Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Västerås
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Skrapan
Smeknamn: Mälarstaden
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Kommun	Västerås kommun
Höjdläge	17 m ö.h.
Koordinater	59°37′2″N 16°32′32″Ö / 59.61722°N 16.54222°Ö / 59.61722; 16.54222
Area
- tätort	48,07 kvadratkilometer (2015)[2]
- kommun	1 137,82 kvadratkilometer
Folkmängd
- tätort	121 806 (2017)[2]
- kommun	151 555 (2018)[1]
Befolkningstäthet
- tätort	2 534 inv./kvadratkilometer
- kommun	133 inv./kvadratkilometer
Grundad	990
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Västerås
Postnummer	72X XX
Riktnummer	021
Tätortskod	T6376[3]
GeoNames	2664454
Ortens läge i Västmanlands län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata
Wikimedia Commons: Västerås
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

Västerås .mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}uttal (info) är en tätort i Västmanland samt centralort för Västerås kommun, residensstad för Västmanlands län och stiftsstad för Västerås stift. Västerås är Sveriges sjätte största tätort med 121 806 invånare år 2017.^[4] Staden ligger vid Mälarens norra strand cirka 10 mil västnordväst om Stockholm.

Två av Europas största företag inom elektrifiering och kraftöverföring, Asea och Svenska Metallverken, startades i Västerås runt år 1900. Bolagen var båda två involverade i elektrifieringen av dåtidens Sverige.

Namnet |

Stadens tidigaste namn var Westra Aros, Västra Aros, där Västra avser väderstreck och Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Östra Aros (som var nuvarande Gamla Uppsalas hamn), från början bara Aros, låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren, och heter idag Uppsala.

Namnet förkortades under 1200-talet och första hälften av 1300-talet som væstrearoos (1331)^[5] eller som Væstraaros.^[6] I mitten av 1300-talet försvann det första a:et i Væstraaros och former som Wæsteraros 1356 och Wæstaros 1368 uppstod. Det långa o:et i os förkortades sedan och föll så småningom bort. Namnet skrevs under senare hälften av 1300-talet bland annat som Vestrars 1384 och Wæsterars 1396. Omkring 1400 hade långt a övergått till å och uttalen Västrå'rs och Västerå'rs uppstod.^[6] Genom denna vokalförändring började under 1500-talet former med å ersätta former med a. Så är till exempel Vesterå(h)rs den vanligaste formen i Gustaf I:s registratur 1560, där även flera exempel på stavning utan r förekommer.^[5] I början av 1600-talet var r helt försvunnet och namnet skrevs enbart som Västerås.^[6] Att efterledets slutliga form har blivit -ås har nog underlättats av att Västerås ligger ett stycke väster om en ås, Badelundaåsen.^[5] Har även stavats Westerås.

Historia |

Tillkomsten |

Under yngre stenåldern var havsnivån 35-40 meter högre än i dag och det mesta av det som i dag är Västerås låg under vatten. I och med landhöjningen reste sig området kring Svartåns utlopp och under järnåldern var havsnivån fem meter högre än dagens nivå, vilket resulterade i att det som skulle komma att bli Västerås hade rest sig ur vattnet. Man har funnit spår av betydande bebyggelse och gravrösen i centrala Västerås som härstammar från bronsåldern.^[7]

Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet^[8] och en tid för etableringen av staden till åtminstone mitten av 1200-talet^[9]är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Officiellt firade Västerås stad sitt 1000-årsjubileum sommaren 1990.

Vid byggandet av Västerås stadshus 1953 upptäcktes resterna av ett dominikankonvent och en svartbrödrakyrka som härstammar från mitten av 1200-talet. Byggnaderna hade förfallit efter Gustav Vasas reformationsriksdag 1527 och delar av konventet och kyrkan användes som byggnadsmaterial vid restaureringen av Västerås slott.^[10]

Vid den stora rivningsvågen i Västerås centrum på 1950- och 1960-talet genomfördes endast begränsade arkeologiska undersökningar, och de flesta spåren av den äldre staden är idag bortschaktade för alltid. Begränsade undersökningar på senare tid har dock visat på att en handelsplats anlagts här redan runt millennieskiftet år 1000. Strax norr om Nicolai kyrka undersöktes på 1980-talet ett bronsgjuteri från mitten av 1000-talet.^[11]

Ett problem är att de äldsta källorna ofta använder namnformen Aros, som kan syfta både på Västra Aros (Västerås) och Östra Aros (Uppsala). Det gäller bland annat Florenslistans belägg från omkring 1120.^[12]

Medeltid |

I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Inom Västerås stad har man ännu inte funnit någon 1100-talskyrka. Däremot avslöjar två arkeologiska undersökningar vid 1970-talets början spår av tidig kristendom.

Sankt Nicolai kyrka i kvarteret Livia har undersökts 1916, 1938 och 1969. Den första stenkyrkan här har daterats till 1200-talet, men har med största sannolikhet ersatt en äldre. På kyrkogården, där omkring 200 gravar undersöktes daterades flera av gravarna till 1100-talet och i kyrkomuren påträffades rester av flera tidigkristna gravmonument, bland annat en Eskilstunakista från tidigt 1100-tal. Kyrkan omtalas i skriftliga handlingar första gången 1311, och uppges 1591 vara övergiven. Idag finns inga synliga lämningar efter kyrkan.^[13]

I kvarteret Johannes (mellan Svartån och Bondtorget) fanns en stor kristen gravplats som redan på 1200-talet doldes av den första bebyggelsen. Dateringar har angett tiden för de äldsta av de cirka 100 påträffade skeletten till 1100-talet, möjligen tidigare. År 1320 nämns i en skrift den "gamla kyrkogården". Teorier har gjort gällande att den äldsta kyrkan i Västerås också skulle ligga i det området.^[14] 1244 anlades även ett dominikankonvent på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger). Byggnaderna, som uppfördes i tegel, är ett av de äldsta exemplen på tegelanvändning i Sverige. 1278–79 var Petrus de Dacia prior i Västerås dominikanerkonvent. Då dominikanerkonventet övergavs 1528 överfördes en del av föremålen till domkyrkan, och två reliefer av den helige Dominicus och jungfru Maria sattes upp i stadens Helgeandshus, där de blev kvar till dess att byggnaden revs 1886.^[15]

Vid hamninloppet fanns på 1200-talet en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.

Gustav Vasas tid |

Under två månader 1501 belägrades Västerås slott av Sten Sture den äldre som vid sin död 1503 kontrollerade nästan hela Sverige. 1511 var danske kungen Kristian på marsch in i Västergötland. Västerås biskop, Otto Olavi (Svinhufvud), anlitades som förhandlare med dansken. Efter många turer anklagades Otto att vara danskarnas lakej, och greps i domkyrkan för att spärras in i Västerås slott. Sommaren 1520 intogs slottet av danskarna som förde med sig Otto till Stockholm. Kristian II kröntes till kung och blodbadet följde. Motiv till avrättningarna fick kungen bland annat i de klagomål som biskop Otto framfört över den behandling han och övriga fängslade fått utstå. Utanför Västerås blev Gustav Vasa och dalkarlarna angripna 1521 av danskarna. Slaget om Västerås, som finns beskriven i Peder Swarts krönika från 1560, blev en stor framgång för Vasa och konventet intogs i maj 1521, slottet 1522^[14]. Peder Swart var biskop i Västerås fram till sin död 1562. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen, samt Västerås arvförening 1544 då Sverige blev ett arvkungadöme.

När bergshanteringen kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås. Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 och 1540. Till denna bild kan också fogas den stora medeltida myntskatt, Västeråsskatten, som hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt, som är den tredje största i Sverige.^[16]

1600- och 1700-talen |

1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges äldsta gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet år 1623. Det fanns visserligen ett gymnasium redan 1529 i Malmö samt ett i Lund som grundades 1620, men Skåne tillhörde på den tiden Danmark. Rudbeckius var även en föregångsman kring skolform för flickor. 1630 startar han den första flickskolan. Bägge skolorna låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.

Västeråsgurkan började odlas under 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa.^[17]

Bränder |

Västerås har drabbats av flera stadsbränder, bland annat 1714. I och med denna nyanlades en trädgård på dåvarande Munkholmen där Gustav Vasa först anlade en kungsträdgård med odlingar av bland annat äpple, päron och humle. Trädgården ombildades under 1800-talet till en stor centralt belägen park, Vasaparken.

Stadshotellets tillkomst |

1898 uppkom planerna på ett stadshotell i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes Västerås nya stadshus, som snart bara kallades Stadshotellet, 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas till en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punschbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande.

Industrialiseringen |

Västerås nästa stora era kom i och med industrialiseringen då bland annat ett turbinhus vid Svartån uppfördes 1891. Denna energiproducerande byggnad blev avgörande för Elektriska Bolagets flytt av Kraft- och belysningsbolaget från Arboga till Västerås. 1890 hölls bolagsstämma på rådhuset i Västerås vilket ledde till att det Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA var bildat. Numer känt under namnet ABB. 1917 togs Västerås ångkraftverk, byggt av Kungliga vattenfallsstyrelsen, i drift.

I Västerås startades också Nordiska Metall AB tillverkning av halvfabrikat i koppar, mässing och aluminium. Genom Aseas elektricitetshantering skapades möjligheten för en industri med tråddrageri, valsverk, tubdrageri, metallpress, gjuteri, mekanisk verkstad och ammunitionstillverkning. Nordiska Metallaktiebolaget slogs samman 1907 till Aktiebolaget Svenska Metallverken. 1910 strukturerades företaget om och Nya Aktiebolaget Svenska Metallverken bildades. Man bytte namn till AB Svenska Metallverken 1914, ett namn som man behöll till 1969 då Gränges köpte Metallverken och Gränges Essem bildades. I dag är metallindustrin en liten del av industrin i Västerås med namnet Outokumpu Copper.

Staden växte jämförelsevis mycket fort från och med 1890-talet. Jämfört med närliggande Arboga, som då hade cirka 4 500 invånare, hade Västerås samtidigt runt 8 000 invånare. 1920, 30 år senare, hade Västerås 30 600 invånare och Arboga 5 100. Expansionen illustreras av att Västerås avancerat från ställningen som rikets 25:e största stad vid 1800-talets mitt till den femte (2007). Endast 22 procent av de män som bodde i staden 1890 var kvar 18 år senare beroende på omsättningen.^[18]

Exempel på företag som startats i Västerås är dels ICA som 1938 startades efter möte i Västerås genom ett initiativ av bland annat Hakon Swenson och dels H&M (Hennes & Mauritz) som grundades i staden 1947 av Erling Persson med en butik på Stora gatan. Sveriges första restaurang att servera pizza var restaurangen Sjöhagen i Västerås år 1947, som hade många italienare som arbetade på ASEA som gäster.^[19] Sveriges första återförsäljare för Ford fanns även i Västerås. Världens första konstfrusna bandybana invigdes 2 december 1956 på Rocklunda IP i Västerås.^[17]

Militärstaden |

• 
  59°36′27″N 16°34′34″Ö / 59.60750°N 16.57611°Ö / 59.60750; 16.57611 Kaserngatan


• 
  59°36′45.3″N 16°34′27.0″Ö / 59.612583°N 16.574167°Ö / 59.612583; 16.574167 Regementsgatan


• 
  59°35′16″N 16°37′24″Ö / 59.58778°N 16.62333°Ö / 59.58778; 16.62333 Hässlö flygfält

Västmanlands regemente (gamla) (I 18)

År 1906 flyttade regementet in i nybyggda kaserner vid Kaserngatan i Viksäng, detta efter att tidigare varit förlagt vid dess mötesplats i Salbohed. Regementet drogs dock in den 31 december 1927 i samband med försvarsbeslutet 1925. Regementets kasernområde övertogs som förläggning till Första flygkåren, som senare blev Västmanlands flygflottilj. År 1944 övertogs kasernerna av Flygvapnets centrala skolor, som förblev där fram till 1962, då skolan avvecklades. År 1963 såldes kasernområdet till Västerås stad och blev bland annat bibliotek och hattfabrik och senare bostäder. Genom försvarsbeslutet 1992 återuppsattes Västmanlands regemente (nya) som en Försvarsområdesstab. Staben hade då sin förläggning på Regementsgatan. Dock verkade staben endast till 1997, då den avvecklades genom försvarsbeslutet 1996. Förläggningen vid Regementsgatan för blev dock i Försvarsmaktens regi fram till 2004.

Västmanlands flygflottilj (F 1)

Bildades 1929 som Första flygkåren genom samma försvarsbeslut som avvecklade Västmanlands regemente. Flygkåren övertog till en början kasernerna från det avvecklade regementet, innan dess egen förläggning stod helt klar 1944 vid Hässlö. Flygkåren omorganiserades genom försvarsbeslutet 1936 till en medeltung bombflottilj under namnet Kungliga Västmanlands flygflottilj (F 1). Genom försvarsbeslutet 1977 kom flottiljen att avvecklas 1983.

Flygvapnets centrala skolor (FCS)

År 1942 bildades skolförbandet och kom samlokaliserades med flygflottiljen. Genom försvarsbeslutet 1958 kom dock skolan att avvecklas 1961 och viss verksamhet omlokaliserades till F 14 Halmstad.

Västmanlandsgruppen

År 1997 bildades gruppen som en försvarsområdesgrupp i samband med att Västmanlands regemente avvecklades. Genom försvarsbeslutet 2000 omorganiserades gruppen till en militärdistriktsgrupp och kom genom försvarsbeslutet 2004 att slås samman med Upplandsgruppen och bildade Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG). Västmanlandsgruppen blev det sista militära förband som aktivt verkade i Västerås.

Administrativa tillhörigheter |

Västerås stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Mycket av bebyggelsen kom att ligga i grannsocknar/landskommuner och dessa kom att införlivas i stadskommunen, Sankt Ilians socken/landskommun och Lundby socken/landskommun 1918, Badelunda socken/landskommun 1946 samt Skerike socken/landskommun 1952. Stadskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Västerås kommun där Västerås sedan dess är centralort.^[20]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1700-talet hört till Västerås domkyrkoförsamling, mellan 1920 och 1961 benämnd Västerås församling. Delar av orten har också hört till Sankt Ilians församling (till 1946), Västerås Lundby församling, Västerås Badelunda församling och Skerike församling.^[21][21]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Västerås rådhusrätt. Från 1971 till 2001 ingick orten i Västerås domsaga och Västerås ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.^[22]

Befolkningsutveckling |

Befolkningsutvecklingen i Västerås 1960–2016[23]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			76 196
1965			87 543
1970			99 343
1975			98 858
1980			97 507
1990			98 233	4 843
1995			100 861	4 993
2000			102 548	5 116
2005			107 005	5 173
2010			110 877	5 294
2015			117 746	4 807
2016			119 372	4 807##
## Befolkningen 31 december 2016 eller 2017 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

Västerås kommun: 151 555 (2018) invånare

Västerås stadsbild |

Västerås centrala delar har delvis behållit sin stadsplan från medeltiden.^[24] Gatunätet i centrala Västerås präglas annars av regleringar på 1640-talet och i samband med stadsbranden 1714.^[25] Kvarteren norr om domkyrkan, Kyrkbacken, samt längs Svartån har sparat en ålderdomlig prägel av med gamla hus och gårdar i korsvirke och knuttimrat. Västerås domkyrka härstammar från tiden från eller före 1100-talet. Vid domkyrkan finns hus från medeltiden, biskopsgården och konsistoriegården. Bägge husen är dock delvis ombyggda under 1600- och 1700-talet. Västerås slott uppfördes som en försvarsanläggning på 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggt flera gånger. Efter en brand 1737 byggdes slottet upp under Carl Hårlemans ledning.

Erik Hahr var stadsarkitekt i Västerås under åren 1909–1935 då industrialiseringen satte sin prägel på Västerås bland annat genom att Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA bildades. Hahr skapade en stad med historisk atmosfär och karaktär av expansiv industristad.^[24] I stadscentrum förnyades bebyggelsen till största delen i samband med 1960-talets citysanering.^[26] Bland de mer moderna byggnaderna märks Västerås stadshus med sitt höga klocktorn, ritat av Sven Ahlbom och skrapan som är Sveriges femte högsta skyskrapa. De centrala delarna av Västerås är utformade med gågator och torg. Torghandel förekommer varje dag men är främst en sommarföreteelse. Många äldre hus har flyttats från de centrala delarna till Vallby friluftsmuseum, där det även finns gamla västmanländska gårdar.

Byggnader |

• 
  Västerås kraftvärmeverk är 150 m högt.


• 
  Domkyrkotornet är 92 meter högt. Dessutom har domkyrkan tre stjärnor i Guide Michelin/Green Guide^[17][27].


• 
  Skrapan är 81 meter hög.^[17]
  


• 
  Stadshustornet är 65 meter högt.^[17]
  


• 
  Ottarkontoret är 64 meter högt.^[17]
  


• 
  Västerås Centrallasarett är 45 m högt.

Broar |

Vid mötet mellan Svartån och kungens eriksgata fanns till en början ett vad där man kunde ta sig över vattnet. Det ungefärliga läget borde vara vid dagens Apotekarbron, under medeltiden kallad Torgbron eftersom stadens handelsplats och torg var beläget på dess östra sida.

Därpå tillkom Slottsbron mellan Munkholmen och slottet, samt två broar över Lillån. Efter 1600-talets reglering tillkom även Storbron i Stora gatans sträckning.

Det fanns alltså tre broar över Svartån inom staden fram till 1867 då Skarpskyttebron uppfördes av Sam Lidman. Den ursprungliga gångbron i trä är idag ersatt av en kraftig betongbro som en del av Cityringen. Numera finns det många broar över Svartån mellan Mälaren och Norra Vallby.

Lista över broarna (norrifrån):

• Billstabron (Norrleden)


• Cykelbro under Billstabron


• Vallbybron (E18)


• Gångbro under Vallbybron


• Skerikebron (vid Karlslund)


• Falkenbergska kvarnen (gångväg)


• Skarpskyttebron (Norra Ringvägen)


• Djäknebron (gång- och cykelväg)


• Biskopsbron (Biskopsgatan)


• Prästbron (gång- och cykelväg)


• Apotekarbron (Kungsgatan)


• Storbron (Stora Gatan)


• Slottsbron (Skepparbacken-Fiskartorget)


• Våghusbron (Södra Ringvägen)


• Järnvägsbron (järnväg)


• Strandbron (Sjöhagsvägen-Kungsängsgatan)


• Mälarbron (gång- och cykelbro)

Torg |

Torghandel förekommer på Stora Torget. Exempel på andra torg inom Västerås är Bondtorget, Fiskartorget, Sigmatorget, Aseatorget och Viktor Larssons plats.

Parker |

• 
  Botaniska trädgården - I centrum av Västerås mellan Rudbeckianska skolan och Stadsbiblioteket ligger Sveriges äldsta gymnasieträdgård.


• 
  Djäkneberget - Ett parkområde strax utanför Västerås cityring med utsikt över staden.


• 
  Mälarparken - Ett parkområde i den östra delen av tätorten.


• Mästermanskälla - Mästermans källa ansågs vara Västerås bästa källa. Mästerman var en bödel, som hade sin bostad på Kyrkbacken. I dag är brunnen en källa kring ett grönområde som är öppen för allmänheten.


• 
  Poesiparken - En lekpark i Öster Mälarstrand, inspirerad av dikter från Västeråsaren och nobelpristagaren Tomas Tranströmer.


• Rudbecksparken - Parken ligger mitt i stadsdelen Herrgärdet, ett utsparat kvarter som anlades till park.


• 
  Stadsparken - Stadspark i centrala Västerås.


• Tessinparken - Tessinparken byggdes 1994 på en överbliven gräsyta och bildar nu en park längs Vasagatan. Avenboks- och idegranshäckarna bildar skydd mot trafiken och ger platsen en oaskänsla. I parken står Carl Eldhs skulptur Eve.


• Utanbyparken - Liten park med perennplanteringar.


• 
  Vasaparken - Vasaparken är den största parken i centrala Västerås. Den ligger omgiven av stadshuset, konstmuseet, slottet, konserthuset och järnvägsstationen. Parken var ursprungligen en trädgård, placerad på Munkholmen, som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541.

Bostadsområden |

Tätorten är indelad i ett antal bostadsområden.^[28] Bostadsområdena används för statistiska ändamål och dess delar är vanligtvis uppmärkta och skyltade.

NYKO	Bostadsområde	Delar	Folkmängd 2014-12-31
01	Centrala staden	Centrum, Herrgärdet, Kyrkbacken och Östermalm	8 730
02	Djäkneberget-Stallhagen	Djäkneberget, Lustigkulla, Lögarängen, Stallhagen, Vasastaden och Västermalm	2 473
03	Aroslund-Blåsbo	Aroslund, Blåsbo och Norrmalm	2 516
04	Kristiansborg-Karlsdal	Gåsmyrevreten, Iggebygärdet, Karlsdal och Kristiansborg	2 976
06	Viksäng	Kungsängen, Viksäng och Ängsgärdet	4 887
08	Hamre-Talltorp	Berghamra, Framnäs, Fågelvik, Hamre, Hamre sportfält, Hässlö, Lillhamra, Talltorp och Öster Mälarstrand	5 817
10	Stohagen-Spantgatan	Stohagen och Annedal	2 157
11	Vetterstorp	Almelund, Hammarby stadshage och Vetterstorp	2 507
12	Jakobsberg-Pettersberg	Jakobsberg, Ormberget, Pettersberg, Trumslagarbacken och Vetterslund	6 969
13	Råby	Råby	6 462
14	Hammarby	Hammarby	4 068
17	Bäckby	Bäckby	8 172
18	Skälby	Gilltuna, Långängarna och Skälby	3 218
20	Gideonsberg	Emaus, Gideonsberg och Nordanby gärde	6 342
21	Skallberget-Vega	Biskopsängen, Hovdestalund, Nordanby, Rocklunda, Skallberget, Tunby och Vega	5 347
23	Vallby	Brottberga, Källtorp, Sörängen och Vallby	5 245
25x	Eriksborg-Hagaberg-Erikslund	Eriksborg, Erikslund, Hagaberg och Vedbo	1 926
27	Rönnby	Billsta, Rönnby och Åshagen	3 691
28	Önsta-Gryta	Önsta-Gryta	9 904
30	Haga	Haga och Sandgärdet	5 103
31	Malmaberg	Malmaberg	4 741
32	Hemdal-Centrallasarettet	Centrallasarettet, Freja, Hemdal och Korsängsgärdet	1 768
33	Skiljebo	Skiljebo	2 416
34	Klockartorpet	Klockartorpet	2 559
35	Brandthovda-Hälla	Brandthovda, Hälla och Hälla koloni	1 487
38	Bjurhovda	Bjurhovda	4 637

Geografi och klimat |

Västerås ligger där Svartån mynnar ut i en bukt av Mälaren i sydöstra Västmanland.

Klimatet är tempererat liksom större delen av Mellansverige. Luft som passerat över Mälaren kan öka luftfuktigheten, vilket gör att det vintertid kan kännas kallare än vad det är. Vintertid ligger temperaturen i snitt -15 till +5 grader Celsius och sommartid i snitt mellan +15 och +30 grader Celsius.

Kommunikationer |

Vägar |

Europaväg 18 går i öst-västlig riktning genom orten. Till E18 ansluter norrifrån riksväg 56 från Sala och riksväg 66 (Industrileden) från Fagersta. Riksväg 56 ansluter söderifrån från Eskilstuna.

Flyg |

Från Stockholm-Västerås flygplats, Hässlö finns utrikestrafik till Storbritannien, Spanien och Turkiet.

På Västerås/Johannisbergs flygfält, i den västra stadsdelen, finns ett sportflygfält med fallskärmshoppning, segelflyg med mera.

Järnväg |

I Västerås finns det goda förbindelser med flera städer. Det går till exempel ett tåg i timmen (varje halvtimme i rusningstid), helger och sommartid varannan timme, till och från Stockholm med en restid på 50 - 60 minuter. Mälarbanan som binder samman Stockholm - Västerås - Örebro går genom stan i öst-västlig riktning. Via denna sträckning finns trafik till Göteborg och Malmö. I Nordlig riktning finns tåg mot Sala och norrut. Söderut finns tåg mot Eskilstuna, Norrköping och Linköping. Via järnvägen skickas också en mängd gods, mest i form av containrar.

Under 1990-talet hade Västmanlands lokaltrafik spårbunden länstrafik enligt tidtabell.

Hamn |

Västerås har Nordens största insjöhamn. Bland ankommande gods märks mineraloljor, kol och koks samt järnskrot och järnlegeringar. Avgående gods är främst gods i container. Från hamnen kan man också ta färjor till öar i Västeråsfjärden som till exempel Östra holmen, Ridön, Skåpholmen, Almö-Lindö, Elba. Taxifärjor förekommer också. Gästhamn för båttrafik finns i centrala Västerås.

Västerås hamnområden för större godstrafik består av Östra hamnen och Västra hamnen. Större småbåtshamnar finns nordost om Västra hamnen, centralt beläget vid Svartåns mynning och vid Notudden.

Busstrafik |

I Västerås är busstrafiken hanterat av Västmanlands lokaltrafik. Företaget ägs till hälften av kommunerna i länet och den andra av landstinget.

Cykel |

Västerås har Sveriges längsta sammanlagda cykelväg, hela 34 mil lång.^[29] och märkta cykelleder för längre turer. Speciella cykelkartor finns framtagna för att beskriva cykelvägar och huvudstråk i Västerås tätort till stöd för motion, fritid och kultur.

Näringsliv |

Industrin är fortfarande betydande men grafisk industri, data- och elektronikföretaghandel, kommunikationer och service dominerar idag.^[30] Inom Västerås finns ungefär 3 700 registrerade aktiebolag^[31]. Ett expansivt branschområde är den industriella informationsteknologin och automation som tillsammans med Mälardalens högskola och Teknikbyn utgör ett inom området nationellt och internationellt kunskapscentra.

Inom den offentliga sektorn finns idag cirka 20 000 anställda. Inom handel och servicenäringen arbetar idag cirka 25 000 personer. Största offentliga arbetsgivare är Västerås stad med cirka 11 000 anställda. Största industri är ABB med cirka 4 500 anställda^[31].

I Västerås finns:

• ABB


• Alstom Power Generation AB


• Quintus Technologies AB


• Bombardier Transportation, Bombardier
  


• Capgemini Sweden


• Enics Sweden AB


• 
  ICA-handlarnas AB


• KF Svenska Detaljhandelsaktiebolaget


• Loopia


• Mälarenergi AB


• Mälardalens högskola


• 
  Peab Mellersta AB


• 
  Posten Sverige AB


• 
  Prevas AB


• Samhall Vasa AB


• Sogeti Sverige AB


• Sweco AB


• Västerås Technology Park / Teknikbyn med ca 200 företag (september 2005)


• Voith Hydro


• 
  Westinghouse Electric Sweden AB

Handel |

Arkeologiska utgrävning har visat att Västerås har varit en handelsplats sedan sent 900-tal, vilket gör staden jämngammal med Sigtuna.^[32] I modern tid fortsatte Västerås som betydande handelsstad, där ICA och H&M har sitt ursprung.

Västerås Centrum består av galleriorna Punkt, Gallerian och Igor samt handelshusen Centra och Sigma där butikerna har egna entréer från gatan. Västerås fjärde högsta byggnad - Skrapan - innehåller numera utvecklingscentrumet Expectrum, McDonald's, ICA Supermarket Skrapan, en nagelsalong, Wijkmanska gymnasiet samt kontor i högdelen. År 2008 invigdes även den nya postgallerian, i gamla postkontorets lokaler, som under senare år bland annat innehåller en gymnasieskola.

År 2011 invigdes Erikslund Shopping Center, med totalt 80 nya butiker, caféer och restauranger. Byggnaden, som ligger i Erikslunds handelsplats, innehåller även en City Gross-matvarubutik och landets tredje största Ikeavaruhus.^[33][34][35] IKEA i Västerås låg tidigare i Hälla handelsplats, där det invigdes i november 1984, då företaget flyttade från Köping. Senast grundaren Ingvar Kamprad var på besök i det då med Ikea-mått lilla varuhuset var i augusti 2006.

Utbildning |

Sveriges första gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet, grundades år 1623 i Västerås av Johannes Rudbeckius. Högskoleutbildning finns även i form av Mälardalens högskola, som har cirka 13 000 studerande, där man bedriver såväl studier som forskning. I Västerås finns även Västerås folkhögskola.

Kultur |

Teater |

I Västerås finns både professionella teatergrupper och amatörteaterföreningar som Västmanlands Teater, 4:e teatern, Teater Tropos, Studio Westmannia och Teater Oliver.

Västerås teater invigdes 1915. I dag spelas teater på tre scener på Västerås Teater samt på utomhusscenen på Vallby friluftsmuseum. Nere i hamnkvarteren finns även Teater Västmanlands barn- och ungdomsscen Sigurdteatern. Även i Culturen i Kopparlunden och i Växhuset, vid Viktor Larssons plats, finns scener för teater, dans och musik. I Culturen har också teatergruppen 4:e teatern sin hemmascen och i Växhuset har Teater Tropos sin basverksamhet.

Konst |

Västerås konstmuseums samlingar går tillbaka till 1919 då Västerås konstförening grundades. Under många år byggde föreningen successivt upp konstsamlingen som i dag omfattar cirka 8 000 verk av framför allt svenska konstnärer. År 1972 övertog Västerås stad konstsamlingen och har sedan dess drivit museiverksamheten, genom Västerås konstmuseum, i det gamla rådhuset vid Fiskartorget. Västerås konstmuseum är sedan september 2010 beläget på Karlsgatan 2 i centrala Västerås.

Bland samlingarna finns konstnärer representerade som Bror Hjorth, Ivan Aguéli och Eric Grate. Bland de äldre representerade verken finns bland annat en utmärkt samling av ett trettiotal teckningar gjorda av historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist (1850–1890). Bland de senaste inköpen är konst av Charlotte Gyllenhammar och Anneè Olofsson. Bland övriga nyförvärv finns verk av Helen Dahlman, Andreas Eriksson, Peter Johansson, Eva Lindström, KG Nilson, Helmtrud Nyström och Rickard Sollman^[36].

Offentliga konstverk |

Den offentliga konsten inom Västerås hanteras av Västerås konstmuseum. Det finns ungefär 300 offentliga konstverk som ägs av Västerås Stad. Av dessa finns över hundra offentliga konstverk inom cityringen.^[37] Nedan följer ett litet urval av offentliga konstverk inom kommunen.

Västerås fick sitt första offentliga konstverk då Gustav Vasas byst av CG Qvarnström avtäcktes 1864 i Vasaparken. Det skulle dröja till 1919, 55 år, innan nästa skulptur, Vattenlek av Elmberg, placerades ut i Stadsparken.

Vindarnas grotta av Eric Grate, invigdes 1969. Det beställdes i samband med byggandet av Västerås stadshus. Grottan är format likt ett segel som tar emot de ljudande vindarna, ljudet av klockspelet från Stadshustornet och bruset från Svartån.

Aseaströmmen, invigt 1989, av konstnären Bengt Göran Broström på Stora torget i Västerås har blivit en populärt konstverk i stadsbilden. Verket föreställer arbetare som cyklande tog sig till och från jobbet i 1930–50-talens Västerås.

Fasadutsmyckning är en fasadutsmyckning i hårdbränd lera från 1960 av Per Lindecrantz.

Sommarsöndag är en staty i brons, föreställande ett ungt par och är cirka två meter hög. Konstnär Oscar Antonsson. Den står invid Köpingsvägen vid Sundemans backe, mellan Stallhagen och Oxbacken.

Västeråskonstnären Mikael Genberg har blivit internationellt uppmärksammad för sina installationer på temat alternativa boendemiljöer. Hotell Hackspett är hotellet där gästen hissas upp i ett träd 13 meter över Vasaparken. På Utter Inn i Mälaren bor gästen under vattenytan, med panoramafönster åt alla håll.

Ett av de nyare konstverken i Västerås är den sju meter långa och 2,3 meter höga Windshield som är placerad i Östra hamnen. Det är ett vindskydd i hårdplast som går att flytta längs ett spår i en cirkel med 14 meters diameter. Konstnären Carsten Höller betraktas som en av samtidens internationellt mest framstående konstnärer^[38].

Exempel på andra konstverk i Västerås är:

• 
  Instabil av Lars Englund, vid konstmuseet vid Fiskartorget (1994)


• 
  Tjuren av Allan Runefelt, pryder sin plats vid Stadshuset Fiskartorget (1963)


• Utsmyckning av stadshusets västfasad är gjord av Lennart Källström (1962–1966)


• 
  Vardag (Tvätterskan) av Yngve Andersson (1968) är placerad vid Djäknebron


• På Viktor Larssons plats finns Kunskapens träd placerad utanför Växhuset
  


• 
  Familjen i brons av Ivar Johnsson från 1957, Östra Ringvägen

Musik |

Västerås Sinfonietta är en av Sveriges äldsta orkestrar med rötter i det musiksällskap som startades 1883. Orkestern består av 30 musiker anställda på halvtid, orkesterchef, inspicient samt not- & publikansvarig.^[39]

Länsmusiken i Västmanland har i uppdrag att stötta och utveckla musik- och danslivet i Västmanlands län, inklusive inom Västerås stad. Vestmanniaensemblen är Länsmusikens enda fasta musikerkonstellation. Man håller ett stort antal konserter med cirka 78 000 besökare för år 2006^[39]. De offentliga konserter är sammansatta av olika sorters musik; kammarmusik, jazz, folkmusik och underhållning är huvudgenrerna. För kammarmusiken svarar framför allt länets tre kammarmusikföreningar i Skinnskatteberg, Köping och Västerås samt enskilda arrangörer. För jazzmusiken finns Jazzligan i Fagersta, Sala Jazzklubb samt Jazzens Vänner i Västerås. Ett blandat utbud, gärna med inslag av folkmusik, erbjuds av bland andra Arboga Musikförening och Musik i Hed, länets musik- och kulturskolor samt kommunernas kulturförvaltningar. Speciellt jazzscenen i Västerås har fått genomslag såväl nationellt som internationellt.

Västerås konserthus invigdes den 7 september 2002. Under verksamhetsåret 2005 hade konserthuset sammanlagt 94 259 besökare vid 212 evenemang. Västerås konserthus har två salar med 900 respektive 200 platser.

Varje sommar arrangeras Västerås Cityfestival (ursprungligen Arosfestivalen och även Västerås Vattendrag), där diverse stora artister och DJ:s uppträder varje sommar.^[40]

Västerås Ungdomsstorband har vunnit SM i storband i kulturskoleklassen fem gånger.

Litteratur |

Västerås stadsbibliotek består av ett huvudbibliotek, sex filialer, en bokbuss och en webbplats.

I Västerås föddes den internationellt berömde författaren och filosofen Lars Gustafsson.

Västerås stad inrättade 1997 ett litterärt pris, Tomas Tranströmerpriset, för att hedra poeten Tomas Tranströmer som var bosatt i Västerås under tiden 1965-2000. Prisets ändamål är att belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda. Priset utdelas vartannat år till en lyriker från Norden eller annat land som gränsar till Östersjön.

Museer |

• Västmanlands läns museum


• Västerås konstmuseum


• Vallby friluftsmuseum


• Västerås flygmuseum


• Domkyrkans museum


• Västerås historiska skeppsmuseum


• Åkesta vagnmuseum


• Turbinhuset


• Vårdmuseet

Kulturhus |

• Culturen


• Växhuset

Sport |

Från Västerås kommer det ett antal framstående lag i högsta divisionerna och idrottare i landslagsklass. Västerås SK Fotboll har ungdomsakademi. Västerås Friidrottsklubb var år 2008 värd för SM i friidrott.

Bandy |

De "grönvita" Västerås SK är Sveriges mest framgångsrika bandylag genom tiderna med hela 20 SM-guld. 37 SM-finaler har klubben medverkat i, också det i särklass mest i Sverige. Utöver detta ett otal förstaplatser, seriesegrar, i landets högsta division (som haft olika benämningar och gruppindelningar genom åren). År 1990, under stadens 1000-årsjubileum, spelades SM-finalen på klubbens hemmaarena Rocklunda. VSK både deltog och segrade i finalen, något som betraktades som jubileumsårets höjdpunkt.

Västerås SK har också en svårslagen, obruten svit i att delta i SM-slutspel; sedan 1985 har klubben varje år nått minst kvartsfinal, många säsonger längre än så.

Klubben bildades den 29 januari 1904. 2004 firades klubbens 100-årsjubileum med olika arrangemang, bl.a. en teaterföreställning som enbart handlade om "grönvitt".

Arenan Rocklunda, som sedan 2007 byggts om till hall (den andra bandyhallen i Sverige) under namnet ABB Arena, var 1956 världens första konstfrysta bandyplan. Arenan delas med TB Västerås som 2014/15 gör sin fjärde säsong i Elitserien.

Många landskamper och matcher i bandyns världsmästerskap har spelats i Västerås. Några gånger har Västerås varit huvudort för bandy-VM. Senast 2009 då Sverige inför fullsatta läktare slog Ryssland med 6-1 i finalen. 2004 vann Finland välförtjänt sitt hittills enda VM-guld genom att slå Sverige med 5-4 efter förlängning.

Fotboll |

Gideonsbergs IF:s damlag vann SM-guld 1992 samt NM-guld 1993 i fotboll. 1993 vann de svenska cupen för damer. De har dessutom två förlorade SM-finaler från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. De ligger efter säsongen 2011 på tionde plats i damallsvenskans maratontabell. Den senaste tiden har man dock överträffats av BK30:s damlag, som säsongen 2018 spelar i Elitettan.

Västerås SK spelar säsongen 2018 i division 1 norra. Laget har mestadels spelat i näst högsta divisionen. Senast 2011 där laget hade en ettårig sejour i Superettan. VSK har även spelat fyra säsonger i allsvenskan, senast 1997. Västerås IK har gjort en allsvensk säsong, den första upplagan någonsin 1924/1925, och spelar idag (2018) i Division 3, tillsammans med de övriga Västeråsklubbarna IK Franke och Syrianska IF Kerburan.

Skiljebo SK är stadens näst bästa fotbollslag på herrsidan och har den största ungdomsverksamheten i Västmanland. Spelar 2018 i Division 2.

Hockey |

Västerås Hockey, Västerås Ishockeykubb, återfinns för närvarande i Hockeyallsvenskan. Den största framgången är vinst i elitseriens grundomgång säsongen 1992/1993, man har även nått semifinal ett antal gånger under 90-talet. 2000 åkte VIK ur elitserien och gick i konkurs. På hösten startade klubben om i lägsta divisionen som de omedelbart vann och återfanns efter endast ett par år i näst högsta serien igen där man är än idag. I historiken finns två SM-brons från 1960-talet. Klubben har sedan degraderingen varit med i kvalet till Elitserien 2007/08, 2008/09 och 2012/2013. Profiler som fostrats i VIK är bland andra Niklas Lidström, Patrik Juhlin, Patrik Berglund, Tommy Salo, Erik Ersberg och Mikael Backlund.

Handboll |

VästeråsIrsta HF har damlag i högsta serien och herrlag i näst högsta serien och är etta (damerna) i handbollens maratontabell. I början av 1990-talet var de uppe i ett flertal SM-finaler och vann Guld 1992. Herrlaget spelade SM Final mot Redbergslid 1991 och säsongen 2018/19 återfinns man i Allsvenskan.

Innebandy |

Rönnby IBK Tigers har länge varit ett av Sveriges elitserielag i daminnebandy. Blev 2006 SM-tvåa efter finalförlust mot IKSU i Globen. Rönnby vann SM-guld 2007 och 2010 efter segrar mot IKSU i Globen. 2013 mötte man återigen IKSU i SM-finalen där det blev seger med 4-3. Denna gång spelades finalen i Malmö. Västerås IBF, Västerås Innebandy, har haft herrlag i Superligan och damlag i division 1.

Simning |

Västerås Simsällskap bildades 3 november 1910. Landslagssimmare har varit Patrik Isaksson, Thomas Lejdström, Agneta Eriksson och Sven-Göran Johansson.

Alpint |

Västerås Slalomklubb är en av Sveriges första slalomklubbar. Klubben bildades 1945 och var på 1980-talet den största klubben i Sverige. I Västerås ligger skidanläggningen Vedbobacken.

Amerikansk fotboll |

Västerås Roedeers är en amerikansk fotbollsklubb som startades 1989 av Bo-Göran Lundqvist och Viktor Krantz och som för närvarande (2012) spelar i Division 1, näst högsta serien.

Baseboll |

• 
  Westerås Baseboll som är Sveriges första basebollklubb startades 1910 (hette då Västerås Bäsbollklubb). Man hade sina glansdagar i mitten av 1990-talet då man spelade i Elitserien.

Badminton |

Västerås Badminton Förening hade sin storhetsperiod under tidigt 1990-tal, då man spelade i högsta serien och hade flera av Sveriges bästa badmintonspelare. Idag spelar man i division 1 och har juniorlandslagsspelaren Denise Shen och Johan Björkholm rankad etta på den nationella rankinglistan bland seniorerna.

Roller Derby |

Västerås Roller Derby bildades 2011. 2013 kom laget på sjunde plats i det första Svenska Mästerskapet i roller derby^[41], vilket följdes upp med en femteplats i Svenska Mästerskapet 2014.^[42] Västerås Roller Derby spelar under säsongen 2014/2015 i Elitserien i roller derby. Laget spelade i den historiska öppningsmatchen av det svenska seriespelet i Göteborg den 18 oktober 2014.^[43]

Personer med anknytning till Västerås |

Se Kategori:Västeråsare för en lista över personer med stark anknytning till Västerås.

Se även |

• Listor över fasta fornminnen i Västerås (för omfattning av detta område, se Västerås stad#Sockenkod)
  
  
  
  • stensättningar
  
  
  • andra fasta fornminnen
  
  
  
  


• Västerås Summer Meet


• Kokpunkten (äventyrsbad)


• Steam Hotel

Referenser |

1. 
   ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
   


2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
   


3. 
   ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 7 januari 2014
   


4. 
   ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2017”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 6 maj 2018. 
   


5. ^ [a b c] Ljunggren, Karl Gustav Till utvecklingen av os, öse i ortnamn, i Namn och Bygd årgång 24 (1936) s. 129 f
   


6. ^ [a b c] Fridell, Staffan Från Västra Aros till Västerås, i Namnspalten i UNT årgång 20, Ortnamnssällskapet i Uppsala, 2002, s. 24
   


7. 
   ^ Undervisningsmaterial - Vallby friluftsmuseum. 2013-08-06
   


8. 
   ^ Västerås Historia - Västerås stad. 2013-01-03
   


9. 
   ^ http://ortshistoria.se/stad/vasteras/historia
   


10. 
    ^ Västerås stadshus Arkiverad 23 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Västerås kommun 2013-06-08
    


11. 
    ^ Det medeltida Dalarna och Västmanland, Jonas M Nordin
    


12. 
    ^ Det medeltida Dalarna och Västmanland, Jonas M. Nordin s. 126
    


13. 
    ^ Det medeltida Dalarna och Västmanland, Johan M. Nordin
    


14. ^ [a b] Västerås 1000 år i centrum, av Annuswer, Bergqvist, Forsenius, Syse (Riksantikvarieämbetet och Västerås kulturnämnds skriftserie nr 23), Stockholm 1990
    


15. 
    ^ Det medeltida Dalarna och Västmanland, Johan M. Nordin s. 142-44
    


16. 
    ^ Verksamhetsberättelse 2002 Arkeologiska institutionen Stockholms universitet
    


17. ^ [a b c d e f] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070707222827/http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49. Läst 30 maj 2007.  Västerås Turism
    


18. 
    ^ David Gaunt, Familjeliv i Norden. Gidlunds: Lund 1983, s. 274
    


19. 
    ^ ”Svensk pizza på museum”. SvD. 25 september 2005. https://www.svd.se/svensk-pizza-pa-museum. Läst 19 maj 2018. 
    


20. 
    ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
    
    


21. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
    


22. 
    ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
    


23. 
    ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
    


24. ^ [a b] BBL Bra Böckers Lexikon; tredje upplagan 1990
    


25. 
    ^ Nationalenencyklopedin multimedia plus, 2000
    


26. 
    ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
    


27. 
    ^ https://web.archive.org/web/20070930165125/http://www.svenskakyrkan.se/vasterasdomkyrkoforsamling/Aktuellt/Pressmeddelande%202007-06-19.pdf Västerås domkyrkoförsamling - pressmeddelande 2007-06-19
    


28. 
    ^ ”Områdesfakta – Västerås stad”. http://vasteras.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html#h-Omradesfakta. Läst 25 november 2016. 
    


29. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070707222827/http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49. Läst 30 maj 2007.  Västerås Mälarstaden
    


30. 
    ^ Nationalencyklopedin
    


31. ^ [a b] Västerås kommun, http://www.vasteras.se
    


32. 
    ^ Sveriges Television, Västmanlandsnytt, 2013-10-18, sändning kl 19:15
    


33. 
    ^ http://www.fastighetssverige.se/artikel/nu-oppnas-ikanos-jatteanlaggning-i-vasteras-7909/
    


34. 
    ^ http://www.ikanofastigheter.se/Retailcentres/Nyhetsrum/Pressarkiv/Pressmeddelanden/Nu-oppnar-Erikslund-shopping-Center-i-Vasteras/
    


35. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. https://archive.is/20150117070809/http://www.erikslundshoppingcenter.se/shoppa/butiker/ikea/#. Läst 17 januari 2015. 
    


36. 
    ^ Västerås konstmuseum inköp 2005
    


37. 
    ^ [1] Arkiverad 21 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. Konst i Västerås
    


38. 
    ^ Konst i Stadsmiljö Arkiverad 9 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
    


39. ^ [a b] Västmanlandsmusiken
    


40. 
    ^ Västerås Cityfestival program
    


41. 
    ^ Svenska Skridskoförbundet
    


42. 
    ^ SM-veckan Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
    


43. 
    ^ Svenska Skridskoförbundet
    

Vidare läsning |

• 
  Människor i Västeråstrakten för 1000 år sedan, av Stig Welinder, Västerås Kulturnämnds skriftserie nr 22, Stockholm 1990


• 
  Västerås. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 4. Stockholm: Riksantikvarieämbetet/Statens historiska mus. 1977. Libris 7618856. ISBN 91-7192-380-2 
  

Externa länkar |

• 
  Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Västerås.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Bostadsområden i Västerås Bostadsområden Aroslund-Blåsbo · Bjurhovda · Brandthovda-Hälla · Bäckby · Centrala staden · Djäkneberget-Stallhagen · Eriksborg-Hagaberg-Erikslund · Gideonsberg · Haga · Hammarby · Hamre-Talltorp · Hemdal-Centrallasarettet · Jakobsberg-Pettersberg · Klockartorpet · Kristiansborg-Karlsdal · Malmaberg · Råby · Rönnby · Skallberget-Vega · Skiljebo · Skälby · Stohagen-Spantgatan · Vallby · Vetterstorp · Viksäng · Önsta-Gryta Övriga områden Kopparlunden · Tunbytorp · Stenby · Finnslätten · Sjöhagen · Gustavsvik Indelning enligt Områdesfakta Västerås kommun. Karta bostadsområden Karta stadsdelar

v • r Västerås kommun i Västmanlands län Distrikt Badelunda · Barkarö · Björksta · Dingtuna · Gideonsberg · Haraker · Hubbo · Irsta · Kungsåra · Kärrbo · Lillhärad · Lundby · Romfartuna · Rytterne · Sevalla · Skerike · Skultuna · Tillberga · Tortuna · Viksäng · Västerås domkyrkodistrikt · Ängsö · Önsta Tätorter Barkarö · Dingtuna · Enhagen-Ekbacken · Harkie · Hökåsen · Irsta · Kvicksund (del av) · Kärsta · Lycksta · Malmen · Munga · Skultuna · Tidö-Lindö · Tillberga · Tortuna · Västerås · Örtagården Småorter Brustorpet · Eriksbo park · Gesala · Gångholmen · Hustahöjden · Kungsbyn · Litslunda · Lospånga by · Orresta · Stensjö hagar · Tibble · Åkesta · Ändesta Övriga orter Abelsberg · Haraker · Kylla · Roligheten · Roparudden · Råstock · Sevalla · Svanå · Svenbo

v • r Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Skara, Mariestad · Y: Hudiksvall, Sundsvall · BD: Piteå