Landshövding
En landshövding är statens företrädare i länen i Sverige. Motsvarande befattning i Danmark kallas statsamtmand och i Norge fylkesmann. I Finland avskaffades både de formella länen och titeln landshövdning 2009. Landshövdingen på Åland finns kvar och har en speciell ställning i och med Ålands självstyrelse.
Landshövding var också titeln på den danska statens översta representant på Island 1873–1904 och Grönland 1950–1979.
Motsvarande ämbete kallas i Frankrike för préfet (prefekt); i Tyskland Regierungspräsident (en delstatlig regeringschef kallas för Ministerpräsident); i Österrike Landeshauptmann. I Norge kallas ämbetet Fylkesmann. I Danmark kallas motsvarande person Direktør for Statsforvaltningen. I Storbritannien kallas motsvarande person Lord Lieutenant (Lordlöjtnant).
Landshövdingarna i Sverige |
I Sverige är landshövdingarna en representant för länet gentemot staten, näringslivet, organisationer och allmänheten. Detta medför att landshövdingarna, liksom länsstyrelserna, har en dubbel representationsroll i förhållande till staten. Dels som statens företrädare gentemot länet, och dels som länets företrädare gentemot staten.
Landshövdingarna i Sverige kallades fram till 1958 officiellt Kunglig Majestäts befallningshavande eller bara konungens befallningshavande. Detta epitet används ibland fortfarande med en lite skämtsam underton. De hade fram till mitten av 1900-talet även en speciell uniform under resor i länet, en landshövdingeuniform. I den rangordning som gällde fram till 1909 hade landshövding generalmajors rang.
Landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare när hon eller han inte är i tjänst eller har förhinder kallas Länsråd eller i de tre länen Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län Länsöverdirektör.
Landshövdingarna i Sverige bor på ett länsresidens. Platsen där länsresidenset finns kallas residensstad.
Se även |
- Lista över landshövdingar i Finland
- Ålands landshövding
- Länsstyrelse
