Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-12) Motivering: Det senaste decenniets historia, inkl. presidentbyte och flyktingsituation, behandlas inte. Uppgifterna om flyktingarnas antal och etnicitet är felaktiga. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

دولت اسلامی افغانستان د افغانستان اسلامي دولت Da Afghanistan Islami Dawlat Dawlat-e-Islami-e-Afghanestan
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: ”Sououd-e-Melli”
Huvudstad		Kabul
Största stad		Kabul (3,6 miljoner invånare 2015)[1]
Officiella språk		dari, pashto[2]
Demonym		afghan[3]
Statsskick		Republik
-	president	Mohammad Ashraf Ghani
-	regeringschef	Abdullah Abdullah
Självständighet		självständighetsförklarat
-	Erkänd	19 augusti 1919
Yta
-	Totalt	652 230 km² [4](42:a)
-	Vatten (%)	försumbart
Befolkning
-	2017 (juli) års uppskattning	34 124 811 [5](39:e)
-	Befolkningstäthet	52,3 inv./km² (126:e)
BNP (PPP)		2014 års beräkning
-	Totalt	36,9 miljarder dollar
-	Per capita	1 177 dollar
Valuta		afghani (AFA)
Tidszon		UTC+4:30
Topografi
-	Högsta punkt	Nowshak, 7 485 m ö.h.
-	Största sjö	Hamun-i-Saberi
-	Längsta flod	Helmandfloden, 1 200 km
Nationaldag		19 augusti
Nationalitetsmärke		AFG
Landskod		AF, AFG, 004
Toppdomän		.af
Landsnummer		93

Afghanistan, formellt Islamiska republiken Afghanistan,^[3]persiska: جمهوری اسلامی افغانستان; pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت, är ett land i södra Asien. Afghanistan räknas till Centralasien. Landet är bergigt och saknar kust. Det gränsar till Pakistan i söder och öster,^[6]Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster.

Etymologi |

Under antiken kallades landet Ariana eller Baktrien. Under medeltiden användes namnet Khorasan (”soluppgångens land”). Namnet Afghānistān betyder ”afghanernas land”. Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening.

• Vissa anser att ”afghan” kommer från ”apagân”.^[7]Pashtunerna började använda termen afghan som ett namn om sig själva från den muslimska perioden och framåt.


• Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i Hudud-al-Alam år 982.


• Den iranske polyhistorn Biruni ansåg att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden Indus, vilket skulle vara Sulaimanbergen.^[8]
  

Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett efterled som betyder ”plats” på persiska. Ordet förekommer i flera språk i regionen. Termen ”Afghanistan” användes av mogulrikets kejsare Babur i sina memoarer under 1500-talet för att hänvisa till områdena söder om Kabul, som beboddes av pashtuner (kallade ”afghaner” av Babur).^[9]

Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden, medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabulistan, som omnämns av den brittiske statsmannen och historiken Mountstuart Elphinstone.^[10] Andra delar av landet var under vissa perioder erkända som självständiga kungariken, som till exempel kungariket Balkh under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet.^[11]

När landet expanderade och centraliserades antog och utökade afghanska myndigheter namnet ”Afghanistan” för hela kungariket sedan den engelska översättningen "Afghanland" redan hade förekommit i olika fördrag mellan Brittiska Indien och Qajardynastin, refererande till områden som lydde under Barakzaidynastin i Kabul.^[12]

”Afghanistan” som namn för hela kungariket omnämndes 1857 av Friedrich Engels.^[13] Det blev det officiella namnet, när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 sedan det blivit helt självständigt från britterna,^[14] vilket bekräftades i nationens grundlag 1923.^[15]

Historia |

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr. Regionen som idag heter Afghanistan har genom tiderna underkuvats av olika imperiers arméer. 529 f Kr inlemmades området i perserriket. Under den persiska tiden utvecklades jordbruket och konstbevattning introducerades. Området erövrades på 300-talet f Kr av Alexander den store och under medeltiden av Djingis Khan. Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1747 under Durranidynastins regent Ahmed Shah Durrani med Kandahar som huvudstad.^[16] Senare flyttades huvudstaden till Kabul och i stora delar av landet överläts styrelsen på grannländerna. Under det sena 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i rivaliseringen mellan det Brittiska Indien och Tsarryssland, en schism som har kallats det stora spelet.^[17]

Under 1800-talet styrdes Afghanistans utrikespolitik av det brittiska imperiet. Landet uppnådde full självständighet efter det tredje anglo-afghanska kriget. Landet skiljdes helt från Storbritannien den 19 augusti 1919. Under det sena 1900-talet har Afghanistan härjats av inbördeskrig och utländska ingripanden. 1933 till 1973 var en politiskt stabil period då landet styrdes av kung Zahir Shah. 1946 blev landet medlem av FN. 1973 grep kungens svåger Mohammed Daoud Khan makten genom en oblodig militärkupp. Kungen avsattes och republik utropades. Daoud och hela hans familj mördades 1978 då det afghanska kommunistpartiet tilltvingade sig makten genom en militärkupp.^[18]

Efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds alla andra politiska partier än det kommunistiska PDPA. Kommunistregimen utmanades av den USA- och Pakistanstödda mujaheddingerillan. Genom CIA utbildades och beväpnades minst 35 000 mujaheddinsoldater. En del av dessa var frivilliga från andra länder. När landets kommunistregering närmade sig kollaps invaderades Afghanistan, i december 1979, av sovjetiska trupper. De tio följande åren härjades Afghanistan av det Afghansk-sovjetiska kriget, en konflikt där uppskattningsvis 15 000 sovjetiska soldater miste livet. Dessa förluster i kombination med Sovjetunionens förestående sammanbrott och omfattande internationella påtryckningar föranledde att de sovjetiska stridskrafterna drog sig tillbaka 1989.^[18]

Det sovjetiska uttåget följdes av en utdragen maktkamp mellan olika mujaheddinfraktioner. 1994 uppstod som en motrektion mot kaoset och laglösheten talibanrörelsen.^[19] Sedan islamistisk gerilla tog makten över landet 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Nya författningar antogs 1993 och i juli 1996 utan att de tillämpades på grund av det pågående inbördeskriget. Dess blodigaste strider rasade 1994 då 10 000 milismän dödades i drabbningar i och runt Kabul.

Talibanerna kom till makten i september 1996. Som mest kontrollerade talibanerna 90 procent av landets yta. I nordöst utmanades islamiströrelsen av Norra alliansen. Talibanerna införde islamistiska sharialagar och ändrade landets namn till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (de troendes härförare). Landet utvecklades under slutet av 1990-talet till ett tillhåll för militanta islamister, bland annat Usama bin Ladens rörelse al-Qaida. 1998 sprängde al-Qaida de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania. I efterspelet av attackerna krävde USA att Afghanistan skulle utlämna bin Ladin. När talibanregimen vägrade lät Clinton-administrationen bomba vad man trodde var al-Qaidas träningsläger i Afghanistan, vilket visade sig vara civila byar. 1999 införde FN sanktioner mot Afghanistan.^[19]

Talibanregimen blev allt mer isolerad och fundamentalistisk. I mars 2001 lät regimen skjuta sönder två 1 500 år gamla Buddhastatyer. Omvärlden rasade mot förstörelsen av dessa världsarvsförklarade kulturminnen.^[19]11 september-attackerna 2001 föranledde USA att ånyo att kräva bin Ladin utlämnad. Regimen i Kabul tog avstånd från terrorattackerna efter påtryckningar från Pakistan. Afghanistan erbjöd sig att utlämna bin Ladin om USA kunde presentera bevis för att denne hade planerat attackerna. USA avvisade kravet.

Afghanistan angreps 7 oktober 2001 av USA. Kriget ledde till att talibanregimen avsattes. Målet var enligt USA att tillfångata eller döda Usama bin Ladin, men vissa källor påstår att det egentliga motivet var olja.^[20] I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Afghanistan. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i Bonn om att bilda en interimsregering under Hamid Karzai. 2002 hölls ett traditionellt Loya jirga för att dra upp riktlinjer för landets framtid efter Taliban.

I slutet av 2001 tog FN:s säkerhetsråd initiativ till den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkans mandat är att bistå president Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återuppbygga landets infrastruktur. Under 2005 ingick USA och Afghanistan ett avtal om samverkan, vilket band samman de båda länderna i en långvarig relation. Samtidigt har det internationella samfundet bidragit med flera miljarder USA-dollar för att återuppbygga landet.

Talibanrörelsen gick under jorden för att senare återkomma och kontrollera 10 procent av landet (2008).^[19] Landet är mycket fattigt och infrastrukturen är i spillror. Landminor är ett stort problem. Ytterst lite av lagstiftningen har ändrats sedan talibantiden.

Efter 2001 |

Efter en utdragen process med ömsesidiga beskyllningar om valfusk fastställdes ett valresultat genom förhandlingar i oktober 2014. Resultatet blev att de två huvudkandidaterna till presidentposten delade upp makten mellan varandra. Ashraf Ghani utsågs till president och Abdullah Abdullah blev regeringschef.

Fram till 2014 styrdes Afghanistan av president Hamid Karzai. Denne handplockades från början av Bush-administrationen för att leda en övergångsregering efter talibanernas fall. I Karzais regering ingick av medlemmar ur Norra alliansen och andra regionala och etniska grupper. Exkungen Mohammed Zahir Shah återflyttade till Afghanistan, men saknade utsikter att bli återinsatt. Zahir Shah avled 23 juli 2007. Landets nya författning trädde i kraft 4 januari 2004. Truppnärvaro från USA samt ett antal länder sörjer för den huvudsakliga krigsinsatsen mot regimens motståndare. Styrkor sammansatta efter en resolution av FN:s säkerhetsråd International Security Assistance Force (ISAF) är sedan december 2001 stationerade i Kabul. Militäralliansen NATO har fört befälet över ISAF sedan den 11 augusti 2003. ISAF kontrollerar cirka 30 procent av Afghanistans territorium. Nordzonen hålls av vice försvarsministern och generalen Abdul Rashid Dostum.

Presidentval hölls 9 oktober 2004. Över 10 miljoner afghaner registrerade sig för att rösta. 17 kandidater utmanade interimspresident Karzai. Flera av dessa hävdade att valfusk förekom och manade till valbojkott. En oberoende kommission fastslog att valfusk hade förekommit, dock inte i en sådan omfattning att valets utgång hade påverkats. Karzai fick 55,4 procent av rösterna. Valet var det första i Afghanistan sedan val till parlamentet 1969. Våldet trappades upp inför valet 18 september 2005. Inom tio dagar i maj dödades den uttalat antitalibanske ledaren för det islamska rådet, Mawlawi Abdullah Fayaz och polischefen i Kabul, Akram Khakraizwall. En internationell givarkonferens arrangerades i London den 1 februari 2006 där Afghanistan fick löfte om 10 miljarder amerikanska dollar. Hårda strider har rasat mellan de Natoledda ISAF-styrkorna och motståndsgrupper (bl.a. talibaner) sedan mars 2006. Den 12 maj 2007 dödades en av talibanernas befälhavare Mulla Dadullah Akhund i Helmand. I en vedergällningsaktion 23 juli svarade talibaner med att tillfångata och föra bort 23 sydkoreanska missionärer.

Geografi |

Afghanistan gränsar till sex länder: Iran och Turkmenistan i väster, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr och Pakistan och Kina i öster. Bergskedjan Hindukush går från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Bergsmassiven bildar gränser mellan landets regioner. Den högsta punkten är berget Nowshak som når 7 485 meter. Slättland täcker landets norra och sydvästra delar. De största städerna är Kabul, Herat, Jalalabad, Mazar-e Sharif och Kandahar. Drygt 12,3 procent, eller 8 miljoner hektar, av landets yta består av odlingsbar mark, varav mer än hälften är konstbevattnad.^[21] Landet har drabbats av jordbävningar. I mars 2002 skakades provinserna Samangan och Baghlan av en serie skalv i vilka 1 800 omkom och tusentals blev hemlösa. Totalt skadades över 4 000 människor.

Klimat |

Afghanistan har fastlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Torka råder i stora delar av landet, vilket gör att färskvattentillgången blir begränsad.

Kabul (34° N, 69° E,1 815 m ö.h.[22]   Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp (℃) −3 −1 6 13 18 22 25 24 20 14 9 3 Maxtemp (℃) 14 23 25 28 33 37 38 40 36 32 25 19 Mintemp (℃) −21 −21 −14 −3 1 6 11 8 2 −3 −15 −19 Nederbörd (mm) 30 36 94 101 20 5 3 3 2 15 20 10

Kandahar (31° N, 65° E, 1 055 m ö.h.[22]   Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp (℃) 6 9 14 19 24 27 29 27 22 18 13 7 Maxtemp (℃) 21 27 31 36 42 44 42 43 38 38 32 25 Mintemp (℃) −10 −6 −6 1 4 9 12 11 4 −1 −9 −9 Nederbörd (mm) 79 43 20 8 5 2 3 2 0 2 2 20

Administrativ indelning |

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat. Regionerna styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer.

Badakhshan Badghis Baghlan Balkh Bamiyan Daikondi Farah Faryab Ghazni Ghowr Helmand Herat

Jowzjan Kabul Kandahar Kapisa Khost Konar Kondoz Laghman Lowgar Nangarhar Nimruz

Nurestan Oruzgan Paktia Paktika Panjshir Parvan Samangan Sar-e Pol Takhar Wardak Zabol

(Se karta för överensstämmande numrering.)

Demografi |

Då det saknas en aktuell och genomgripande folkräkning varierar uppgifter om folkgruppernas procentuella andel.^[23] Den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Man planerar dock att genomföra en ny folkräkning under perioden 2011 till 2013.^[24] Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. En källa från 1998 visar att pashtuner utgör 62,73 % av befolkningen. De andra folkgrupperna som nämns är tadzjiker (12,4 %), hazarer (9 %), uzbeker (6 %) aimaker (2,68 %) och turkmener (2,69 %).^[25]

Landet har två officiella språk, pashto och dari, som bägge tillhör den iranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Vissa provinser har dock andra officiella språk. Dari, som är en högspråksvariant av persiska, talas tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 50 %, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker (egentligen aimaq). Pashtu talas av 35 %. Vidare talar 11 % turkspråk, främst uzbekiska (10 % av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och nuristanska språk) av cirka 4 %.^[26]

Omkring 17 procent av befolkningen bor i städer, men huvuddelen lever i byar på landsbygden. Tätast befolkade är floddalarna och slätten i norr.

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna. Omkring 80 procent av befolkningen är sunnimuslimer, 19 procent är shiamuslimer och cirka 1 procent har annan trostillhörighet.^[26]

Utrikespolitik och krigsmakt |

Afghanistans utrikesministerium har upprätthållit goda relationer med länderna som idag ingår i Nato sedan 1920-talet, och har varit medlem i FN sedan 1946. I och med den amerikanska interventionen i Afghanistan har antalet utländska trupper kraftigt ökat och idag har mer än 22 Natoländer förlagt omkring 140 000 soldater till Afghanistan som en del av International Security Assistance Force (ISAF). Bortsett från de militära aspekterna har Afghanistan också starka ekonomiska länkar till Nato och deras allierade.

Afghanistans krigsmakt inkluderar den Afghanska Nationalarmén (ANA) och det Afghanska Nationella Arméflyget. Krigsmakten har för närvarande omkring 160 000 man, ett antal som förväntas stiga till 260 000 de närmaste åren. De tränas och utrustas av länderna i Atlantpakten, huvudsakligen av Förenta Staterna. ANA är uppdelat i sju armékårer med 201. armékåren ("Selab") i Kabul som den största. ANA har också en särskild kommandobrigad som grundades 2007. En särskild skola - Afghanistans Nationella Militärakademi - utbildar landets krigsmän. Dessutom är ett särskilt militäruniversitet (som har kostat ca 200 miljoner dollar) under uppförande nära huvudstaden.

Ekonomi |

Afghanistan är ett av Asiens fattigaste länder.^[27] Landet är ett outvecklat agrarland med låg medellivslängd. De reformer som inletts raserades under 1980-talets krig och inbördesstrider, då även närings- och samhällsliv lamslogs. Men landet har stora, ännu outnyttjade naturresurser, bl.a. kol och järnmalm och riklig tillgång på vattenkraft. I norr utvinns stora mängder naturgas; huvuddelen exporterades tidigare till Sovjetunionen. Industrin är svagt utvecklad och omfattar mest lätt produktion (livsmedel, textilier, byggnadsmaterial). Omkring hälften av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Konstbevattnade odlingar i floddalarna ger spannmål, grönsaker, sydfrukter och bomull. Karakulfåren ger pälsverk (persian) och ull, som används för tillverkning av de berömda afghanmattorna. Viktiga handelspartner före kriget var Sovjet, Pakistan och Indien.

Valutan är afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 procent av Afghanistans BNP.^[28] Afghanistan svarar för 93 procent av den totala opiumproduktionen i världen (2007).^[29]

Afghanistan har en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) på 23 468 000 000 internationella dollar (2009).^[30] Landet hade samma år en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) per capita på 812 internationella dollar.^[30]

Naturtillgångar |

Afghanistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn, kol, olja, naturgas och litium

Utbildning |

Sedan 2006 har mer än fyra miljoner manliga och kvinnliga studenter påbörjat studier i skolor runt om i landet. På grund av bristande finansiering, osäkra skolbyggnader, kulturella normer och en stor mängd icke ackrediterade lärare återstår det dock ännu omfattande problem med utbildningen i Afghanistan. Bristen på kvinnliga lärare är ett problem för vissa afghanska föräldrar, framförallt i mer konservativa områden, då de inte vill att deras döttrar skall undervisas av män.^[31]

Antalet läs- och skrivkunniga bland landets befolkning uppgick 2006 till uppskattningsvis 28 procent. Fördelat mellan könen så är cirka 43 procent av männen och 13 procent av kvinnorna läskunniga.^[32]

Kultur |

Afghansk litteratur skrivs på något av landets språk, inklusive pashto, dari, uzbekiska och tadzjikiska. En stor del av afghansk litteratur är poesi.^[33]

Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro. Dessa två Buddhastatyer tillhör Hazarafolkets kulturarv och har funnits mer än 1500 år.

Andra kända orter är Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

Världsarv |

I Afghanistan finns det två världsarv.

• 2002 – Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam
  


• 2003 – Bamiyan-dalens kulturlandskap och fornlämningar
  

Media |

Medierna kontrollerades tätt under talibanperioden och andra perioder i landets historia, och var relativt fria under andra. Under talibanperioden lades televisionen ned 1996 och tryckt media förbjöds att publicera kommentarer, fotografier eller läsarnas brev.^[34] Den enda radiostationen sände religiösa program och propaganda och sände ingen musik.^[34]

Efter att talibanregimen störtades 2001, släpptes pressens begränsningar gradvis och privat media diversifierades. Yttrandefriheten och pressen främjas i 2004 års grundlag och censur bannlys, även om att förtala personer eller att producera material som motsätter sig islams principer är förbjudet. 2008 listade Reportrar utan gränser mediamiljön som 156 av 173, den första som är någorlunda fritt.^[35] 400 publikationer har nu registrerats och 60 radiostationer, en stor informationskälla, existerar nu.^[36] Även utländska radiostationer, exempelvis BBC, sänder i landet.

Transnationella frågor |

Illegala droger |

Afghanistan är världens största producent av opium.

Se även |

• Afghaner i Sverige


• Svenska insatsen i Afghanistan

Referenser |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Afghanistan, 19 januari 2015.

Noter |

1. 
   ^ GeoHive: Afghanistan Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 februari 2016. (På engelska)
   


2. 
   ^ The Constitution of Afghanistan Läst 20 januari 2013.
   


3. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 65. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf 
   


4. 
   ^ ”Afghanistan, Geography”. The World Factbook. CIA. 10 juli 2013. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 21 juli 2013. 
   


5. 
   ^ ”The World Factbook — Central Intelligence Agency” (på en). www.cia.gov. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 4 oktober 2018. 
   


6. 
   ^ Delar av gränslandet mot Pakistan ingår i den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på.
   


7. 
   ^ ”Afghanistan History”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan. Läst 25 juni 2008. 
   


8. 
   ^ Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV
   


9. 
   ^ "Transactions of the year 908" av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921.
   


10. 
    ^ Elphinstone, M., "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", London 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
    


11. 
    ^ E. Bowen, "A New & Accurate Map of Persia" i A Complete System Of Geography, tryckt för W. Innys, R. Ware [etc.], London 1747
    


12. 
    ^ E. Huntington (1907). ”The Anglo-Russian Agreement as to Tibet, Afghanistan, and Persia”. Bulletin of the American Geographical Society (University of California Press) 39 (11). 
    


13. 
    ^ Engels, Frederick (1857). ”Afghanistan”. MECW 18: sid. 40. http://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm. Läst 4 januari 2001. 
    


14. 
    ^ M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", Kabul [s.n.], 1960
    


15. 
    ^ ”Constitutions of the Past (1923)”. Afghanistan Online. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131006075140/http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html. Läst 25 juni 2008. 
    


16. 
    ^ ”Ahmad Shah Durrani”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani. Läst 25 juni 2008. 
    


17. 
    ^ Anwar-ul-Haq Ahady (1995). ”The Decline of the Pashtuns in Afghanistan”. Asian Survey (University of California Press) 35 (7): sid. 621-634. 
    


18. ^ [a b] Skovmand, sidan 499
    


19. ^ [a b c d] Who are the Taleban? BBC News. Publicerat 28 februari 2008. Besökt 28 april 2008.
    


20. 
    ^ ”Unocal and the Afghanistan pipeline” (på engelska). http://www.globalresearch.ca/articles/CHI203A.html. Läst 8 januari 2011. 
    


21. 
    ^ Nationalencyklopedin Afghanistans jordbruk. Läst 2011-08-03.
    


22. ^ [a b] Världens länder, vol 1 (Afghanistan — Cypern), Bonniers, ISBN 91-34-50745-0 N
    


23. 
    ^ Hewad Afghanistan – The ethnic composition of afghanistan in different sources, avläst 2012-01-12.
    


24. 
    ^ United Nations, 2010 World Population and Housing Census Programme Läst 12 januari 2012.
    


25. 
    ^ Maley, ed. by William (1998). Fundamentalism reborn? : Afghanistan and the Taliban (3. impr., new preface.). New York: New York Univ. Press. ISBN 0814755852 
    


26. ^ [a b] ”Afghanistan” (på engelska). The World Factbook. CIA. 13 december 2007. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. 
    


27. 
    ^ CIA Factbook - GDP - per capita (PPP) - Landet ligger på plats 217 på en lista över GDP Per capita]
    


28. 
    ^ http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.
    


29. 
    ^ http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf
    


30. ^ [a b] ”Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=86&pr.y=2&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512&s=PPPGDP&grp=0&a=. Läst 9 augusti 2009. 
    


31. 
    ^ Mojumdar, Aunohita (9 april 2007). ”Afghan Schools' Money Problems”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm. Läst 7 augusti 2009. 
    


32. 
    ^ Landguiden - Länder i fickformat (9 april 2007). ”Afghanistan - Faktablad : Utbildning”. Utrikespolitiska institutet. http://www.landguiden.se/. Läst 7 augusti 2009. 
    


33. 
    ^ "Arts and Culture". afghanembassy.net. Läst 10 november 2015. (engelska)
    


34. ^ [a b] Dartnell, M. Y. Insurgency Online: Web Activism and Global Conflict. University of Toronto Press, 2006. ISBN 978-0-8020-8553-5.
    


35. 
    ^ Press Freedom 2008 Index, Reporters Without Borders.
    


36. 
    ^ Afghanistan Press Report 2008, Freedom House.
    

Litteratur |

• 
  Fänge, Anders (2010). ”Afghanistan : konflikternas korsväg”. Populär historia (nr. 5): sid. s. 42-48. 
  


• 
  Hamid, Urban, text & Krogh, Martin von (2009). ”Obamas utmaning”. Fokus (nr. 12): sid. 18-33. http://www.fokus.se/2009/03/obamas-utmaning/. 
  


• 
  Skovmand, Sven (2009). Bonniers världshistoria. Albert Bonniers förlag. Libris 11123417. ISBN 978-91-0-012157-0 
  


• Gopal, Anand (2015). No Good Men among the Living. ISBN 9780805091793
  

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Afghanistan.
  Bilder & media
  
  


• 
  Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Afghanistan
  Kartor
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Asien Afghanistan · Armenien1 · Azerbajdzjan1 · Bangladesh · Bahrain · Bhutan · Brunei · Burma (Myanmar) · Cypern1 · Egypten3 · Filippinerna · Förenade Arabemiraten · Georgien1 · Indien · Indonesien2 · Irak · Iran · Israel · Japan · Jemen · Jordanien · Kambodja · Kazakstan1 · Kina · Kirgizistan · Kuwait · Laos · Libanon · Malaysia · Maldiverna · Mongoliet · Nepal · Nordkorea · Oman · Pakistan · Palestina · Papua Nya Guinea2 · Qatar · Ryssland1 · Saudiarabien · Singapore · Sri Lanka · Sydkorea · Syrien · Tadzjikistan · Taiwan · Thailand · Turkiet1 · Turkmenistan · Uzbekistan · Vietnam · Östtimor2 Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika. v • r Islamiska konferensen Afghanistan · Albanien · Algeriet · Azerbajdzjan · Bahrain · Bangladesh · Benin · Brunei · Burkina Faso · Djibouti · Egypten · Elfenbenskusten · Förenade Arabemiraten · Gabon · Gambia · Guinea · Guinea-Bissau · Guyana · Indonesien · Irak · Iran · Jemen · Jordanien · Kamerun · Kazakstan · Kirgizistan · Komorerna · Kuwait · Libanon · Libyen · Malaysia · Maldiverna · Mali · Mauretanien · Marocko · Moçambique · Niger · Nigeria · Oman · Pakistan · Palestina · Qatar · Saudiarabien · Senegal · Sierra Leone · Sudan · Somalia · Surinam · Syrien · Tadzjikistan · Togo · Tunisien · Turkiet · Turkmenistan · Uganda · Uzbekistan Islam

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 138292433 • LCCN: n79063030 • ISNI: 0000 0001 2167 7801 • GND: 4000687-6 • SUDOC: 027944069 • BNF: cb11987818g (data) • HDS: 3402 • NLA: 35001590 • NDL: 00560077 • NKC: ge134003 • BNE: XX450563