Jammu och Kashmir
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Jammu och Kashmir | |
| Delstat | |
Land |  Indien |
|---|---|
Huvudstad | Jammu (vinter) och Srinagar (sommar) |
| - läge | 33°27′N 76°14′E / 33.45°N 76.24°Ö / 33.45; 76.24 |
| Största stad | Srinagar |
Area | 222 236 km² (6) |
| - Antal distrikt | 22 |
Folkmängd | 11 414 000 (2009)[1] (19) |
Befolkningstäthet | 45 invånare/km² |
Inträdesdatum | 26 oktober 1947 |
| Parlamentstyp | bikameral (89 + 36) |
| Guvernör | N.N. Vohra |
Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| GeoNames | 1269320 |
| Officiella språk | urdu |
| Förkortning (ISO) | IN-JK |
 Karta över Indien med Jammu och Kashmir markerat. | |
Webbplats: jammukashmir.nic.in | |
Jammu och Kashmir är en delstat i nordligaste Indien, i bergsregionen Kashmir. Det har varit i det storpolitiska blickfånget ända sedan självständigheten ur Brittiska Indien i slutet av 1940-talet, då provinsens hinduiske härskare anslutit den till Indien, trots att merparten av befolkningen är muslimsk. En majoritet av befolkningen vill, enligt ett flertal opinionsundersökningar, frigöra sig från Indien och skapa en självständig stat.[2]
Området är alltså omtvistat. Indien och Pakistan har utkämpat regelrätta krig i Kashmirkonflikten, och fredsbevarande styrkor från FN har varit på plats i många år.[källa behövs]
Delstaten har två huvudstäder: Srinagar är sommarhuvudstad (maj–oktober) och Jammu är vinterhuvudstad (november–april).
Innehåll
1 Historia
2 Samhälle
3 Geografi
4 Källor
Historia |
Sedan 1500-talet har regionen Kashmir i tur och ordning styrts av stormogulerna, Afghanistan, sikherna och britterna.
Fursten Ranjit Singh slöt ett avtal med britterna 1809 vilket tillät honom vinna herravälde över delar av Punjab såväl som Kashmir. Sedan den sikhiske ledaren Gulab Singh gått över på den brittiska sidan under kriget mellan sikherna och britterna på 1840-talet, tilläts han av de segrande britterna köpa loss Kashmir för ett mindre summa pengar.
Maharaja Sir Hari Singhji 1925-1960, ättling till Gulab Singh, och hindu, försökte 1947 bibehålla den kashmiriska självständigheten, men invaderades då av Pakistan. Maharajan vädjade till Indien om hjälp, och sedan hjälp givits skrev maharajan under en ansökan om anslutning till Indien.
Samhälle |
Delstaten är en av de fattigare och mer underutvecklade i Indien. Läskunnigheten i delstaten uppgick till 26,7 % 1981, varav 36,3 % av männen och 15,9 % av kvinnorna. Urbaniseringsgraden är 23,8 %. Samhällsklimatet präglas också av den oro som kommer av konflikten mellan Indien å ena sidan, och Pakistan och inhemsk gerilla å den andra.
Angående politiken i delstaten, se lista över partier i Jammu och Kashmir.
Urdu är delstatens officiella språk. Andra språk som talas är kashmiri, hindi, dogri, pahari och ladakhi.
Geografi |
Delstaten är höglänt, med torra högslätter kallade kandi, tropiska slätter i Jammu, arktiska höga bergsmassiv samt den viktiga dalgången Kashmirdalen, Kashmir Valley. Världens näst högsta berg, K2, finns i Kashmir (i Pakistan Occupied Kashmir (PoK)), och floden Indus flyter genom området. 30,0 % av arealen är åkermark.
Det sker ofta jordbävningar i området, där den starkaste, med epicentrum i Pakistan orsakade hundratusentals skadade och döda i hela området, den 8 oktober 2005.
Enligt Indiens anspråk omfattar Jammu och Kashmir 222 236 km², men av detta kontrolleras 78 155 km² av Pakistan och 42 685 km² av Kina.[källa behövs]
Källor |
^ Census of India; Projected Total Population by sex as on 1st March-2001-2026 India, States and Union Territories.
^ Police open fire in Indian Kashmir after protest deaths AFP, 14 september 2010
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||||||||||||
