Värmlands regemente
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Värmlands regemente (I 2/Fo 52) | |
 Vapensköld för Värmlands regemente tolkad efter dess blasonering. | |
| Officiellt namn | Värmlands regemente |
|---|---|
| Datum | 1812–2000 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Försvarsområdesregemente |
| Storlek | Regemente |
| Föregångare | Närke-Värmlands regemente |
| Efterföljare | Värmlandsgruppen |
| Ingående delar | Värmlandsbrigaden [a] Värmlands försvarsområdesstab [b] |
| Del av | Mellersta militärområdet [c] |
| Högkvarter | Kristinehamns garnison |
| Förläggningsort | Kristinehamn, Villingsberg, Älvdalen |
| Valspråk | Cum Deo et victricibus armis ("Med Gud och segerrika vapen") |
| Färger | Gult och svart |
| Marsch | "Pepitamarsch" (Neumann). [d] |
| Dekorationer | VärmlregidrGM/SM/BM [e] VärmlregbrigMSM [f] |
| Segernamn | Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1676) Landskrona (1677) Narva (1700) Düna (1701) Kliszów (1702) Fraustadt (1706) Malatitze (1708) Gadebusch (1712) |
| Befälhavare | |
| Regementschef | Björn Tomtlund [g] |
| Framstående befälhavare | Carl Cederström Fredrik Grevillius [h] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1960 |  |
| Förbandstecken m/1960 |  |
| Tilläggstecken |  |
Värmlands regementes vapen 1812–1994.
Fana m/1912 för Värmlands regemente
Värmlands regemente (I 2/Fo 52) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristinehamns garnison i Kristinehamn.[2][3][4][5]
Innehåll
1 Historia
2 Ingående enheter
2.1 Värmlands försvarsområde
2.2 Värmlandsbrigaden
2.3 Utbildningskompanier
3 Förläggningar och övningsplatser
3.1 Förläggning
3.2 Övningsplatser
4 Heraldik och traditioner
4.1 Musikkår
5 Förbandschefer
6 Namn, beteckning och förläggningsort
7 Galleri
8 Kända personer som gjort värnplikt på I 2
9 Se även
10 Referenser
10.1 Anmärkningar
10.2 Noter
10.3 Webbkällor
10.4 Tryckta källor
11 Vidare läsning
12 Externa länkar
Historia |
Regementet härstammar ursprungligen från fänikor som från mitten av 1500-talet sattes upp i Värmland och Dalsland, bland annat Långe Bengts fänika från 1551. År 1626 bildades Närke-Värmlands regemente som var roterat med sju kompanier i Värmland och tre i Närke. År 1812 delades regementet upp i Närkes regemente och Värmlands regemente, som var roterat med åtta kompanier i Värmland.[2]
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Värmlands regemente tilldelades № 22. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Värmlands innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 22. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Inför försvarsbeslutet 1925 föreslogs det att regementet skulle avvecklas. Efter massiva protester räddades regementet kvar men reducerades till en förstärkt infanteribataljon, av så kallad Västerbottentyp.[6] Hotet om avveckling levde dock kvar fram till försvarsbeslutet 1936, då förslaget var att avveckla regementet till förmån för att förlägga ett flygförband till Karlstad. Även denna gång så uppstod det massiva protester och förslaget ändrades till att regementet skulle reduceras till en kår. Kåren skulle bestå av en bataljon samt överta namnet från det tidigare Värmlands fältjägarkår. Som kompensation skulle Karlstad tillföras Andra lätta bombflottiljen under namnet Värmlands flygflottilj samt Flygvapnets underofficersskola. Dock kom aldrig flottiljen att förläggas till Karlstad och regementet bytte aldrig namn, men regementet förblev ett så kallat cykelregemente och bestod av endast av en bataljon fram till försvarsbeslutet 1948, då det återigen blev ett normalt infanteriregemente.
Den 1 oktober 1939 ändrade Värmlands regemente beteckning till I 2 och övertog där med beteckningen från Göta livgarde (I 2) som avvecklades samma år.[2] Beteckningen I 22 kom 1975 att tilldelas till Lapplands jägarregemente.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Värmlands regemente med Karlstads försvarsområde (Fo 52), som med sammanslagningen bytte namn till Värmlands försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 2/Fo 52. Detta medförde att inom Värmlands försvarsområde blev Värmlands regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente), Bergslagens artilleriregemente (A 9) blev ett B-förband (utbildningsförband). Värmlands regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, och B-förbanden svarade endast som ett utbildningsförband.[7]
Inför försvarsbeslutet 1977 utredde regeringen en avveckling av Värmlands regemente och Hallands regemente, då deras utredning visade på att de båda regementen inom infanteriet hade de sämsta utbildningsbetingelserna, genom att deras skjutfält var otillräckliga för avsedda ändamål. Dock ansåg regeringen att en avveckling av Värmlands regemente stred mot dess regionalpolitik. Därför kom regeringen i försvarsbeslutet föreslå att mark till ett nytt skjutfält skulle anskaffas.[8]
Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen rationaliseringar av utbildningen av infanteribrigaderna, genom bland annat att samlokalisera förband inom samma stad eller län. Där regeringen då föreslog för riksdagen att samlokalisera Värmlandsbrigaden, vilken i huvudsak producerades vid Värmlands regemente (I 2/Fo 52), med Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn. Vidare föreslogs även att krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed föreslogs att brigaden vid regementet skulle avskiljas från regementet, och bilda ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M).[9] Regementets nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1994. Utbildningsverksamheten överfördes till Värmlandsbrigaden, vilken avskildes från regementet. Regementet kom därefter bland annat att omfatta en försvarsområdesstab, depåverksamhet, skjutfältsdetalj och hemvärns- och frivilligdetalj.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att försvarsområdesstaben vid Värmlands regemente skulle avvecklas. Vidare föreslog regeringen i propositionen att avveckla de fem infanteribrigaderna IB 1, IB 2, IB 12, IB 16 och NB 13. Detta då regeringen ansåg att bibehålla dem skulle kräva omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansågs att deras övnings- och skjutfält i vissa fall var begränsande.[10] Dock kan konstateras att regementet förvaltade tre stora övnings- och skjutfält, något ingen annat förband vid denna tid kunde uppvisa.[11] Beslutet medförde att regementet med brigaden kom att avvecklas den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 mars 2001, då avvecklingen av förbandet var slutförd.[12]
I oktober 2000 deltog 15 värnpliktiga värmlänningar och cirka 25 officerare från brigaden, i övningen "Baltic Eagle" i Riga, Lettland. Övning kom att kallas för ”brigadens sista strid”, detta då den ägde rum exakt 300 år efter slaget vid Narva.[13]
Ingående enheter |
Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera ett fältregemente som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader. Regementet var tillsammans med Gotlands infanteriregemente (I 18) och Norrbottens regemente (I 19) de tre infanteriregementen som inte kom att sätta upp ett dubbleringsregemente. I Värmlands regementes fall berodde det på att man ansvarade för V. militärområdet (5. militärområdet).
Värmlands försvarsområde |
Värmlands försvarsområde (Fo 52), bildades den 1 oktober 1942, och hade sin stab lokaliserad till Karlstads garnison, och omfattade geografiskt hela Värmlands län. I samband med OLLI-reformen den 1 juli 1973 fick Värmlands försvarsområde gemensam stab med Värmlands regemente. Genom försvarsbeslutet 1994 omlokaliserades försvarsområdesstaben med regementet till Kristinehamns garnison. Värmlands försvarsområde upplöstes och avvecklades tillsammans med regementet den 30 juni 2000.[14]
Värmlandsbrigaden |
Värmlandsbrigaden (IB 2) bildades 1949 genom att fältregementet Värmlands regemente (I 2) omorganiserades till brigad. Brigaden var regementets enda brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 IB 77R och halvvägs in i IB 2000. Den 1 juli 1994 kom Värmlandsbrigaden (IB 2) att avskiljas från regementet, och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.[2]
Utbildningskompanier |
1812
| 1967
| 1994
|
Förläggningar och övningsplatser |
Förläggning |
År 1913 lämnade sin regementet sin mötesplats på Trossnäs fält för att kasernernas i Karlstad. Den 11 januari 1913 avmarscherade soldaterna vid regementets vinterskolor i Trossnäs, och blev de första som förlades till det nya kasernetablissementet i Våxnäs.[15] Kasernetablissementet uppfördes efter 1901 års härordningsprogram efter kasernbyggnadsnämndens första serie typritningar, ritade av arkitekten Victor Bodin. Totalt uppfördes ett 130-tal byggnader inom området.[16] Den 1 juli 1994 förlades regementet till Kristinehamns garnison, och verkade där fram till att regementet avvecklades.[2]
Övningsplatser |
Regementet hade sin övningsplats och mötesplats vid Västra fältet i Kristinehamn åren 1812–1817. År 1817 flyttades mötesplatsen till Varpnäs mo i Nors socken. År 1834 flyttades mötesplatsen Trossnäs fält, där regementet vapenövades fram till 1913.[5] Efter att regementet flyttat in till Karlstad kom regementet att vapenövas vid Norra fältet i anslutning till regementet. I Örnäs norr om Kil anlades ett skjutområde till regementet. År 1975 beslutades om att ett nytt övningsfält skulle skapas norr om Molkom. Åren 1979–1984 köpts mark in till fältet som fick namnet Horssjöns skjutfält. När regementet flyttade till Kristinehamn tillkom förvaltningsansvar över ett närövningsfält i Kristinehamn samt Villingsbergs skjutfält. Den 1 januari 1998 övertog även regementet förvaltningsansvaret över Älvdalens skjutfält.[17]
Heraldik och traditioner |
Efter att regementet bildades 1812 tilldelades en livfana och fem bataljonsfanor av 1814 års modell. Den 12 juli 1849 tilldelades regementet två nya fanor för 1. bataljonen och 2. bataljonen. Fanöverlämningen gjordes av kung Oscar I. År 1913 restaurerades fanan och tillfördes samtidigt med ytterligare segernamn. Den 13 maj 2000 tilldelades regementet sin sista fana, då Kjell Koserius, militärbefälhavare för Mellersta militärområdet (Milo M). Från 1994 fördes fanan av både regementet och brigaden. Från den 1 juli 2000 kom fanan att föras av Värmlandsgruppen, och från 1 juli 2005 av Värmlandsbataljonen ingåendes i Örebro-Värmlandsgruppen.[2]
Regementets och brigadens traditioner överfördes vid avvecklingen till Värmlandsgruppen. Värmlandsgruppen kom genom försvarsbeslutet 2004 att avvecklas den 30 juni 2005 och uppgick i Livregementets grenadjärgrupp den 1 juli 2005. I samband med denna omorganisation namnändrades Livregementets grenadjärgrupp till Örebro-Värmlandsgruppen, och Värmlands regementes traditioner kom att föras vidare av Tingvalla hemvärnsbataljon, som under senare tid går under namnet Värmlands hemvärnsbataljon och är en av två bataljoner inom Örebro-Värmlandsgruppen. Från 1 juli 2012 förs traditionerna vidare av Värmlands hemvärnsbataljon.
År 1941 instiftades Kungl. Värmlands Regementes (I 2) idrottsbelöningsmedalj i guld/silver/bronns (VärmlregidrGM/SM/BM).[18][19][20] År 1994 instiftades Värmlands regementes förtjänsttecken i guld (VärmlregGFt).[21]
Regementets sista chef var Överste Björn Tomtlund som samtidigt var chef för brigadenm som vid avslutningsceremonin den 30 juni 2000 förklarade "Härmed förklarar jag Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden för nedlagda". I samband med avslutningsceremonin restes en minnessten vid Kristinehamns garnison, och de 150 officerarna vid brigaden och regementet tilldelades Värmlands regementes (I 2) och Värmlandsbrigadens (IB 2) minnesmedalj i silver.[22] Bandets färger är baserat på förbandets traditionsfärger och är tillverkad av förgyllt silver.[23]
I samband med Kronprinsessan Victorias bröllop den 19 juni 2010 samlades Försvarsmaktens samtliga fanor inför en officersfanvakt, där Värmlands regementes fana kom att föras av kapten Thomas Swahn.[24]
Musikkår |
Regementets musikkår, ombildades 1971 till regionmusikavdelning, låg till grund för Karlstads orkesterförening, som bildades 1920. Musikkårens traditioner förvaltades från 1976 av Hemvärnets musikkår i Värmland. Se även Värmlandsoperan.
Förbandschefer |
Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–2000.[3]
- 1812–1840: Carl Cederström
- 1840–1856: O A Malmborg
- 1856–1859: O A Brunecrona
- 1859–1864: J H Rosensvärd
- 1864–1877: A L T Wijkander
- 1877–1881: J H Lemke
- 1881–1892: Helmer Falk
- 1892–1900: Ernst August Winroth
- 1901–1911: Carl Otto Nordensvan
- 1911–1917: Arvid Emil Uggla
- 1918–1927: Axel Gustaf Adolf Leijonhufvud
- 1928–1935: Claës Axel Klingenstierna
- 1935–1939: Thord Rickard Evers
- 1939–1951: Fredrik Grevillius
- 1951–1953: Regner Niels C:son Leuhusen
- 1953–1961: Sven Holmberg
- 1961–1969: Carl Gustav Henrik Gideon Linnell
- 1969–1980: Per Sune Wallin
- 1980–1989: Ulf Ragnar Ling-Vannerus
- 1989–1994: Dan Albin Snell
- 1994–2000: Yngve Johansson
- 2000–2000: Björn Tomtlund
Namn, beteckning och förläggningsort |
|
|
Galleri |
Regementes kanslihus i Karlstad.
Kasern 2 i Karlstad
Kasern 3 i Karlstad
Regementes kanslihus i Kristinehamn.
Stabsbyggnad i Kristinehamn.
Kasern 1 - Kopparberg i Kristinehamn.
Stabsbyggnad i Kristinehamn.
Värnpliktsentrén till matsalen Krongården
Minnessten i Kristinehamn över regementet och brigaden
Subalternstenen utanför Värmlandsbrigadens stabsbyggnad i Kristinehamn.
Kända personer som gjort värnplikt på I 2 |
Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare
Tomas Gustafson[25], f.d elitskridskoåkare (värnplikt 1978)
Thomas Wassberg, skidåkare
Lars-Olof Gävert, multisportare (värnplikt 1996-1997)
Hasse Börjes, världsmästare skridskor
Håkan Loob, ishockeyspelare
Per-Inge Bengtsson, kanot
Thomas Steen, ishockey
Bengt-Åke Gustafsson, ishockey
Conny Evensson, ishockey
Bengt Andersson, kanot
Se även |
- Bergslagens artilleriregemente
- Karlstads garnison
- Kristinehamns garnison
- Närke-Värmlands regemente
- Värmlandsbrigaden
- Värmlands flygflottilj
- Värmlands fältjägarkår
- Värmlandsgruppen
Referenser |
Anmärkningar |
.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}
^ Åren 1949–1994 var brigaden en del av Värmlands regemente.
^ Åren 1973–2000 var staben en del av Värmlands regemente.
^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 3. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 5. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för V. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Västra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för III. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för V. militärområdet, åren 1966–1991 chefen för Bergslagens militärområde, åren 1991–2000 chefen för Mellersta militärområdet.
^ Förbandsmarschen antogs i slutet av 1800-talet, fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Värmlandsbrigaden åren 1994–2000, och av Värmlandsgruppen åren 2000–2004.[1]
^ Förtjänstmedalj i guld, silver och brons instiftad 1941.
^ Minnesmedalj i guld instiftad 2000.
^ Tomtlund blev sista chefen för regementet.
^ Grevillius var regementschef åren 1939–1951.
Noter |
^ Sandberg (2007), s. 56
- ^ [a b c d e f] Braunstein (2003), s. 97-100
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 326
^ Holmberg (1993), s. 7
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
^ Johansson (2000), s 20
^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 7 januari 2017.
^ ”Regeringens proposition 1977/78: 65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365/html. Läst 7 januari 2017.
^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 7 januari 2017.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 7 januari 2017.
^ Johansson (2000), s 110
^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 29 april 2018.
^ ”Vemodets dag för siste chefen för Värmlandsbrigaden”. vf.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201152723/http://www.vf.se/nyheter/karlstad/vemodets-dag-siste-chefen-varmlandsbrigaden. Läst 18 januari 2014.
^ Holmberg (1993), s. 76
^ Johansson (2000), s 19
^ Berg (2004), s. 366
^ Johansson (2000), s 99
^ ”VärmlregidrGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={6D6D239B-836F-401D-A05C-C26076AADA20}. Läst 5 januari 2017.
^ ”VärmlregidrSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={DFF5C22B-D648-4AC0-8678-5C07F785F1FC}. Läst 5 januari 2017.
^ ”VärmlregidrBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={E000BE2C-D680-4F5A-A8AD-F8767BA4DEB4}. Läst 5 januari 2017.
^ ”VärmlregGFt”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={B15F73C9-A3FF-48AA-967D-E32857A9CC5B}. Läst 5 januari 2017.
^ ”VärmlregbrigMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={DC371F3F-8151-483B-8E6B-5BBC6175B092}. Läst 5 januari 2017.
^ Myr, Lars (21 oktober 1999). ”Framtiden oviss för personalen”. Värmlands Folkblad. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928090504/http://www.vf.se/vf/docs/showArtikel.asp?nyhetsID=69272210b6ed38f48995f42b93b147e8. Läst 17 november 2009.
^ ”Officersfanvakt förde Värmlands regementes fana vid bröllopet i Stockholm”. Hemvarnet.se. 23 juni 2010. http://hemvarnet.se/varmlands_ostra/?action=visaenhet&enhetid=2571. Läst 3 juli 2010.
^ Salomonsson, Claes (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008.
Webbkällor |
Högman, Hans (2007). ”Militaria - Svensk militärhistoria”. http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm#N%C3%A4rke-V%C3%A4rmlands%20regemente. Läst 20 augusti 2007.
Sharman, Ken (2000). ”Swedish military administrative division as per 1629” (på engelska). http://home.golden.net/~ksharman/gnw/Indel.html. Läst 20 augusti 2007.
Tryckta källor |
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/
Melcher, Torsten, red (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet]. sid. 38-39, 46, 203. Libris 182882
Johansson, Yngve, red (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994–2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
Vidare läsning |
Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 362-374. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/
Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. D. 1, Regementets historia. Stockholm. Libris 345314
Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. D. 2, Personalhistoria. Stockholm. Libris 345315
Zeeh, Erik Johannes (1951). Kungl. Värmlands regementes historia: 1617–1950 (Senare upplagan). Karlstad: Nermans trycksaker. Libris 1468853
Melcher, Torsten, red (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet]. Libris 182882
Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950–1994. [Kristinehamn]: [Regementet]. Libris 2254087
Traung, Björn (1996). Värmlands regemente och dess underofficerare 1812–1972. Kristinehamn: Värmlands regemente. Libris 7451264. ISBN 91-630-4343-2
Johansson, Yngve, red (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994–2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Värmlands regemente.Bilder & media
- Värmlands regemente i Riksarkivets arkiv
- Värmlandsregementes marsch
- Värmlands Östra Hemvärnsbataljon
- Hemvärnets musikkår i Värmland
Wikimedia Commons har media som rör Värmlands regemente..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||||
| |||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
