tarv · Ängesön · Ön

v • r Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Skara, Mariestad · Y: Hudiksvall, Sundsvall · BD: Piteå