Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Bryssel (Bruxelles/Brussel)
Bruxelles (franska) Brussel (nederländska)
Huvudstad
Flagga Emblem
Officiellt namn: Ville de Bruxelles/Stad Brussel
Land	Belgien
Region	Bryssel
Arrondissement	Bryssel
Höjdläge	13 m ö.h.
Koordinater	50°51′N 4°21′Ö / 50.850°N 4.350°Ö / 50.850; 4.350
Area	32,61 km²
- regionen	161,4 km²
Folkmängd	144 784 (2006)
- storstadsområde	1 048 491
Befolkningstäthet	4 440 invånare/km²
Grundad	979
Borgmästare	Yvan Mayeur (PS)
Regionens guvernör	Jean Clément
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	1000-1130
Riktnummer	02
Regionens befolkning	1 080 790
Bryssel markerat på kartan över Belgien.
Webbplats: www.brucity.be

Bryssel (franska Bruxelles, uttalas /bʁysɛl/, nederländska Brussel, uttalas /brɵsəɫ/) är Belgiens huvudstad. Tillsammans med Flandern och Vallonien är Bryssel även en av Belgiens tre regioner. Bryssels huvudstadsregion (franska Région de Bruxelles-Capitale, nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest), som är helt omsluten av Flandern, skapades 1989 och består av 19 kommuner. Bryssels stad (franska Bruxelles-Ville eller Ville de Bruxelles, nederländska Brussel-Stad eller Stad Brussel), den kommun där den gamla stadskärnan ligger (samt vissa områden utanför centrum, bl.a. Laeken), har 163 210 invånare (2011). Den administrativa regionen Bryssel har en befolkning på drygt en miljon. Stor-Bryssel, inklusive förorter i regionerna Flandern och Vallonien, har en befolkning på ungefär två miljoner. Stora delar av innerstadsområdet ligger i andra kommuner än Bryssels kommun, t.ex. Anderlecht, Schaerbeek och Ixelles.

Bryssel är funktionell huvudort för EU samt säte för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans med Strasbourg). I staden finns även Natos högkvarter.

I Bryssel är språken franska och nederländska juridiskt jämlika, även om franska är helt dominerande i staden och modersmål för 85–90 % av befolkningen.^{[källa behövs]} Ungefär 10–15 % av befolkningen har nederländska som modersmål.^{[källa behövs]} Det franska språkets dominans började under 1800-talet, innan dess var nederländska det dominerande språket.

Stadens skyddshelgon är Sankt Mikael (Saint-Michel eller Sint-Michiel). Brysselkål odlades först i Belgien och är uppkallad efter staden. Den mest populära sevärdheten i Bryssel är Manneken Pis, som finns att beskåda i centrala Bryssels äldre delar.

Bryssel har flera universitet, däribland Université Libre de Bruxelles (ULB) och Vrije Universiteit Brussel (VUB). Louvain-en-Woluwe, en filial till Université catholique de Louvain (UCL), inhyser en medicinsk fakultet. I staden finns även det nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Brussel.

Ortnamnet |

De äldsta formerna av namnet är Broecsele, Brozella eller Bruocsella av nederländska broek 'bäck' och sali 'liten bebyggelse'. Betydelsen blir 'Bosättning i träskmark'.^[1]

Historia |

År 977 gav den tyske kejsaren Otto II nedre Lorraine, vid imperiets västra gräns, till Karl av Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, och redan då omnämndes Bryssel. Staden anses ha grundats då Karl lät bygga ett litet fort runt 979 på ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) i floden Zenne (Senne). Vid slutet av 900-talet, i samband med Karls död, togs Nedre Lorraine över av Lambert I av Leuven. Under Lambert II av Leuvens regeringstid byggdes de första stadsmurarna. Den lilla staden blev på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt, på vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) och Köln, och under denna tid bytte grevarna av Leuven namn till "Greve av Brabant". Från 1357 till 1379 byggdes en ny stad i närheten, då den tidigare visat sig vara för liten. Denna del av staden är idag känd som "inre ringen".

Väveriindustrin blev redan på 1300-talet en av stadens viktigaste näringar och under 1500-talet var Bryssel en av Nederländernas viktigaste städer. 1550–1561 byggdes Willebroekkanalen vilken gav staden en 28 kilometer lång och 3,2 meter djup vattenväg till havet. Habsburgarna gynnade Bryssel och utvecklade ett påkostat hovliv i staden, särskilt Karl V. Då Filip II utsåg Margareta av Parma till ståthållare över Nederländerna blev Bryssel säte för dess regering.^[2]

Nederländska frihetskriget blev förödande för staden, som 1576–1585 var ockuperad av de upproriska men därefter återtogs av Alexander Farnese. Under Pfalziska tronföljdskriget 1695 attackerades staden av kung Ludvig XIV av Frankrike, vilket ledde till att hela stadens hjärta jämnades med marken, bland annat Grote Markt. Stadens stadshus klarade sig otroligt nog.

Under Maria Teresia av Österrikes regering blomstrade Bryssel upp på nytt, dess innevånarantal steg till 75 000. Sedan Kungariket Förenade Nederländerna bildats var Bryssel omväxlande med Haag säte för hovet och generalstaterna.^[2]

År 1830 ägde den belgiska revolutionen rum i Bryssel efter en föreställning av La Muette de Portici (på nederländska De Stomme van Portici) vid De Munt-teatern (på franska La Monnaie). Bryssel blev det nya landets huvudstad. Den 21 juli 1831 steg Leopold I, Belgiens förste kung, upp på tronen, och lät arbetet med att riva stadsmuren och bygga nya byggnader börja.
Under Leopold II:s regeringstid gick staden igenom många förändringar, exempelvis överbyggdes floden Zenne eftersom den förde sjukdomar med sig, en järnvägslinje började byggas, Tervuren-avenyn skisserades etc.

Under hela första världskriget från 20 augusti 1914 hölls Bryssel besatt av tyskarna.^[2]

Från och med 10 maj 1940 bombades Bryssel av den tyska armén, som 17 maj besatte staden. Staden undgick dock större skador under kriget, en av de byggnader som skadades var dock Gestapos högkvarter inrymt i Justitiepalatset – dess torn sprängdes bort och byggnaden eldhärjades. 3 september 1944 ryckte Eisenhowers allierade trupper in i Bryssel.^[2]

Heyselstadionkatastrofen ägde rum i staden den 29 maj 1985. Huvudstadsregionen Bryssel grundades 18 juni 1989.

Bryssel har varit värd för världsutställningar 1897, 1910, 1935 och 1958. Till utställningen 1958 byggdes Atomium.

Geografi |

Bryssel är beläget ungefär mitt i Belgien vid Scheldes biflod Senne och vid Willebroeck- och Charleroikanalerna. Willebroeckkanalen är mycket gammal med utvidgades 1829-1831 och åter efter första världskriget varvid yttre hamnen mellan Laeken och Vilvorde tillkom. Innerstaden har formen av en femhörning och begränsades tidigare av fortifikationer. Numera kringgärdas femhörningen av boulevarderna Boulevard d'Anvers, du Jardin Botanique, Bisschiffshem, du Régent, de Waterloo, du Midi, de l'Abattoir, Barthélémy och de l'Entrepot Områdena Laeken, Quartier Nord-est och Qartier Léopold har senare inkorporerats med staden. De båda senare är exklusivare villaförorter. Stadens äldre infartsled över Boulevard Maurice Lemmonnier, drogs fram i samband med att en ny bro över Senne byggdes 1867-1874. Den går parallellt med en annan viktig gata, Rue de la Régence och Rue Royale, som bildar gränsen mellan den äldre lägre liggande staden, la ville basse i väster och nordväst och den äldre lägre staden, la ville haute i öster och sydost på en rad kullar.^[3]

Många av stadens äldre trånga gränder finns kvar även om innerstaden genomgick en omfattande ombyggnad på 1860-talet. I dess gamla centrum ligger Grand-Place som trots förstörelsen 1695 bevarat flera barockbyggnader. Här ligger bland annat rådhuset (hotel du ville) huvudsakligen från början av 1400-talet och Maison du roi eller Boodhuis. Strax nordväst om Grand-Place ligger Place de la bourse med börshuset uppfört 1871-1873 i klassicerande barock och kyrkan Saint Nicolas uppförd på 1400-talet. Norr här om ligger Place Sainte Catherine med kyrkan Sainte Cathrine, Place de la monnaie med post- och telegrafhuset (byggt 1885-1892) och Monnaie-tatern (uppförd 1817, nedbrunnen 1855 men återuppförd efter de gamla ritningarna) samt Place de Brouckère. Söderut finns Grand Sablin samt Place de la chapelle med kyrkan Notre Dame de la chapelle (grundlagd omkring 1210 och huvudsakligen färdigställd 1483). Västerut i staden på en av dess högsta punkter ligger katedralen Sainte Gudule eller Saint Michel (grundad 1225 och huvudsakligen färdigställd i slutet av 1400-talet). Bland kyrkans sevärdheter märks dess glasmålningar från 1500-talet. Här finns även nationalbanken (uppförd 1865) och Palais de la Nation (1778-1783). Längre söderut ligger gamla universitetsbyggnaden (uppförd 1849) och Place royale med en ryttarstaty av Gottfrid av Bouillon, uppförd 1848 och Palais du Roi (kungliga palatset, uppfört 1827-1830, ombyggt 1905-1909) och Palais des Académies i södra delen av den närbelägna slottsparken. Vid Place Royal eller den närbelägna Place du musée ligger museet för modern konst (uppfört på 1700-talet) och kungliga biblioteket (grundat 1837), Musée acien (uppfört 1876) och Palais des Beaux arts. Längre söderut ligger musikkonservatoriet (uppfört 1876-1877) och Palias d'Ahrenberg som innehåller konstsamlingar och där drottning Kristina bodde 1655. På en höjd längre söderut reser sig det stora Justitiepalatset, påbörjat 1866 av Wellens efter ritningar av Joseph Poelaert och invigt 1883.^[3]

Bryssel utmärks mycket av arkitektur från jugend och art déco, där många av byggnaderna är skapade av nyskapande pionjärer som Victor Horta och Henry van de Velde eller andra kända brysselarkitekter som Paul Hankar, Antoine Pompe, Francois Strauven och P. Teenaerts. Även den österrikiske arkitekten Josef Hoffmann lät uppföra en av sina mest kända byggnader i staden. Bland senare tiders brysselarkitekter märks André Jacqmain och Charles Vandenhove.^[4]

Kommunikationer |

Bryssels spårvägar är ett av världens största spårvägsnät.

Bryssels tunnelbana består av fyra linjer samt av två spårvagnstunnlar (premetro). Då metron byggdes år 1969 var det som ett underjordiskt spårvägssystem (så kallad premetro). Då systemet uppgraderades 1976 till tunnelbana blev det enda som behövde göras att höja plattformarna till att passa till tågens golv. Det finns två premetrotunnlar som trafikeras av spårvagnslinjer.

Snabbtågssystemet Eurostar ansluter till Bryssel. De tre stora järnvägsstationerna är Bryssel Noord/Bruxelles Nord, Bryssel Centraal/Bruxelles Central och Bryssel Zuid/Bruxelles Midi.

Bryssel har två flygplatser, Bryssel-Zaventems flygplats i Zaventem (i regionen Flandern) och Bryssels södra flygplats vid Charleroi (i regionen Vallonien).

Ett antal motorvägar utgår från Bryssel och ansluter till stora delar av landet. Det belgiska motorvägsnätet är finmaskigt.

Bryssel har en ringled.

Sport |

Fotbollslaget RSC Anderlecht spelar i Jupiler League (Belgiens högsta division). Constant Vanden Stock Stadium (kallades Astrid Park mellan 1917 och 1983 i folkmun Émile Versé Stadium) är lagets hemmaarena och här spelades en semifinal i Europamästerskapet i fotboll 1972.

FC Brussels spelar i andra divisionen.

Här finns också Belgiens nationalarena Kung Baudouin-stadion (före detta Heyselstadion vars namn ändrades efter Heyselkatastrofen 1985). Där spelar Belgiens herrlandslag i fotboll och Belgiens herrlandslag i rugby. Här spelades finalen i Europamästerskapet i fotboll 1972. Öppningsmatchen i Europamästerskapet i fotboll 2000 spelades också här. UEFA Champions League-finalerna har gått här 1958, 1966, 1974, 1985 och 1996. Finalerna i Cupvinnarcupen i fotboll spelades här 1964, 1976 och 1980.

Europeiska unionen |

Bryssel fungerar som huvudort för Europeiska unionen, och är säte för de viktigaste politiska institutionerna i EU.^[5] EU har inte formellt utsett en huvudstad, även om Amsterdamfördraget anger Bryssel som säte för Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd.^[6][7] Fördraget placerar det formella sätet för Europaparlamentet i den franska staden Strasbourg, där omröstningarna äger rum; dock förläggs mötena för politiska grupper och utskott (där det mesta arbetet sköts) formellt i Bryssel tillsammans med ett antal plenum. Tre fjärdedelar av parlamentet är idag placerat vid Espace Léopold.^{[8][förtydliga]} Mellan 2002 och 2004 hade även Europarådet sitt säte i staden.^[9] 2017 öppnade Europeiska historiens hus i Bryssel, på initiativ av Europaparlamentet.

Företeelser som är uppkallade efter Bryssel |

• Brysselkex


• Brysselkål


• Brysselmatta


• Brysselpakten


• Brysselspets


• Brysselsteg


• The Muscles from Brussels

Referenser |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter |

1. 
   ^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 38
   


2. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 sid. 141-142
   


3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 sid. 143-144 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
   


4. 
   ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bryssel)
   


5. 
   ^ Demey, Thierry (2007). Brussels, capital of Europe. Bryssel: Badeaux. ISBN 2-9600414-2-9 
   


6. 
   ^ Seat of the European Commission CVCE
   


7. 
   ^ European Commission publication: Europe in Brussels 2007
   


8. 
   ^ Wheatley, Paul (2 oktober 2006). ”The two-seat parliament farce must end”. Café Babel. Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070610174433/http://www.cafebabel.com/en/article.asp?T=A&Id=2047. Läst 16 juli 2007. 
   


9. 
   ^ Stark, Christine. ”Evolution of the European Council: The implications of a permanent seat” (PDF). Dragoman.org. Arkiverad från originalet den 9 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070709220601/http://www.dragoman.org/ec/belfast-2002.pdf. Läst 12 juli 2007. 
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Bryssel.
  Bilder & media
  
  


• Bryssel


• Interaktiv karta över Bryssel


• Foton från Bryssel

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Huvudstäder i Europa EU Amsterdam · Aten · Berlin · Bratislava · Bryssel · Budapest · Bukarest · Dublin · Helsingfors · Köpenhamn · Lissabon · Ljubljana · London · Luxemburg · Madrid · Nicosia¹ · Paris · Prag · Riga · Rom · Sofia · Stockholm · Tallinn · Valletta · Vilnius · Warszawa · Wien · Zagreb Övriga Andorra la Vella · Ankara · Baku · Belgrad · Bern · Chișinău · Jerevan · Kiev · Minsk · Monte Carlo · Moskva · Oslo · Podgorica · Pristina · Reykjavik · San Marino · Sarajevo · Skopje · Tbilisi · Tirana · Vaduz · Vatikanstaden ¹ Räknas ibland till Asien.

Auktoritetsdata • VIAF: 150675140 • ISNI: 0000 0001 1833 9721 • SUDOC: 026362619 • BNF: cb11862530q (data)