Mariehamn





För fartyget, se S/S Mariehamn.


.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}





















































































Mariehamn

Kommun




Maarianhamina.vaakuna.svg

Vapen



Land

Finland Finland

Landskap

Åland


Administrativt centrum

Mariehamns centraltätort


Area
20,75 km²[1]
 - land
11,8 km²


Folkmängd
11 677 (2017-12-31)[2]

Befolkningstäthet
989,58 invånare/km²

Politik
 
 - Kommun-/stadsdirektör
Barbara Heinonen
 - Kommunfullmäktiges
ordförande
Christian Beijar
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Petri Carlsson
 - Politisk fördelning
(27)
- Soc: 7
- M: 7
- Lib: 6
- C: 3
- MF: 2
- Ob: 2

Kommunkod
478
GeoNames

3041732

Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60°05′35″N 19°56′21″Ö / 60.09306°N 19.93917°Ö / 60.09306; 19.93917

Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga:
 
84,6 %[3]
5,1 %[3]
10,4 %[3]
Administrativa data
 





Maarianhamina.sijainti.suomi.2008.svg




Webbplats: www.mariehamn.ax


Mariehamn (finska: Maarianhamina) är huvudstad i det autonoma finländska ögruppen Åland och med en befolkning på omkring 11 700 invånare även dess största kommun och enda stad. Ögruppens lagstiftande parlament, Ålands lagting, och Ålands landskapsregering har säte i staden. Mariehamn är den största enspråkigt svenska kommunen i Finland.


Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs och har en samlad areal på 11 km². Staden grundades 1861 då Åland var en del av det ryska imperiet. Namnet har staden fått från Maria Alexandrovna, som var hustru till den dåvarande ryske tsaren Alexander II.


I Mariehamn finns en stor hamn, Västerhamn, från vilken det dagligen går färjor till Stockholm, Tallinn, Åbo, Helsingfors och Kapellskär. De goda färjekommunikationerna och Ålands geografiska läge har gynnat turismnäringen i staden. På stadens östra strand finns Österhamn med en av Nordens största gästhamnar, utflyktsmålet Lilla holmen, Sjökvarteret och badhuset Mariebad. I staden ligger Ålands centralsjukhus och omkring 3 km utanför staden, i kommunen Jomala, ligger Mariehamns flygplats.




Innehåll






  • 1 Historia och geografi


    • 1.1 Badhusepoken


    • 1.2 Områdesinkorporering och stadsdelar




  • 2 Arkitektur


  • 3 Styrelse och kommunal verksamhet


  • 4 Sevärdheter


  • 5 Näringsliv


  • 6 Kultur, nöjesliv och idrott


    • 6.1 Museer


    • 6.2 Sport




  • 7 Kommunikationer


    • 7.1 Kollektivtrafik


    • 7.2 Sjöfart




  • 8 Kända personer


  • 9 Vänorter


  • 10 Se även


  • 11 Referenser


  • 12 Externa länkar





Historia och geografi |


Staden Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs mellan de två havsvikarna Slemmern och Svibyviken och grundades 1861 på platsen för den dåvarande lilla byn Övernäs i Jomala kommun. I Övernäs fanns då fyra gårdar (något söder om platsen där Mariehamns stadshus senare uppförts): Mellangård, Mansas, Norrgård och Södergård. Övernässtugan är Mariehamns enda byggnad bevarad från denna tid. Namnet Övernäs lever idag vidare i centrumsskolorna Övernäs skola och Övernäs högstadieskola.



Badhusepoken |


Perioden runt 1900-talets början i Mariehamns historia, då staden var en populär badort, benämns vanligen Badhusepoken. I Västerhamn fanns då ett stort kurhotell med tillhörande byggnader. Det första badhuset ritades av arkitekt C. R. Rosenberg från Sund och uppfördes 1889 under namnet Mariehamns badanstalt. I Doktorsvillan, byggd 1896 i närhet till kurhotellet, fanns läkar- och gymnastiklokaler. Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck och uppförd 1895-99, är en tidstypisk byggnad från denna epok.


Under första världskriget inkvarterades ryska soldater i hotellet och 1916 brann det ner vilket innebar slutet av Badhusepoken. Platsen där hotellet stod har fått namnet Badhusparken och det närliggande berget heter Badhusberget. Rosenbergs ursprungliga badhus revs 1925 och av virket uppfördes Parkgatan 24. I Badhusparken fanns mellan 1920-talet och 1971 en kommunal badhusinrättning, som senare ombildades till musiklokalen Pub Bastun.



Områdesinkorporering och stadsdelar |


När Mariehamn 1961 fyllde 100 inkorporerades områden från Jomala kommun och landarealen växte från 3 till 11,6 km². Det gamla stadsområdet består idag av stadsdelarna Nyängen, Rossen, Vreten (med Wiklöf Holding Arena), Dalberg, Storängen, Främmanberg (med Västerhamn och Navigationsskolan), Kvarnberg, Sveden, Storgärdan (med camping- och badplatsen Gröna udden) och Lotsberget.




Panoramabild från Badhusberget över Mariehamn i 1944 före områdesinkorporeringen i 1961.

Panoramabild från Badhusberget över Mariehamn i 1944 före områdesinkorporeringen i 1961.



Norra staden består av Västra Klinten, Klinten, Nabben, Sjukhuset, Strandnäs, Backeberg, Apalängen (väster om Svibyvägen och norr om Hammarlandsvägen), Kasberget (söder om Sviby Kasberg), Johannebo, Hindersböle, Dalbo (avgränsas i söder av sjukhusvägen, i norr av stadsgränsen, i väster av Sjukhuset och Bergshöjden, i öster Godbyvägen), Norrböle och Österbacka.


Södra staden består av stadsdelarna Västernäs, Östernäs (med bostadsområdena Lillängen och Hästskon), Ytternäs, Västra Ytternäs (med fiskehamnen Korrvik), Espholm (med naturreservat), Styrsö och Svinö.


Höga punkter i Mariehamn är Badhusberget, Lotsberget och Sviby Kasberg. Till staden hör även öarna Lilla holmen, Styrsö, Svinö, Lökskär, Algrundet och halva Råttgrundet. Staden gränsar i söder till Lemland och i norr till Jomala.



Arkitektur |




Ålandsvägen, med lindar




Mariehamn är en trähusstad.




Trähus på Norra Esplanaden.




Mariehamn sett från Västerhamn.


Mariehamn kännetecknas av sin grönska och den kilometerlånga allén som går från öst till väst. Den kantas av lindar och Mariehamn kallas därför "de tusen lindarnas stad". Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz i Åbo.


Under 1960-talet revs många av de äldre trähusen i Mariehamn och i stället byggdes mer tidsenliga hus. Många trähus finns dock bevarade, bland annat ett antal villor ritade av byggmästare Hilda Hongell och flera av arkitekten Lars Soncks tidiga byggnader.[4] Sonck ritade även Mariehamns stadshus, S:t Görans kyrka och flera andra representativa byggnader.


Längs med Österhamn sträcker sig Ålands administrativa och kulturella centrum ritat av den finländske arkitekten Helmer Stenros. Längs med Österhamn finns även gatan Östra utfarten och den är till basen byggt på sopor. Byggnadsprojektet kallades Projekt 77 och består av Ålands museum, Självstyrelsegården och Hotell Arkipelag.



Styrelse och kommunal verksamhet |



Huvudartikel: Mariehamns stad


Mariehamns kommunala verksamhet kallas Mariehamns stad. Centrum för stadsförvaltningen är Mariehamns stadshus där även stadsfullmäktige sammanträder. Staden har ett reningsverk som heter Lotsbroverket och är även huvudman för andra verksamheter som museifartyget Pommern och Mariehamns Centralantenn Ab.


Stadsstyrelsen har under mandatperioden 2014-2015[5] följande sammansättning:



  • Ordförande: Petri Carlsson, Moderaterna

  • I vice ordförande: Sara Kemetter Ålands socialdemokrater

  • II vice ordförande: Erica Sjöström, Åländsk Center[6]

  • Karl-Johan Fogelström, Ålands socialdemokrater

  • Bert Häggblom, Obunden samling

  • Nina Lindfors, Moderaterna

  • Katrin Sjögren Liberalerna på Åland

  • Krister Norrgrann, Liberalerna på Åland


Sedan kommunalvalet 2011 har stadsfullmäktige följande mandatfördelning:



  • 7 Moderaterna

  • 7 Ålands socialdemokrater

  • 6 Liberalerna på Åland

  • 3 Åländsk Center

  • 2 Mariehamns framtid

  • 2 Obunden samling



Sevärdheter |





Stadskyrkan i Mariehamn (december 2002), en skapelse av arkitekten Lars Sonck.



  • Pommern

  • Sjökvarteret

  • Ålands museum

  • Ålands sjöfartsmuseum

  • Lilla holmen

  • Badhusberget

  • Mariebad

  • Tullarns äng, en park, 60°05′33″N 19°57′00″Ö / 60.09250°N 19.95000°Ö / 60.09250; 19.95000

  • Badhusparken

  • Mariehamns stadsbibliotek

  • S:t Görans kyrka


Skillnadsgården i Mariehamn byggdes av ryssar år 1900 som bageri och bastu på ön Storklobben i Föglö. Byggnaden inlöstes av staden i november 1919 till ett pris av 2709 mark och uppfördes på nytt vid Skillnadsgatan med bibehållen rysk exteriör. Byggnaden användes under 2-3 decennier fram till 1967 som barnhem och användes efter det som fritidsgård och är nu såld.



Näringsliv |


Affärslivet i Mariehamn domineras av rederier och turistanläggningar, men därutöver finns flera varuhus, tre bokhandlar och tre banker, av vilka Ålandsbanken har sitt huvudkontor i Mariehamn. Ett av Ålands största företag, Chips Abp, som numera ingår i den norska Orkla-koncernen, har också sitt huvudkontor i staden. Det finns vidare flera importföretag för bil- och båtutrustning. Det från början lokala skeppshandelsföretaget Mathias Eriksson AB har expanderat kring största delen av Östersjön och förser färjorna med varor även i estniska och svenska hamnar. Dessutom har de intressen i några lokala hotell. De största rederierna är idag Vikinglinjen och Birka Line, vilket till mer än 90 % ägs av Eckerölinjen.



Kultur, nöjesliv och idrott |





Mariehamns stadsbibliotek.


Mariehamn har ett flertal barer, pubar, restauranger och nattklubbar. Det finns även kasino och flera utomhusscener. Mariehamnsteatern har sin hemmascen i Mariehamns stadshus och under sommaren anordnas årligen Alandia Jazz Festival, Ålands Sjödagar och Rockoff. Mariehamns stads kulturförvaltning är arrangör för Kulturnatten i augusti, Mariehamn Winter Jazz i februari och Mariehamns litteraturdagar i mars varje år. Bas för verksamheten är Mariehamns stadsbibliotek, som även är centralbibliotek för Åland och ansvarar för det gemensamma biblioteksnätverket Katrina.[7].



Museer |



  • Ålands museum

  • Ålands sjöfartsmuseum

  • Museifartyget Pommern

  • Sjökvarteret

  • Övernässtugan



Sport |


Mariehamns största idrottsarena är Wiklöf Holding Arena där IFK Mariehamn spelar sina hemmamatcher. I anslutning till arenan finns tennisbanor, ishallen Islandia och Mariehamns idrottsgård med bland annat bowlinghall. På Backebergs sportfält spelas fotboll, medan Bollhalla är en tennis- och badmintonhall och badhuset Mariebad erbjuder möjligheter till idrott, motion och nöje. I Baltichallen anordnas olika typer av idrottsevenemang, bland annat var det här Paolo Roberto avslutade sin boxningskarriär genom att bli knockad av argentinaren Sebastian Lujan. Mariehamn har även en rik flora av idrottsföreningar som exempelvis Åländska Segelsällskapet, Mariehamns seglarförening och Ridklubben Sleipner.



Kommunikationer |



Kollektivtrafik |


Inom Mariehamn trafikerar Stadsbussen, eller "Röde Orm", två linjer. Dessutom finns bussförbindelse med de övriga kommunerna på fasta Åland och Vårdö med Ålandstrafikens bussar från Bussplan[8].



Sjöfart |




Mariehamns hamn. Det är trångt då färjorna mellan Finland och Sverige kommer in.


Allt sedan Mariehamn grundades år 1861 har näringslivet i staden varit fokuserat på sjöfarten och havet. Även idag har staden ett stort antal rederier och en stor del av befolkningen är sysselsatt inom sjöfarten. En navigationsskola för utbildning av bland annat sjöbefäl finns i Mariehamn. Många av de rederier som bedriver trafik mellan Sverige, Estland och Finland har sin bas här och många av de fartyg som trafikerar dessa vatten har sin hemmahamn i Mariehamn. En viktig orsak till att de flesta färjor mellan Sverige, Estland och Finland lägger till här är att Åland räknas som tredjeland genom undantag i villkoren för medlemskap. Trots att Åland är med i EU kan man således fortsätta sälja taxfree, det vill säga skattefria varor ombord på fartygen även efter juli 1999 då detta förbjöds på färjor mellan EU:s medlemsländer.



Kända personer |




  • Gustaf Erikson, redare


  • Sofie Asplund, operasångerska


  • Robert Liewendahl, författare


  • Stefan Lindfors, formgivare


  • Joel Pettersson, författare


  • Lars Sonck, arkitekt



Vänorter |


Mariehamn har sju vänorter:[9]




  • Sverige Region Gotland, Sverige, sedan 1940-talet


  • Island Kópavogur, Island, sedan 1974


  • Norge Kragerø kommun, Norge, sedan 1987


  • Estland Kuressaare, Estland, sedan 1991


  • Ryssland Lomonosov, Ryssland, sedan 1961


  • Färöarna Torshamn, Färöarna (Danmark), sedan 1976


  • Finland Valkeakoski, Finland, sedan 1999



Se även |






Flag of Åland.svg

Ålandsportalen


  • Ålands kommuner

  • Städer i Finland

  • Åland

  • Landskapet Åland

  • Ålands landskapsarkiv



Referenser |


.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}






  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 


  2. ^ ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_006.px/?rxid=842fbb50-8b4f-456d-afad-aceb66050035. Läst 30 maj 2018. 

  3. ^ [a b c] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015 Läst 4 april 2016


  4. ^ Om Mariehamns arkitektur på Visit Åland


  5. ^ Stadsstyrelsen - Mariehamns stad, hämtad 22 april 2015.


  6. ^ Blogger, användarprofil Erica Sjöström, hämtad 23 juli 2013.


  7. ^ Om Mariehamn på Ålands officiella turistportal


  8. ^ Ålandstrafikens webbplats


  9. ^ Vänorter på Mariehamns webbsida



Externa länkar |




  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Mariehamn.
    Bilder & media


  • Mariehamns stads webbplats

  • Mariehamns stads turistinformation


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}





Popular posts from this blog

1300-talet

1300-talet

Display a custom attribute below product name in the front-end Magento 1.9.3.8