Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Åland
Ahvenanmaa
Landskap
Flagga Landskapsvapen
Land	Finland
Historiska landskap	Åland
Huvudort	Mariehamn
- koordinater	60°7′N 19°54′Ö / 60.117°N 19.900°Ö / 60.117; 19.900
Högsta punkt	Orrdalsklint
Area	13 324,29 km² (2016-01-01)[1]
- land	1 553,30 km²[1]
- vatten	29,32 km²[1]
Folkmängd	29 214 (2016-12-31)[2]
- män	14 567 (2016-12-31)[2]
- kvinnor	14 647 (2016-12-31)[2]
Befolkningstäthet	19 invånare/km²
Kod	FI200
GeoNames	661882
Största sjö	Långsjön, Finström
Landskapsblomma	Gullviva
Landskapsdjur	Kronhjort
Landskapsfisk	Gädda
Landskapsfågel	Havsörn
Landskapssten	Kalksten
Landskapsträd	-
Landskapssång	Ålänningens sång
Språk - finska: - svenska: - nordsamiska: - övriga:	1 399[3], 4,8 % 25 531[3], 88,3 % 0[3], 0,0 % 1 986[3], 6,9 %

Åland är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige. Åland är en självstyrande del av republiken Finland där ögruppens svenskspråkiga status samt invånarnas svenska kultur och språk skyddas av internationella garantier. Åland är också demilitariserat, vilket innebär att det inte får finnas någon militär aktivitet på Åland i fredstid.

Genom sin självstyrelse intar landskapet Åland en särställning i Finland. Ålands parlament, lagtinget, har rätt att stifta egna landskapslagar och Åland har en egen flagga, egna frimärken, registreringsskyltar och en egen polis, men ingår i samma skattesystem som övriga Finland utom den kommunala beskattningen som ligger under åländsk behörighet. Åland är med i EU och har euro som valuta men Ålands särskilda status i EU gör att tax free-försäljning är tillåten på resor till och från Åland. Avsikten med det så kallade Ålandsprotokollet med EU är att upprätthålla goda kommunikationer så att bland annat företag kan fortsätta verka på öarna.

Befolkningen på Åland uppgår till ca 30 000 invånare, varav ca 12 000 bor i den enda staden Mariehamn.^[4]

Åland är känt för sin vackra skärgård och sin sjöfartshistoria. I Mariehamn finns bland annat ett sjöfartsmuseum och museifartyget, den fyrmastade stålbarken Pommern.

Etymologi |

Namnet Åland är, enligt en hypotes, en förkortad form av den äldre formen Ahvaland som kommer av det urnordiska ordet ahva (’vatten’), som är besläktat med latinets aqua. På finska associerades Ahvaland till det finska ordet för abborre, ahven, vilket ledde till att formen Ahvenanmaa skapades, vilken används på finska ännu i dag.^[5]

Det latinska namnet för Åland är Alandia.^[6]

Historia |

Under förhistorisk tid koloniserades Åland först av människor som tillhörde den kamkeramiska kulturen, och således kom från det förhistoriska Finland omkring år 4000 f.Kr. Från en senare tid, omkring 1500 f.Kr., finns bosättning med samband västerut.^[7][8] Influenserna västerifrån blir sedan starkare, vilket syns av gravskickets förändring, då kristendomen slog igenom på 1000-talet och de äldsta stenkyrkorna byggdes på 1200-talet. Av ett litet antal finska ortnamn från äldre medeltid kan man se att även en finsk bosättning ägde rum ungefär samtidigt som den svenska nykoloniseringen började. Namn som Jurmo, Lappo, Koskenpää och Vandö visar detta. Namnen Finbo 'finnarnas (fiske)bodar', Finby 'finnarnas by' Finström och Finnö (som finns i tre åländska kommuner) antas visa hur de svenska kolonisatörerna namngav finska bosättningar.^[9]

Ålands välstånd under medeltiden byggde på den handelsled som gick från Roslagen, över Ålands hav, genom Åland och vidare till Egentliga Finland. Genom bygget av fästningen Kastelholm under 1300-talet fick också Åland en viss militär betydelse.

Genom bondeseglationen på 1800-talet, började bönderna konstruera egna skepp och bedriva handel med omvärlden. Det är inte många områden som haft så många skepp i sin ägo under en och samma tid. Varje socken hade kring 40 egna skepp, med skeppare och sjömän. Detta lade grunden för Ålands framgång inom djuphavsseglingen på de stora haven. Efter ångbåtens intåg blev segelskeppen mycket billiga. Flera stora rederier, och bland dem Gustaf Eriksons, hade bland de största segelflottorna i världen kring början av 1900-talet. Man seglade till Australien, Amerika och Storbritannien. Härifrån har Åland fått sin långa erfarenhet av sjöfart och entreprenörskap. Som ett minnesmärke över denna tid finns den fyrmastade stålbarken Pommern i Mariehamn och sjöfartsmuseet i anslutning till det.

Åland är alltså svenskspråkigt och avståndet mellan Åland och svenska fastlandet är kortare än till det finländska, men landet kom ändå, genom en serie historiska händelser, att tillhöra Finland. Redan på medeltiden fördes Åland till Åbo stift, och på 1600-talet till Åbo och Björneborgs län. I freden i Fredrikshamn 1809 föreslog svenskarna att Åland skulle kvarstå i svenska riket, men Ryssland drev igenom sitt motsatta förslag, med hänvisning till ovanstående faktum, men givetvis främst av militära skäl.

Vid överlåtelsen misslyckades Sverige med att erhålla garantier om att Åland skulle demilitariseras, vilket också bekymrade Storbritannien som såg Rysslands militära närvaro på öarna som ett hot mot deras intressen i regionen. Det var orsaken till att Åland anfölls under Krimkriget. Bomarsunds fästning intogs av brittiska och franska trupper 1854. Som resultat tvingades Ryssland demilitarisera Åland efter fredsförhandlingarna 1856, vilket blev grunden till Ålands nuvarande demilitariserade, neutrala status.^[10]

Under finska inbördeskriget 1918 landsteg svenska trupper på Åland i en intervention mellan ryska trupper som fanns stationerade på öarna och de vita och röda styrkor som anlände över isen från Finland. Inom några veckor hade dock tyska trupper ockuperat öarna på begäran från den vita regeringen.

Åland blev en del av Finland när Finland utropade sin självständighet 1917. Samtidigt hade en svensk nationalism vuxit fram på Åland, som svar på den växande finska nationalismen på fastlandet. Från 1917 började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade 96,2 procent av Ålands vuxna befolkning en petition 1918 om utträde ur Finland.^[11] Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken som alternativ till en total införlivning – ett erbjudande som den åländska befolkningen förkastade. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon.

Det främsta argumentet för beslutet var Finlands tvåspråkighet: I grundlagen är språken finska och svenska likställda och likvärdiga. I och med det ansågs ålänningarnas rätt tillfredsställd och de utgjorde dessutom en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. En sorg över beslutet levde kvar under första halvan av 1900-talet. Numera har alla tankar på återförening med Sverige övergivits, då de ersatts av en lokalpatriotisk stolthet och insikt om självstyrelsens fördelar.^[10]

Vissa anser dock att svenskans ställning i landskapet försvagats under senare år,^[11] genom det finska språkets ökande betydelse inom näringslivet och myndighetskontakterna österut, samtidigt som relationerna med Finland försämrats; ett tydligt exempel är den så kallade spelkonflikten.^[12] En liten andel av ålänningarna anser att Åland i stället bör bli självständigt, ett självständighetsparti, Ålands Framtid grundades 2001, efter valet 2015 har partiet 2 av de 30 lagtingsplatserna.^[13] Enligt en opinionsundersökning anser dock en majoritet, ca 70%, av ålänningarna att Åland bör fortsätta att stå under finländskt styre med nuvarande status.^[11]

Geografi |

Åland består av 6 757 öar. Den största ön är Fasta Åland, med en yta av 1 010 kvadratkilometer. Den totala landarean är 1 553 kvadratkilometer, och vattenarean 11 990 kvadratkilometer. Vattenarean har utökats på grund av förändrad territorialvattengräns.

Väster om Åland ligger Ålands hav, ett öppet vatten mellan Roslagen och Åland på gränsen mellan Bottenhavet och norra Östersjön. Åland har en obetydlig landgräns mot Uppland i Sverige på ön med fyren Märket. Österut gränsar Ålands skärgård till Åbolands skärgård. Den sydostligaste delen av Ålands skärgård utgörs av Kökar, Ålands västligaste av Eckerö cirka 50 kilometer öster om svenska Roslagen och Väddö. Längsta körbara sträcka med bil utan färja är 76 kilometer (Andersö–Norrboda), med färja 140 kilometer (Degersand–Jurmo)

Klimat |

• Årsmedeltemperatur, medeltal 1972–2000: 5,8 °C.


• Årsnederbörd, medeltal 1972–2000: 631 mm.


• Dagar med snötäcke, medeltal 1987–2003: 57.

Politisk status |

Ålands unika politiska status gör att landskapet har rätt att stifta egna lagar och fatta politiska beslut inom vissa områden. Inom dessa områden utövas den lagstiftande och exekutiva makten av Ålands lagting och Ålands landskapsregering.^[10][14] Området är dessutom en neutraliserad, demilitariserad zon och Ålands status skyddas av internationella garantier. Finland har dock suveränitet över området.^[15]

Freden i Fredrikshamn i september 1809 innebar att Sverige överlät Finland till Ryssland samt därtill en del av landskapet Västerbotten och hela Åland som därmed kom att tillhöra storfurstendömet Finland. Efter Finlands självständighet strävade ålänningarna efter återförening med Sverige. Den så kallade Ålandsfrågan, det vill säga konflikten om Ålands tillhörighet till Sverige eller Finland, var en av de få frågor som behandlades och löstes av Nationernas Förbund under mellankrigstiden.

Att Åland är en av de relativt få demilitariserade zoner i världen är orsak till att det sedan 1992 är hemort för Ålands fredsinstitut.^[10]

Politik och administration |

Åland är ett självstyrt landskap inom Finland. Åland har ett eget parlament, Ålands lagting, och en egen regering, Ålands landskapsregering. Lagtinget har lagstiftningsbehörighet inom många områden medan finsk lag gäller inom andra^[16] Självstyrelsen regleras av Självstyrelselagen som ger ålänningarna rätt att styra över sina egna angelägenheter, så långt det är möjligt med hänsyn till ”rikets inre och yttre säkerhet”. Till exempel kan Åland fatta egna beslut om polisväsendet, posten, kommunal beskattning, skolor, hälso- och sjukvård samt radio- och televisionssändningar, medan Finlands lag gäller för till exempel tullar, gränsbevakning, myntväsen och på områden som allmän straffrätt, arbetsrätt, civilrätt. Ålands landshövding leder Statens ämbetsverk på Åland och representerar Finska staten på Åland.

I kyrkligt avseende räknas Åland till Borgå stift, det svenskspråkiga stiftet inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Hembygdsrätten |

Hembygdsrätt är det begrepp man använder då man diskuterar åländskt medborgarskap. Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverksamhet på Åland. Hembygdsrätten är en rättighet som tillkommer varje ålänning, och man förlorar denna rättighet om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå sin hembygdsrätt, eller som icke-ålänning ansöka om hembygdsrätt, måste man bo (vara folkbokförd) på Åland i minst fem år, vara finländsk medborgare samt kunna intyga att man behärskar svenska. Hembygdsrätten innehåller restriktioner för grundande av företag på Åland. I alla bolagsstyrelser måste minst två tredjedelar av medlemmarna vara ålänningar, men vissa undantag görs för allmännyttiga företag (till exempel banker och transportföretag).^[17] Finska medborgare som flyttat till Åland före tolv års ålder och har hembygdsrätt är befriade från värnplikt.

Hembygdsrätten har som huvudsaklig uppgift att skydda den åländska kulturidentiteten och landskapsbilden, en av de viktigaste ingredienserna i det minoritetsskydd den åländska självstyrelsen utgör.

Statens ämbetsverk på Åland |

På grund av det åländska självstyret skiljer sig Statens ämbetsverk på Åland från dess motsvarigheter i övriga Finland, regionförvaltningsverken. Statens ämbetsverk på Åland har sitt säte i Statens Ämbetshus i Mariehamn. Chef för ämbetsverket är Ålands landshövding, Peter Lindbäck.

Åland och EU |

Åland anordnade en egen folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen den 20 november 1994. En majoritet av ålänningarna röstade för medlemskap, och man följde Finland in i unionen 1995. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU. Man har några viktiga undantag, dels gällande icke-ålänningars rätt att äga fast egendom och icke-åländska företags etableringsrätt i regionen, dels gällande EU:s skattelagstiftning. Det senare undantaget innebär att Åland i skattehänseende räknas som tredje land, vilket som viktigaste effekt har haft att den lönsamma försäljningen av skattebefriade varor på färjorna till och från Sverige och Finland har kunnat fortsätta. Medlemskapet i EU ifrågasätts av ålänningarna som helt blev utan kompensation för den maktöverföring från självstyrelsen till både Finland och EU som blev följden av medlemskapet, något som bidragit till försämrade relationer mellan myndigheterna på Åland och i Finland.

Ålands kommuner |

På Åland motsvaras kommunerna av den urgamla sockenindelningen. Trots de få invånarna är Åland indelat i totalt 16 kommuner: en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är den största av dem med sina 11 340 invånare, medan Sottunga endast har 101 bofasta invånare.

Mariehamn är den enda staden på Åland, där cirka 40 procent av befolkningen bor.

Landsbygdskommuner:

• Jomala


• Hammarland


• Eckerö


• Finström


• Geta


• Saltvik


• Sund


• Lemland


• Lumparland

Skärgårdskommuner:

• Vårdö


• Kumlinge


• Brändö


• Sottunga


• Föglö


• Kökar

Ekonomi |

Åland är ett litet samhälle men med en sluten ekonomi beroende av kravet på så kallad hembygdsrätt för att äga egendom och driva företag. Man är beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Ålands läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger många fördelar och gör också den åländska ekonomin mindre sårbar. Det finns två stora marknadsområden på nära avstånd till nytta inte minst för sjöfarten.

Åland har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Det finns cirka 2 300 företag på Åland. Ett tjugotal har mer än 50 anställda, där färjerederier, banker och försäkringsbolag dominerar. Av de åländska företagen har cirka 90 procent färre än tio anställda; många är enmansföretag.

Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och servicenäringarna. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam står för cirka 27 procent av Ålands totala bruttonationalprodukt. Den kapitalintensiva sjöfarten bidrar till att bruttonationalprodukten per person på Åland är hög, och som ett resultat ligger den genomsnittliga inkomstnivån i Åland klart högre än i övriga Finland. 2009 var den genomsnittliga disponibla hushållsinkomsten ungefär 20% högre på Åland än i övriga Finland^[18] (fasta Ålands landsbygdskommuner hade den överlägst högsta medianinkomsten bland Finlands ekonomiska regioner 2010, 40 360 euro per hushåll^[19]). Den åländska sjöfarten erbjuder fler arbetsplatser än vad den åländska arbetskraften kan fylla – många personer bosatta i Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg. Färjetrafiken har varit förutsättningen för turismens starka expansion. Antalet inresande till Åland har under de senaste åren legat kring 1,8 miljoner personer – de flesta kommer över dagen och cirka 540 000 övernattningar registreras varje år. På hotell och gästhem finns cirka 2 600 bäddplatser och dessutom finns över 2 000 uthyrningsstugor. Sommartid kommer många gäster i egna segel- och motorbåtar och kan då förtöja i någon av de nära tjugo åländska gästhamnarna.

Den åländska industrin är liten, men viktig ur exportsynpunkt. Eftersom industrin till stor del vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är den indirekta sysselsättningseffekten av stor betydelse. En mycket intressant och internationell plastindustri har även vuxit fram. Vidare finns på Åland metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier och elektronikindustri. Primärnäringarna jordbruk och fiske är trots sin relativt blygsamma ekonomiska avkastning fortfarande betydelsefulla för glesbygden och skärgården samt som råvaruproducenter för livsmedelsindustrin. Små arealer i kombination med gynnsamt klimat har lett till att det åländska jordbruket inriktats på specialgrödor som lök, kinakål, potatis och äpple.

Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedan lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. En förklaring till detta är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten till Stockholms- och Helsingforsregionerna har gjort det möjligt för framför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser också vid lågkonjunktur på hemmaplan. Med dagens öppna arbetslöshet på 3,6 procent är arbetslösheten ett litet men växande problem på Åland. Den stora mängd turister som sommartid besöker Åland medför att servicenäringarna under högsäsongen är beroende av säsongsarbetskraft från andra orter. Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringen på Åland och den har i allra högsta grad bidragit till dagens välstånd. De förändringar som den åländska sjöfartsbranschen står inför gör att det finns en klar hotbild för den åländska sysselsättningen.

Sport |

Ålands Idrottsförbund är idrottens gemensamma paraplyorganisation som motsvarar Sveriges Riksidrottsförbund eller Finlands Idrott. Idrottsförbundet representerar åländsk idrott i samtliga nordiska sammanhang. Idrottsförbundet är idrottens högsta organ på Åland.

Åland har inget eget landslag och är inte själv medlem i internationella idrottsförbund utan i idrottssammanhang räknas Åland som en del av Finland. Det gäller även inom Finland, där åländska lag deltar i finska serier.

Ålands Idrottsförbund bildades 1995 av de dåvarande idrottsorganisationerna och på Landskapsstyrelsens initiativ. 1999 övertog Idrottsförbundet fördelningen av idrottens finansiella medel från Ålands Landskapsregering. Detta skedde i samband med en uppdatering av Idrottslagen för Landskapet Åland. Idrotten på Åland räknar att drygt 13 500 aktiva regelbundet deltar i organiserad idrott, vilket innebär att idrotten är Ålands överlägset största folkrörelse.

IFK Mariehamn har flera sektioner. Klubbens herrfotbollssektion gjorde sin första säsong i Finlands högsta serie 2005. IFK Mariehamn blev finska mästare för första gången säsongen 2016. Andra framgångsrika fotbollsföreningar är Åland United som säsongen 2009 vann damernas högsta serie, FM-serien, och därmed kvalificerade sig för spel i Uefa Women's Champions League 2010.

Janne Holmén, som blev europamästare i maraton 2002, är även han från Åland, och Ålands Kraftsportklubb är en av landets framgångsrikaste. Bland annat har klubbens styrkelyftare Kenneth Sandvik satt världsrekord i bänkpress två gånger.

Åland arrangerade de Internationella öspelen 1991 och 2009. Även världsmästerskapet i innebandy för damer 1997 spelades här.

Turism, nöjen och friluftsliv |

Åland har en speciell natur som erbjuder stora kontraster. Ytterskärgårdens karga kobbar byts ut mot skogar och bördiga odlingslandskap på Fasta Åland. Åland består av denna huvudö samt över 6 700 mindre öar av varierande storlek. På Åland finns omkring 40 naturreservat.

Skärgården ger möjlighet till paddling, segling, långfärdsskridskoåkning och annat. Cykelvägar finns på hela Åland. Kostnaden för att ta med bilen är subventionerad av Landskapet Åland om man stannar i skärgården en natt.

På somrarna anordnas Rockoff-festivalen. Den besöks förutom av ålänningar även av turister.

Se även |

Ålandsportalen

• Ålänningar


• Ålands historia


• Bomarsund


• Ålands befästningar


• Skolor på Åland


• Ålänningens sång


• 
  Mariehamnsteatern (Teaterföreningen i Mariehamn)


• Nya Åland


• Ålandstidningen


• Vindkraft på Åland

Referenser |

1. ^ [a b c] ”Finlands areal enligt kommun 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
   


2. ^ [a b c] ”Tabell: Folkmängd efter Område, Folkmängd och förändringen av folkmängden och Kön 31.12.2016”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/010_vaerak_tau_123.px/table/tableViewLayout1/?rxid=d6afd568-f4f0-4244-8614-4675a583ea9e. 
   


3. ^ [a b c d] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2013^{[död länk]} Läst 13 augusti 2015
   


4. 
   ^ Ålands statistik- och utredningsbyrå (29 mars 2017). ”Invånarantalet 31.12.2016”. http://www.asub.ax/sv/statistik/invanarantalet-31122016. Läst 10 juni 2017. 
   


5. 
   ^ Helsingfors stadsbibliotek: Fråga vad som helst: Ahvaland
   


6. 
   ^ Plechl, Helmut (1972), Lexikon lateinischer geographicher Namen des Mittelaters und der Neuzeit, s 39
   


7. 
   ^ Ahvenanmaan kivikausi Museiverket, Finlands nationalmuseum (finska)
   


8. 
   ^ EN KORT INTRODUKTION TILL ÅLANDS FORNTID Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Museibyrån.
   


9. 
   ^ Nationalencyklopedin, band 20, s.343 (artikeln Åländska ortnamn)
   


10. ^ [a b c d] Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
    


11. ^ [a b c] ”Ålänningarna nobbar Sverige”. Dagens Nyheter. 23 februari 2007. http://www.dn.se/nyheter/varlden/alanningarna-nobbar-sverige. 
    


12. 
    ^ ”Benhårt i spelkonflikt mellan Paf och riket”. Nya Åland. 8 november 2006. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929071421/http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=200. 
    


13. 
    ^ http://www.valvaka.ax//
    


14. 
    ^ Markku Suksi, Ålands konstitution. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2005.
    


15. 
    ^ Åland Kort & Gott - SJÄLVSTYRELSENS TILLKOMST Arkiverad 20 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
    


16. 
    ^ Lagtinget, se Självstyrelselagen
    


17. 
    ^ ”Landskapsstyrelsens principer”. regeringen.ax. Arkiverad från originalet den 6 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090306193800/http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/blankettlager/landskapsstyrelsens_principer.pdf. 
    


18. 
    ^ ”Tabellbilaga 1. Hushållens disponibla inkomster efter landskap år 2009, euro/per kapita”. Statistikcentralen. http://stat.fi/til/altp/2009/02/altp_2009_02_2011-12-16_tau_001_sv.html. 
    


19. 
    ^ ”Inkomstkillnaderna började öka år 2010”. Statistikcentralen. 16 december 2011. http://stat.fi/til/tjkt/2010/tjkt_2010_2011-12-16_tie_001_sv.html. 
    

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Åland.
  Bilder & media
  
  


• 
  Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Åland
  Kartor
  
  

• Landskapet Åland


• Ålands kommunförbund


• Statens ämbetsverk på Åland


• Ålands turistinformations webbplats


• Åland Online

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Ålands kommuner Brändö · Eckerö · Finström · Föglö · Geta · Hammarland · Jomala · Kumlinge · Kökar · Lemland · Lumparland · Mariehamn · Saltvik · Sottunga · Sund · Vårdö v • r Finlands landskap Birkaland · Egentliga Finland · Egentliga Tavastland · Kajanaland · Kymmenedalen · Lappland · Mellersta Finland · Mellersta Österbotten · Norra Karelen · Norra Savolax · Norra Österbotten · Nyland · Päijänne-Tavastland · Satakunta · Södra Karelen · Södra Savolax · Södra Österbotten · Åland · Österbotten v • r Finlands historiska landskap Egentliga Finland • Karelen • Lappland • Nyland • Satakunda • Savolax • Tavastland • Åland • Österbotten v • r Europa Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland v • r Europeiska unionens medlemsstater Belgien · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Kroatien · Lettland · Litauen · Luxemburg · Malta · Nederländerna · Polen · Portugal · Rumänien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ungern · Österrike v • r Schengensamarbetet Schengenområdet1 Belgien · Danmark2 · Estland · Finland · Frankrike3 · Grekland · Island · Italien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Malta · Nederländerna3 · Norge4 · Polen · Portugal · Schweiz · Slovakien · Slovenien · Spanien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ungern · Österrike Relaterade artiklar Fri rörlighet för personer · Schengenregelverket · Giltiga resehandlingar · Inre gränskontroller · Gränsövergångsställen · Schengens informationssystem · Området med frihet, säkerhet och rättvisa · Nordiska passunionen 1Monaco, San Marino och Vatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet. 2Färöarna och Grönland omfattas ej, men har öppen gräns mot Schengenområdet genom den nordiska passunionen. 3 Områden utanför Europa omfattas ej. 4Svalbard omfattas ej. v • r Nordiska ministerrådet Medlemsstater Danmark · Finland · Island · Norge · Sverige Halvautonoma områden inom samarbetet Åland · Färöarna · Grönland

Auktoritetsdata • VIAF: 122565375 • ISNI: 0000 0001 1219 5448 • GND: 4079677-2 • BNF: cb13537938x (data) • NKC: ge292421