Mfrhtyj

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

1700-talet

År:

1700 | 1701 | 1702 | 1703 | 1704 1705 | 1706 | 1707 | 1708 | 1709

1710 | 1711 | 1712 | 1713 | 1714 1715 | 1716 | 1717 | 1718 | 1719

1720 | 1721 | 1722 | 1723 | 1724 1725 | 1726 | 1727 | 1728 | 1729

1730 | 1731 | 1732 | 1733 | 1734 1735 | 1736 | 1737 | 1738 | 1739

1740 | 1741 | 1742 | 1743 | 1744 1745 | 1746 | 1747 | 1748 | 1749

1750 | 1751 | 1752 | 1753 | 1754 1755 | 1756 | 1757 | 1758 | 1759

1760 | 1761 | 1762 | 1763 | 1764 1765 | 1766 | 1767 | 1768 | 1769

1770 | 1771 | 1772 | 1773 | 1774 1775 | 1776 | 1777 | 1778 | 1779

1780 | 1781 | 1782 | 1783 | 1784 1785 | 1786 | 1787 | 1788 | 1789

1790 | 1791 | 1792 | 1793 | 1794 1795 | 1796 | 1797 | 1798 | 1799

Årtionde:

1700-talet | 1710-talet 1720-talet | 1730-talet 1740-talet | 1750-talet 1760-talet | 1770-talet 1780-talet | 1790-talet

Århundrade:

1600-talet 1700-talet 1800-talet

Årtusende:

1000-talet

Födda och avlidna

Födda | Avlidna

Händelser |

Krig och politik |

• 
  1700–1721 – Stora nordiska kriget utkämpas av Sverige i allians med hertigdömet Holstein-Gottorp och Osmanska riket med flera stater, mot bland andra Danmark-Norge, Ryssland och Preussen.


• 
  1701–1714 – Spanska tronföljdskriget mellan Frankrike, Bayern, Mantua samt Savojen, och Österrike, England, Nederländerna, Preussen och Tysk-romerska riket.


• 
  1703 – Peter den store av Ryssland grundar St Petersburg.


• 
  1707 – Genom unionstraktaten Treaty of Union 1707 går kungarikerna England och Skottland samman i union och bildar Kungariket Storbritannien.


• 
  1709 – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Poltava
  


• 
  1710–1713 – Länderna kring Östersjön drabbas av pesten.


• 
  1718 – Sveriges stormaktstid tar slut i och med att Karl XII blir skjuten.


• 
  1719 – Det kungliga enväldet upphävs i Sverige och den så kallade frihetstiden inleds. Frihetstiden varar till Gustav III:s statsvälvning 1772.


• 
  1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundas


• 
  1740–1748 – Österrikiska tronföljdskriget utkämpas.


• 
  1740 – Fredrik den store (bror till svenska drottningen Lovisa Ulrika) blir kung av Preussen.


• 
  1756–1763 – Europeiska sjuårskriget utkämpas mellan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och Sverige på ena sidan och Preussen och Storbritannien på den andra.


• 
  1768–1784 – Rysk-turkiska kriget utkämpas.


• 
  1772 – Gustav III genomför en statsvälvning och inför en ny regeringsform som ger mer makt åt kungen


• 
  1775–1783 – USA gör sig självständigt från Storbritannien genom amerikanska revolutionskriget.


• 
  1776 – Den 4 juli förklarar sig 13 brittiska kolonier på den nordamerikanska kontinenten självständiga som unionen USA.


• 
  1783 – Ryssland, under tsarinnan Katarina II, annekterar khanatet Krim vid Svarta havet.


• 
  1783 – Jordreformen enskiftet införs i Skåne med början i byarna under Svaneholms slott i Skurups socken.


• 
  1787 – Den amerikanska konstitutionen, med Bill of Rights, antas av ett konstitutionskonvent i Philadelphia.


• 
  1787 – Frigivna slavar från London grundar Freetown i dagens Sierra Leone i västra Afrika.


• 
  1789–1799 – Fransmännen gör uppror mot den franska kungamakten och adelsväldet i franska revolutionen.


• 
  1790–1795 – Kriget mot ohioindianerna mellan indianer och amerikanska kolonisatörer i de nuvarande staterna Ohio, Michigan, Indiana och Illinois.


• 
  1792 – Gustav III mördas på en maskeradbal på Operan.


• 
  1792 – New York Stock & Exchange Board, föregångare till New York Stock Exchange, grundas.


• 
  1793 – Franske kungen Ludvig XVI avrättas med giljotinen.


• 
  1795 – Polen-Litauen delas mellan Preussen och Ryssland och upphör att existera i 123 år, innan Polen återigen blir en självständig nation till följd av Första världskrigets slut.


• 
  1799 – Napoleon Bonaparte genomför en statskupp i Frankrike och väljs till förste konsul.

Naturkatastrofer |

• 
  1755 – Lissabon skakas av en jordbävning som förstör stora delar av staden och kräver 40 000 människoliv.


• 
  1783 – Jordbävningarna i Kalabrien 1783 kräver 50 000 människoliv under vårvintern.


• 
  1783 – Vulkanen Laki på Island får ett utbrott.

Litteratur, filosofi och nya teorier |

• 
  Upplysningen når sin kulmen.


• 
  1719 – Utkommer Daniel Defoes bok om Robinson Crusoe (se bokens fullständiga titel ^[1])


• 
  1720 – Erik Dahlberghs planchverk över svenska slott, städer och historiska platser, Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), utkommer.


• 
  1726 – Jonathan Swift ger ut den samhällssatiriska romanen Gullivers resor.


• 
  1734 – Den svenska lagboken (eller Sveriges Rikes Lag - Gillad och antagen på riksdagen 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736) antas av riksdagen.


• 
  1748 – Charles-Louis de Secondat Montesquieu lägger fram sina teorier om klimatläran och maktdelningsprincipen i De l'Esprit des lois (Om lagarnas anda). Han föreslår en tredelad makt: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt.


• 
  1749 – Swedenborg publicerar boken Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter).


• 
  1751–1777 – Den stora franska encyklopedin med Diderot som redaktör ges ut. Bland hans medarbetare, de så kallade encyklopedisterna, finns Montesquieu, Voltaire och Rousseau.


• 
  1759 – Voltaire ger ut sin satiriska roman Candide.


• 
  1761 – Hedvig Charlotta Nordenflycht publicerar Fruentimrets försvar.


• 
  1762 – Rousseau för fram sina idéer om uppfostran i boken Émile eller om uppfostran och om ett jämlikt samhälle i Om samhällsfördraget.


• 
  1774 – Goethe skriver romanen Den unge Werthers lidanden.


• 
  1781 – Immanuel Kants filosofiska arbete Kritik av det rena förnuftet utkommer.


• 
  1790 – Carl Michael Bellmans diktcykel Fredmans epistlar utkommer.


• 
  1792 – Mary Wollstonecraft ger ut det filosofiska verket Till försvar för kvinnans rättigheter.


• 
  1797 – Marquis de Sade publicerar anonymt romanen L’Histoire de Juliette, ou les Prospérités du vice (Historien om Juliette, eller Lasternas fördelar) om den bisexuella sadomasochistiska libertinen Juliette.

Teknik & vetenskap |

• Den industriella revolutionen inleds i mitten av seklet i Storbritannien.


• 
  1712 – Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, The atmospheric engine, uppfinns av Thomas Newcomen.


• 
  1723 – Jonas Alströmer startar Alingsås manufakturverk.


• 
  1735 – Första utgåvan av Carl von Linnés bok Systema Naturae, som är grunden för den beskrivning och indelning av biologiska arter som används än idag, utkommer.


• 
  1742 – Anders Celsius presenterar uppsatsen Observationer om twänne beständiga Grader på en Thermometer där han beskriver den 100-gradiga termometerskalan, som än i våra dagar är den allmänt använda.


• 
  1764 – Spinnmaskinen Spinning Jenny uppfinns av engelsmannen James Hargreaves.


• 
  1765 – James Watt uppfinner den dubbelverkande ångmaskinen som ökar effektiviteten avsevärt.


• 
  1784 – Edmund Cartwright konstruerar en ångmaskinsdriven vävstol, the Power loom.


• 
  1786 – Skotten Andrew Meikle uppfinner tröskmaskinen, tröskverket, som separerar säden från agnen. Tidigare tröskade man för hand med en slaga.


• 
  1796 – Edward Jenner genomför sina första smittkoppsvaccineringar och myntar termen vaccinering. Han får epitetet "vaccinets fader" men metoden hade använts av andra tidigare under seklet.

Arkitektur, konst och musik |

• I Europa fortsätter 1600-talets barock in på 1700-talet men övergår snart i rokoko som blir den dominerande stilen under seklet. Mot seklets slut uppstår nyklassicismen som varar ett par decennier in på 1800-talet.

Konstnärer |

• 
  Antoine Watteau (1684-1721) fransk målare och grafiker.


• 
  Gustaf Lundberg (1695-1786) svensk porträttmålare.


• 
  William Hogarth (1697-1764) engelsk grafiker och karikatyrtecknare.


• 
  Jean-Baptiste-Siméon Chardin (1699-1779) fransk målare


• 
  François Boucher (1703-1770) fransk målare


• 
  Carl Gustaf Pilo (1711-1793) svensk porträtt- och historiemålare.


• 
  Alexander Roslin (1718-1793) svensk porträttmålare.


• 
  Joshua Reynolds (1723-1792), engelsk målare


• 
  Thomas Gainsborough (1727-1788) engelsk målare


• 
  Jean-Honoré Fragonard (1732-1806) fransk målare


• 
  Pehr Hilleström (1732-1816), svensk konstnär.


• 
  Ulrika Pasch (1735-1796), svensk porträttmålare.


• 
  Peter Adolf Hall (1739-1793), svensk-fransk miniatyrmålare.


• 
  Johan Tobias Sergel (1740-1814) svensk skulptör och tecknare.


• 
  Francisco de Goya (1746-1828) spansk målare och grafiker.


• 
  Jacques-Louis David (1748-1825) fransk målare


• 
  Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun (1755-1842) fransk målare.

Kompositörer |

• 
  Alessandro Scarlatti (1660-1725)


• 
  Antonio Vivaldi (1680-1741)


• 
  Johann Sebastian Bach (1685-1750)


• 
  Georg Friedrich Händel (1685-1759)


• 
  Johan Helmich Roman (1694-1758)


• 
  Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736)


• 
  Christoph Willibald Gluck (1714-1787)


• 
  Carl Michael Bellman (1740-1795)


• 
  Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)

Arkitekter |

• 
  Nicodemus Tessin d.y., (1654-1728), Stockholms slott 1754.


• 
  Balthasar Neumann (1687-1753), Palaset i Würtzburg 1744.


• 
  Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff (1699-1753), lustslottet Sanssouci i Potsdam utanför Berlin 1745–1747.


• 
  Bartolomeo Rastrelli (1700-1771), Vinterpalatset i St Petersburg 1732, tsarernas sommarresidens Katarinapalatset i Tsarskoje Selo 1756.


• 
  Carl Hårleman (1700-1753), Svartsjö slott 1739, Holmentornet i Norrköping 1750, Palacehuset i Göteborg 1751.


• 
  Nicolai Eigtved (1701-1754), Amalienborg i Köpenhamn 1749-1754.


• 
  Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796), Drottningholms slottsteater 1766, Kina slott i Drottningholm 1769, Korsholms kyrka i Vasa i Finland 1776.


• Bröderna Johann Baptist Zimmermann (1680-1758) och Dominikus Zimmermann (1685-1766), Vallfartskyrkan i Wies i Bayern 1746-1754.

Födda |

• 
  1703 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundare av den islamska rörelsen wahhabismen.


• 
  1732 – George Washington, USA:s förste president


• 
  1743 – Jean Paul Marat, fransk revolutionär


• 
  1746 – Gustav III
  


• 
  1754 – Ludvig XVI av Frankrike
  


• 
  1755 – Marie-Antoinette, drottning av Frankrike


• 
  1758 – Maximilien de Robespierre, fransk revolutionär


• 
  1762 – Johan Anckarström, Gustav III:s mördare


• 
  1763 – Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk, kung av Sverige med namnet Karl XIV Johan


• 
  1769 – Napoleon I, fransk kejsare


• 
  1775 – Jane Austen, författare


• 
  1788 – Lord Byron, författare


• 
  1793 – Carl Jonas Love Almqvist, författare


• 
  1799 – Aleksandr Pusjkin, författare

Avlidna |

• 
  1718 – Karl XII, kung av Sverige sedan 1697


• 
  1725 – Peter den store, Rysslands tsar sedan 1682


• 
  1727 – Isaac Newton, engelsk vetenskapsman


• 
  1742 – Arvid Horn, svensk statsman och kanslipresident


• 
  1751 – Christopher Polhem, svensk uppfinnare


• 
  1792 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, arabisk reformist


• 
  1792 – Gustav III, kung av Sverige sedan 1772 (mördad)


• 
  1792 – Ankarström, svensk kungamördare (avrättad genom stegling och halshuggning)


• 
  1793 – Ludvig XVI, kung av Frankrike 1774–1792 (giljotinerad)


• 
  1793 – Marie-Antoinette, Frankrikes drottning 1774–1792 (giljotinerad)


• 
  1793 – Jean Paul Marat, fransk politiker (mördad)


• 
  1794 – Maximilien de Robespierre, fransk politiker (giljotinerad)


• 
  1799 – George Washington, USA:s president 1789–1797

Noter |

1. 
   ^ The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe of York, Mariner: Who lived Eight and Twenty Years, all alone in an un-inhabited Island on the coast of America, near the Mouth of the Great River of Oroonoque; Having been cast on Shore by Shipwreck, where-in all the Men perished but himself. With An Account how he was at last as strangely deliver'd by Pyrates. Written by Himself, or simply Robinson Crusoe.
   

Vidare läsning |

• 
  Brown, Carolina (1995). ”1700-talets sköna ideal: och verkliga kroppar”. Populär historia 1995:6,: sid. 8-13. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/1700-talets-skona-ideal-och-verkliga-kroppar.  Libris 9270422
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör 1700-talet.
  Bilder & media