Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Republiken Makedonien Република Македонија
Flagga Statsvapen
Nationalsång: ”Denes nad Makedonija”
Huvudstad (och största stad)		Skopje
Officiella språk		makedonska; albanska (officiellt i vissa områden)[1]
Statsskick		parlamentarisk republik, enhetsstat[2]
-	President	Gjorge Ivanov
-	Premiärminister	Zoran Zaev
Självständighet		från Jugoslavien
-	Deklarerad	8 september 1991
-	Erkänd	8 april 1993
Area
-	Totalt	25 713 km² (148:e)
-	Vatten (%)	1.9 %
Demografi
-	2010 års uppskattning	2 087 171 (142:e)
-	Befolkningstäthet	81,2 inv./km² (113:e)
BNP (PPP)		n/a års beräkning
-	Totalt	$9 118 milj (2010) (n/a)
-	Per capita	$10,400 (2011 est.)
Ginikoefficient (2004)		29,3 (n/a)
HDI (2012)		0,740[3] (78:e)
Valuta		Makedonisk denar (MKD)
Tidszon		CET (UTC+1)
-	Sommartid	CEST (UTC+2)
Topografi
-	Högsta punkt	Korab, 2 764 m ö.h.
-	Största sjö	Ohridsjön, 349 km²
-	Längsta flod	Vardar, 388 km
Nationaldag		8 september, Ден на Републиката
Nationalitetsmärke		MK
Landskod		MK, MKD, 807
Toppdomän		.mk
Landsnummer		389
1	Albanska språket talas aktivt i västra Makedonien. Turkiska, serbiska, romani och arumänska talas i mindre områden.

Makedonien (makedonska: Македонија), formellt Republiken Makedonien (Република Македонија), på svenska även kallat för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien^[4][5][6], är sedan 1993, efter självständigheten från det forna Jugoslavien, en republik i Sydeuropa, på Balkanhalvön. Det gränsar i väst till Albanien, i norr till Serbien och Kosovo, i öst till Bulgarien och i söder till Grekland. Republiken Makedoniens huvudstad heter Skopje. År 1991 utropade landet sin självständighet.

Av historiska, lokalpatriotiska och nationalistiska orsaker finns en namnkonflikt med Grekland, som 1995 ledde till att landet var tvunget att använda benämningen F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (engelsk förkortning: FYROM) i politiska sammanhang.^[7] I juni 2018 meddelades att ländernas regeringar enats om det nya officiella namnet Republiken Nordmakedonien.^[8] En folkomröstning om detta namns legitimitet hölls i Makedonien den 30 september 2018.

Svårtillgängliga bergskedjor har bildat naturliga geografiska barriärer mot grannländerna. Bergen sträcker sig mellan Makedonien och Grekland i söder; Korabmassivet i nordväst går längs gränsen mot Serbien. En stor del av landet upptas av högland, som reser sig mer än 2 000 meter över havet. Floden Vardar rinner upp i nordväst, flyter först norrut, genomkorsar sedan landets inre i riktning mot sydost och rinner i Grekland ut i Egeiska havet.

Ungefär en fjärdedel av arealen används till jordbruksändamål. De viktigaste grödorna är spannmål, frukt, grönsaker och bomull; djurhållningen koncentreras främst kring får och mjölkkor. Jordbruket täcker hemmamarknadens behov av baslivsmedel, och tack vare landets rika kolförekomster är Makedonien oberoende av energiimport. Tillverkningsindustrin har drabbats hårt sedan självständighetsförklaringen, delvis på grund av handelsembargon som Grekland har infört mot landet. Av de tidigare jugoslaviska republikerna är Makedonien för närvarande den minst utvecklade, och den låga levnadsstandarden utgör ett stort bekymmer.

Namn |

Framförallt Grekland motsätter sig att den nya staten ges benämningen Makedonien. Många greker använder därför den nya statens huvudstad Skopjes namn för att benämna hela staten ^[9]. Detta förfaringssätt existerar dock enbart i Grekland.^{[källa behövs]} I Grekland finns sedan länge en provins som heter Makedonien som i den antika tiden tillhörde det Antika Makedonien. Denna utgör en stor del av landets totala yta, och är större än republiken Makedonien.

Det historiska Makedonien är internationellt sett mycket känt. Alexander den store, en makedonsk kung, genomförde under 300-talet f.Kr. en storslagen erövringskampanj i Mellanöstern med Makedonien som bas. Makedonien, som då bestod av ungefär det geografiska området med samma namn som idag ligger i Grekland och södra halvan av dagens Republiken Makedonien, erövrade under hans ledning en enorm landmassa från Egypten och Turkiet i väster till Samarkand, Chiva och Buchara (viktiga centralasiatiska handelsstäder längs Sidenvägen) och Indusflodens dalgång i dagens Pakistan i öster. Han räknas i västerländsk historieskrivning som ett av de största militära genier som någonsin existerat.

Grekland anser att invånarna i den nya staten de facto lägger beslag på de antika makedoniernas historia, vilket grekerna är motståndare till. Eftersom dagens makedonier, liksom övriga folk i tidigare Jugoslavien, är slaver anser Grekland att de saknar koppling till det antika Makedonien. Grekerna hävdar vidare att makedonierna ägnar sig åt en form av historisk identitetsstöld eller varumärkesintrång.

Som ett resultat av konflikten erkände EU och Förenta nationerna (FN) staten under provisoriska referensen "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien" (eng: "Former Yugoslav Republic of Macedonia", förkortat "FYROM"). Sedan 1991 har en dialog förts om statens namn, företrädesvis med Grekland. Grekland protesterade i november 2004 när USA:s kongress valde att erkänna landet under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien.

Idag är Makedonien erkänd under konstitutionella namnet Republiken Makedonien av 133 länder.^[10]

I samband med förhandlingarna inför Makedoniens medlemskap i försvarsalliansen NATO i mars 2008 lade Grekland in veto mot medlemskapet om inte staten ändrade sitt namn. Detta ledde till att det planerade medlemskapet i försvarsalliansen har skjutits upp på obestämd tid.^[11] Detta ledde till att konflikten trappades upp och Republiken Makedonien drog Grekland inför Internationella domstolen i Haag för dess vägran att godkänna Makedonien som Nato-medlem, vilket enligt Makedonien strider mot interimsavtalet länderna emellan.

2018 enades Grekland och Makedonien att Republiken Makedonien skulle få namnet Nordmakedonien.

Historia |

På 300-talet f.Kr. tillhörde de södra delarna av Makedonien Alexander den stores väldiga imperium medan de centrala och norra delarna gick under namnet Paionien. Senare blev området en romersk provins och från 400-talet e.Kr. avlöste en rad härskare varandra. Omkring år 600 slog sig slaviska stammar ner i området som blev helt kristet på 800-talet under Boris I av Bulgarien.

På 1300-talet erövrades området av turkarna. Under Osmanska rikets nedgångstid på 1800-talet stred Grekland, Bulgarien, och Serbien om herraväldet över Makedonien, som efter Balkankrigen (1912-1913) delades upp mellan dessa länder. Efter första världskrigets slut införlivades Makedonien med Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, som 1929 ombildades till kungariket Jugoslavien

Det område som idag utgör Makedonien utgjorde en del av serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929) och därefter kungariket Jugoslavien (1929–1941) där det gick under namnet Vardarbanovina. Under andra världskriget (1941–1945) delades området mellan Bulgarien och det av Italien ockuperade Albanien. I slutet av kriget blev området en av de sex jämställda delrepublikerna (Slovenija, Hrvatska, Bosna i Hercegovina, Serbija, Crna Gora och Makedonija). Makedonskan var ett av de tre officiella språken i socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och delrepubliken fick namnet Folkrepubliken Makedonien, 1963 ändrat till Socialistiska republiken Makedonien. 1991 utträdde republiken ur den jugoslaviska federationen och har sedan dess varit indragen i namnkonflikten med Grekland (se nedan). Makedonien var en av de delrepubliker i det forna Jugoslavien som aldrig drabbades av krig.

När Jugoslavien började falla sönder efter Josip Broz Titos död 1980 såg nationalistiska krafter i grannländerna möjligheten att dra fram gamla argument mot Makedoniens status som nation. Det finns bulgarer och greker som betraktar Makedonien som en ”konstgjord stat”, utan någon makedonsk nationell identitet. Makedonska språket ses i Bulgarien som en bulgarisk dialekt. Grekland hävdar en historisk rätt till namnet Makedonien. Dessutom kallar serbiska nationalister Makedonien för ”Sydserbien”^[12]

Den 26 februari 2004 omkom landets dåvarande president Boris Trajkovski i en flygolycka. Den efterföljande utredningen slöt sig till att olyckan orsakades av besättningens misstag under inflygningen till Mostar.

Makedonien ansökte om EU-medlemskap den 22 mars 2004 och fick kandidatstatus den 17 december 2005.

Makedonien har även ansökt om medlemskap i NATO vilket Grekland utnyttjade sitt veto emot.

Natur och geografi |

Makedoniens geografi kännetecknas av bland annat av ett centralt lågland, genomflutet av Vardar och dess bifloder. Omkring låglandet finns även berg, inklusive det 2 540 meter höga Jakupica. Västra Makedonien är bergigt, med Šarbergen över gränsen till södra Serbien och i söder Jablanicabergen (högsta topp 2 257 m ö.h.). Ohrid- och Prespasjöarna markerar det sjölandskap som finns längst i sydväst, vid gränsen mot Albanien och Grekland.^[13]

Landet gränsar i söder mot Grekland, över Kožuf- och Nidžebergen. Östgränsen, mot Bulgarien, är även den bergig, med flera bergstoppar på över 2 000 m ö.h.^[13]

Makedonien ligger i anslutning till kanten av en kontinentalplatta, och jordbävningar är förekommande. 1963 lades huvudstaden Skopje i ruiner i en kraftig jordbävning.^[13]

Klimat |

Klimatet i landet har kontinental prägel. Nederbörden är ganska jämn över årets alla månader, och på vintern faller den mest som snö. På högre höjd ligger snötäcket många månader varje år. I Skopje är medeltemperaturen i januari månad 1 °C, medan den i juli är 23 °C. Den totala årsnederbörden är ungefär 500 mm.^[13]

Flora och fauna |

Lövskog dominerar den naturliga vegetationer på lägre bergssluttningar, med bland annat orientalisk avenbok, olika arter av lönn och ek, mannaask och europeisk humlebok. Högre upp i bergen är består skogarna av bok och barrträd. Här finns både makedonisk tall och silvergran. De högsta bergen når ovan trädgränsen, karaktäriserade av gräshedar (ofta hårt betade) och myrmarker.^[13]

Bland de större däggdjur som förekommer i Makedonien kan nämnas vildsvin, rådjur, gems, guldschakal, rödräv och varg. Längst i nordväst förekommer även lodjur och brunbjörn.^[13]

Bland de många fågelarterna inräknas 27 arter av rovfåglar, samt Europas alla arter av hackspettar. I vissa sjöområden (inklusive Ohridsjön) finns både krushuvad och vanlig pelikan^{[förtydliga]}. Ohridsjön är djup och är geologiskt av äldre ursprung; den är avsatt som världsarv, bland annat för dess många endemiska fiskar och mindre djur.^[13]

Naturskydd |

Tre nationalparker finns i Makedonien – Mavrovo, Galičica och Pelister (alla tre uppe i bergen). Därutöver har ett antal naturreservat och nationalmonument etablerats. Ungefär sju procent av landets yta bestod år 2012 av på olika sätt skyddad natur.^[13]

Politik och styre |

Landet leds idag av det socialdemokratiska partiet SDSM, med Zoran Zaev som premiärminister. Parlamentets 120 ledamöter och statschefen, en president, väljs genom fria, direkta val.

I mars 2008 hoppade partiet PDS, som representerar landets albanska minoritet, av koalitionsregeringen och framtvingade ett nyval den 1 juni samma år.

Spänningarna mellan grannländerna är fortfarande allvarliga. Makedonien är nämligen också namnet på en grekisk provins. Namnkonflikten är ännu idag inte löst, och båda länderna ägnar sig åt lobbyverksamhet i frågan. Detta är också anledningen till att man inom internationella organisationer såsom OS/EU/FN betecknar Makedonien som F.Y.R.O.M. ("Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien"); se vidare makedonska namnkonflikten.

Indelning |

Enligt den officiella uppfattningen i republiken Makedonien består det historiska Makedonien av följande delar: Egeiska Makedonien i nuvarande Grekland, Vardarmakedonien i nuvarande självständiga Republiken Makedonien (tidigare i Jugoslavien), och mindre delar i Bulgarien (Pirinmakedonien) och Albanien (Mala Prespa).

Makedonien är indelat i olika statistiska regioner. Nordöstra regionen, Pelagonien (region), Polog (region), Skopje (region), Sydvästra regionen, Sydöstra regionen, Östra regionen och Vardar (region). De saknar egentlig märkbar betydelse.

Ekonomi och samfärdsel |

Efter Jugoslaviens upplösning blev Makedonien ett av Europas fattigaste länder. I april 1992 införde landet sin egen valuta – den makedonska denaren (MKD). Under första halvan av 1990-talet befann sig den makedonska ekonomin i en djup kris. Till följd av det jugoslaviska inbördeskriget 1991 blev ekonomin ett orosmoment för Makedonien. Republiken hade tidigare varit kraftigt beroende av Jugoslavien, mer än av utländska marknader, och hade handelsavtal med landet. USA:s sanktioner mot Serbien bidrog till ökad ekonomisk oro och försvårade transporter av varor till Makedonien. Namnkonflikten med Grekland angående namnet på republiken motverkade Makedoniens önskan om internationellt erkännande och inflödet av utländska investeringar. År 1996 började ekonomin sakta att växa men tillväxten hindrades snart i takt med att kriget i Kosovo började år 1998 och den interna etniska konflikten i Makedonien 2001. Arbetslösheten är det största problemet. Den var 37,2 procent år 2005 och fattigdomsgränsen låg på 22 procent år 2006. Ett stort andel av invånarna har finansiella besvärigheter, 72 procent uppger att de endast kan leva av sina hushållsinkomster ”med svårigheter” eller ”med stora svårigheter”. Ett annat stort problem är den gråa ekonomin, som antas utgöra mellan 20 och 40 procent av Makedoniens ekonomisk aktivitet.

Makedonien är ett relativt lite skuldbesatt land. År 2009 rankade Världsbanken Makedonien som ”det fjärde mest reformerande land” av 178 länder. Makedonien har en medelutbildad men billig arbetskraft. Den nuvarande regeringen har infört ett platt skatt system för att göra landet mer attraktivt för utländska investerare. Platt skatten var 12 procent år 2007 och minskades ytterligare till 10 procent år 2008. Under den första halvan av 2013 drog Makedonien till sig 101,4 miljoner euro i utländska direktinvesteringar och år 2011 de utländska direktinvesteringar var 340 miljoner euro. År 2005 utgjorde tjänstesektorn 57,1 procent av landets bruttonationalprodukt, den industriella sektorn utgjorde 29,3 procent och jordbruket utgjorde endast 12,9 procent av BNP. Under 2013 växte ekonomin med 2,25 procent och den förväntas växa med 2,8 procent år 2014, enligt siffror från den Internationella valutafonden. Textiltillverkningen är den mest betydande sektorn för exporthandeln. Andra viktiga exportprodukter är järn, stål, vin och grönsaker. Makedoniens viktigaste handelspartners under 2013 var Tyskland, Storbritannien, Grekland, Serbien, Italien samt Bulgarien. Inom jordbruket är äppelodlingarna i regionen Prespa mest kända. Det finns även väldigt stora tobaksodlingar runt staden Prilep. I regionen kring städerna Kavadarci och Negotino breder Makedoniens vindistrikt ut sig. Tikves och Bovin är exempel på stora vinproducenter.

Världsbanken placerade Makedonien på 25:e plats av 189 länder i sin rapport ”Doing Business” 2014, och utsåg Makedonien som det 7:e bästa land att starta företag i. Makedonien har de lägsta kostnader i hela Europa för att starta ett företag.

Turism |

Makedonien har ett bra turistklimat. I mars 2008 ökade antalet utländska besökare med 44,7 procent jämfört med motvsarande månad föregående år och antalet ihemska turister ökade med 23,5 procent. År 2007 drog staden Ohrid till sig 250 000 besökare. I februari 2009 antalet besökare ökade med 3,2 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet uländska besökare ökade med 6,1 procent. Under 2009 steg det totala antalet besökare i Makedonien till 587 700, av vilka 56 procent var ihemska turister medan 44 procent av besökarna var från utlandet. Antalet övernattningar år 2009 var 2 101 606, varav för omkring 72 procent stod ihemska turister medan för omkring 28 procent av övernattningarna stod utländska besökare. Samma år ökade antalet övernattningar av utländska besökare med 1,5 procent. År 2011 drog landet till sig 650 000 besökare. Huvudstaden Skopje var en av de mest besökta platserna (154 163 besökare). Bland de utländska turister år 2011 Grekland var det vanligaste ursprungsland, följt av Turkiet och Serbien. Nederländerna var det vanligaste ursprungsland bland besökare från andra delar av kontinenten än Balkanhalvön.

Under somrarna är sjöarna Ohrid, Prespasjön och Dojransjön de mest populära turistattraktionerna. Under vintern åker många till skidorterna Pelister, Mavrovo, Sarplanina, Krusevo och Kozuv. Även utgrävningarna av de antika makedonska städerna som Stobi och Heraclea-Lyncestis är turistmål.

Populära turistmål: Skopje, Ohrid, Struga, Bitola, Kruševo, Mavrovo, Popova Sapka, Lazaropole, Galičnik, Ohridsjön, Prespasjön, Dojransjön, Heraclea-Lyncestis, Kokino, Baba med toppen Pelister, Galičica.

Infrastruktur |

Flyg |

Skopje (Alexander the Great Airport) och Ohrid har internationella flygplatser. Det finns även en civil flygplats i Stankovec där över 300 000 albanska flyktingar sökte skydd under Kosovokriget 1999. Det finns även en flygplats nära staden Stip som ofta används som övningsbas av det makedonska flygvapnet.

Järnvägar |

Järnvägarna är förhållandevis glest utbyggda i Makedonien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Serbien och Grekland. Skopje har regelbunden tågtrafik dels inom Makedonien men också till grannländerna. Från Serbien går en viktig järnvägslinje som sedan fortsätter till Grekland; denna går via Skopje vilket gör Skopje till en viktig internationell järnvägsstation. Denna bana är också elektrifierad och i tämligen gott skick. Järnvägsnätet ägs av statliga MZ. Det finns även planer, och en budget, som det statliga järnvägsnätet MZ fått i bidrag av den makedonska staten om att bygga ut sina järnvägsnätet i Makedonien till sina grannländer Albaniens huvudstad Tirana och även Bulgariens Sofia.

Vägar |

Många vägar är smala och slingriga. De underhålls dock på en normal nivå och har därmed en acceptabel standard. Från gränsen till Serbien går den viktiga motorvägen E75 som fortsätter ner till gränsen till Grekland; denna väg har en hög standard. Runt Skopje finns ett system av motorvägar som ansluter staden till den längre motorvägen.

Makedonien har sedan självständigheten börjat att bygga om vägarna i landet, uppgradera dem och bygga nya motorvägar, vilket har medfört en stor ökning av turismen i Makedonien. Nya motorvägar har även byggts runt om i hela landet, en förlängning håller på att byggas mot bulgariska gränsen och den grekiska, och även till Kosovo väntas nya delar av vägar vara klara fram till 2020.

Demografi |

Befolkningen i landet består till två tredjedelar av makedonier och den största minoritetsbefolkningen är albaner (24 procent) ^[1]. I landet finns även mindre grupper av turkar, valaker samt en del romer och kvarboende serber.^[1] Mellan den makedoniska och den albanska befolkningen fanns stora etniska spänningar som utmynnade i en väpnad konflikt 2001 sedan albanska rebeller tagit till vapen. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev Ohridavtalet, men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar.

Huvudstaden Skopje är landets största stad med 578 144 invånare och omkring 20,5 procent av Makedoniens befolkning bor i Skopje. Landets näst största stad är Bitola med 80 550 invånare, följt av Kumanovo med 76 272 invånare. Medelåldern är 36,2 år. Den förväntade medellivslängden låg 2009 på 73 år för män och 77 år för kvinnor. Medellivslängden förväntas öka stadigt fram till år 2050.

Enligt Förenta Nationernas beräkningar kommer Makedoniens befolkning att minska från de nuvarande 2 022 547 invånare till 2 001 000 invånare år 2025 och den ska ytterligare minska till 1 746 000 år 2050.

Språk |

Makedonska är officiellt språk, men än gäller den lag från 2002 som Ohridavtalet låg till grund för, och som innebar att om andra språk än makedoniska talas av åtminstone 50 procent av befolkningen i landets motsvarighet till svenska kommuner ska det språket användas tillsammans med makedoniska. Avtalet, som godkändes av parlamentet, innebar dessutom att formuleringar i författningen som kunde tolkas som att Makedonien bara tillhörde de slaviska makedonierna omarbetades. Albanerna var då i första hand koncentrerade till landets västliga del.^[14] Under millenniets första årtionde skedde en albansk urbanisering till framför allt huvudstaden Skopje. I dagsläget går – inte minst på grund av landets önskan att bli EU-medlem – språklösningen mot ungefär samma utformning avseende tryckning och tolkning som när det gäller finska och svenska språken i Finland. Tillämpningen handlar om tillgängligheten till offentliga dokument, vid kommunikation med statliga, regionala och lokala myndigheter och i det kommunala självstyret, men förändringarna är inte på långt när genomförda fullt ut. Förutom albanskan finns språk som i någon enstaka kommun uppfyller dessa kriterier: turkiska, serbiska, romani och arumänska (ibland kallat vlachiska).

Makedonska är ett sydslaviskt språk, och är närmast besläktad med bulgariska och serbiska. Det infördes efter andra världskriget av Titos kommunistregim som skriftspråk med det kyrilliska alfabetet, bland annat som ett försök att stärka den makedonska identiteten och motverka starka pro-bulgariska stämningar.

Det makedoniska språket och makedonska dialekter talas i grannländerna.

Religion |

Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som etablerades 1958 som underställd patriarkatet i Belgrad. Men den ortodoxa kyrkan har funnits längre tillbaka än så i Makedonien. En av de äldsta ortodoxa skolorna startades i landet av St. Klemens av Ohrid (Св.Климент Охридски / Sv.Kliment Ohridski). År 1967 förklarade sig den makedonsk-ortodoxa kyrkan som en självständig ortodox gren, och erkändes av den ortodoxa världen 36 år senare, 1993. Makedonien är ett av de få länder som omnämns i Bibeln.

Enligt folkräkningen år 2002 är landets religiösa sammansättning följande: makedonsk-ortodoxa 64,7%, övriga kristna 0,37%, muslimer 33,3% och 1,63% övriga.

Den religiösa bilden i Makedonien speglar den etniska sammansättningen. En majoritet är ortodoxt kristna; främst slaviska folkgrupper tillhör den kristna ortodoxa tron men i Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar (cirka 5 procent). Även vlacherna är ortodoxa medan slaviska folk som pomaker (torbesjer) och bosniaker är av muslimsk tro. Makedonien har alltså en betydelsefull icke-makedonisk minoritet som tillhör den islamska tron, på cirka 33% av befolkningen. Turkarna, bosniakerna och en stor majoritet av både albaner och romer är i huvudsak muslimer. Sammanlagt finns det över 1200 kyrkor och 400 moskéer i Makedonien, många av dem är väldigt gamla och omskrivna i historieböckerna.

Städer i Makedonien |

Makedoniska: општини, opštini; singular: општина, opština)

Berovo Bitola Makedonski Brod Debar Delcevo Demir Kapija Dojran Gevgelija Gostivar Kavadarci Kičevo Kočani Kratovo Kriva Palanka Kruševo

Kumanovo Negotino Ohrid Prilep Resen Skopje Štip Struga Strumica Sveti Nikole Tetovo Valandovo Veles Vinica

Kultur och samhälle |

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Detta stubb-avsnitt behöver utökas med: Saknar helt beskrivande text om kultur och samhälle. Den gigantiska länksamlingen får samtidigt gärna trimmas en del. (2017-03)

Nyhetsbyråer |

• Macedonian Intl News Agency (MINA)


• Macedonian Information Agency (MIA)


• 
  MAKFAX Automatöversatt till svenska
  


• 
  Net Press Automatöversatt till svenska
  

TV |

• 
  24 VESTI Automatöversatt till svenska
  


• AB Kanal


• 
  Alfa TV Automatöversatt till svenska
  


• 
  Iris Televizija Automatöversatt till svenska
  


• Makedonija24


• 
  MKTV (Makedonska Televizija), webbsida (MRT) Automatöversatt till svenska
  


• Intel Televizija


• Kanal 5 Televizija


• 
  Kanal 8 Televizija Automatöversatt till svenska
  


• 
  Naša TV Automatöversatt till svenska
  


• 
  Sitel Automatöversatt till svenska
  


• SkyNET


• 
  Telma Televizija Automatöversatt till svenska
  


• Tera Televizija


• TV Orbis


• Televizija EDO


• 
  Televizija Sonce Automatöversatt till svenska
  

Radio |

• Antenna 5


• Kanal 77


• Metropolis Radio


• Radio Meff


• Sportsko Radio Kanal 4

Tidningar |

• Den


• Denešen vesnik


• 
  Dnevnik Automatöversatt till svenska
  


• 
  Kurir Automatöversatt till svenska
  


• 
  Nova Makedonija Automatöversatt till svenska
  


• 
  Utrinski vesnik Automatöversatt till svenska
  


• 
  Vest Automatöversatt till svenska
  

Tidskrifter |

• 
  Biznis Automatöversatt till svenska
  


• 
  Globus Automatöversatt till svenska
  


• 
  Kapital^{[död länk]}Automatöversatt till svenska
  


• 
  Makedon Magazin Automatöversatt till svenska
  

Webbtidningar |

• 
  Bukvar Automatöversatt till svenska
  


• 
  Idividi (på engelska)


• Prespana


• Prespa Sky


• Time.mk

Internationella rankningar |

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2012	43 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2011-2012	94 av 179
Transparency International	Korruptionsindex 2012	69 av 176
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2012	78 av 186

Referenser |

Noter |

1. ^ [a b c] Landguiden.se (2011): "Makedonien. Befolkning & språk."Utrikespolitiska institutet. (Länken och sidan kontrollerad 2011-11-28.)
   


2. 
   ^ Landguiden.se (2011): "Makedonien. Politiskt system."Utrikespolitiska institutet. (Länken och sidan kontrollerad 2018-07-30.)
   


3. 
   ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 1 januari 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013. 
   


4. 
   ^ [1]
   


5. 
   ^ riksdagen.se
   


6. 
   ^ Europiska rådet
   


7. 
   ^ Igor Janev, Legal Aspects of the Use of a Provisional Name for Macedonia in the United Nations System, AJIL, Vol. 93. no 1. 1999.
   


8. 
   ^ Editorial, Reuters. ”Macedonian PM Zaev confirms 'historic' name deal reached with Greece” (på en-US). U.S.. https://www.reuters.com/article/us-greece-macedonia-dispute-zaev/macedonian-pm-zaev-confirms-historic-name-deal-reached-with-greece-idUSKBN1J82D1. Läst 12 juni 2018. 
   


9. 
   ^ Antonis Samaras, Samaras-English, ERT 15 mars 2008 genom Youtube
   


10. 
    ^ ”Namibia and Macedonia Establish Diplomatic Ties ...”. mina Macedonian International News Agency. 21 december 2011. http://macedoniaonline.eu/content/view/19917/45/. 
    


11. 
    ^ Sveriges Radio, 3/4 2008
    


12. 
    ^ Landguiden.se (2011): "Makedonien. Modern historia."Utrikespolitiska institutet. (Länken och sidan kontrollerad 2011-11-28.)
    


13. ^ [a b c d e f g h] Makedonien: natur i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 mars 2017.
    


14. 
    ^ ”Languages Law passed in Parliament”. macedoniaonline.eu. 26 juli 2008. http://macedoniaonline.eu/content/view/2507/1/. Läst 27 juli 2008. 
    

Källförteckning |

• 
  Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
  

Externa länkar |

• Amnesty


• Länkar från ODP


• 
  Former Yugoslav Republic of Macedonia EU prospects unrelated to its dispute with Greece från Europaparlamentet 12 juli 2007


• 
  Makedonien Fördjupning av Ulla Nordlöf-Lagerkranz, Utrikespolitiska Institutet 16 november 2006


• EU-kandidatur


• 
  Länkkatalog, Macedonia Timeless från Senka Film


• 
  Background Note: Macedonia från U.S. Department of State, juni 2009


• [2]


• 
  Nikola Gruevski,Prime Minister Gruevski: I wish a name solution with Greece to be found, Skopje, MIA 18 januari 2011


• 
  'Eye on Macedonia' Поглед на Македонија, CNN, 2011

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Stater på västra Balkan Före första världskriget Bosnien och Hercegovina (1878–1918) · Dalmatien (1849–1918) · Kroatien (1868–1918) · Krain (1815–1918) · Osmanska Makedonien (1300-talet–1912) · Montenegro (1910–1918) · Serbien (1882–1918) Mellankrigstiden och efterkrigstiden Albanien (1912–1939)/Socialistiska folkrepubliken Albanien (1944–91) · Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918) · Kungariket Jugoslavien (1918–45; Oberoende staten Kroatien 1941–45) · SFR Jugoslavien (1945–92) Efter 1989 Albanien (1991–) · Förbundsrepubliken Jugoslavien (1992–2003) (Serbien och Montenegro (2003–2006), Serbien (2006–), Montenegro (2006–), Kosovo (2008–) · Slovenien (1992–) · Kroatien (1992–) · Bosnien och Hercegovina (1992–) · Makedonien (1993–) Årtalen är för internationellt erkännande. Den kroatiska staten 1941–45 hade dock begränsat erkännande.

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Makedonien och relaterade ämnen Olika Makedonien Makedonien · Makedonien (region i Grekland) · Pirinmakedonien · Makedonska namnkonflikten Folk och språk Makedonier (makedonier i Sverige) · fornmakedonska · makedonska Kultur och historia Flagga · statsvapen · demografi · demografisk historia Övrigt Balkan · Balkankrigen Se även: mall:Städer i Makedonien v • r Europa Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland v • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike v • r Europarådet Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · Österrike

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 135978180 • LCCN: n81038515 • ISNI: 0000 0004 0581 699X • GND: 4114937-3 • SUDOC: 153588349 • BNF: cb15518086d (data) • HDS: 32208 • NLA: 36589876 • NDL: 01054539 • BNE: XX455971