Stenbock (adelsätt)




.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
























Äldre ätten Stenbock
Gustaf Olofssons vapen

Ursprung Finnveden
Stamfar Jösse Skytte
† Utslocknad
Utslocknad 1490-talet
Svärdssidan Gustav Olofsson till Toftaholm
Spinnsidan Anna Stenbock, gift med riksrådet Arvid Knutsson (Sparre över stjärna)












































Yngre ätten Stenbock (grevlig)
Yngre ättens vapen

Grevliga ättens vapen

Stamfar
Olof Arvidsson (Stenbock) upptog 1492 sin mödernesläkts stenbocksvapen kombinerat med sitt fädernevapen i en kvadrerad sköld
Synonym Torpasläkten
Framstående
riksmarsken Gustaf Olofsson till Torpa (friherre 1561, död 1571)
drottning Katarina g.m. Gustav Vasa
Utgrenad i Stenbock-Fermor och Essen-Stenbock-Fermor i Estland
Huvudman godsägaren Jarl Stenbock (född 1940)

Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad 1625
Grad 1561 Friherrlig nr 1
1651 Grevlig ätt nr: 12
† Utslocknad
Utslocknad 2007, flera grenar av den fortlever i andra länder, huvudmannagrenen främst i Finland, grenarna Stenbock-Fermor och Essen-Stenbock-Fermor i Baltikum.
Svärdssidan
Magnus Stenbock på Herrborum

Stenbock är namnet på ett antal besläktade svenska adelsätter, varav två är utslocknade medan en, den grevliga, fortlever (dock utomlands) med ättenummer 12 bland grevar på Sveriges Riddarhus.




Innehåll






  • 1 Den äldre ätten Stenbock


  • 2 Den yngre (sedermera friherrliga) ätten Stenbock


  • 3 Grevliga ätten Stenbock


  • 4 Drottning av Sverige


  • 5 Se även


  • 6 Källor





Den äldre ätten Stenbock |


Den äldre Stenbockssläkten, utdöd redan under medeltiden, härstammade från Jösse Skytte (nämnd 1368-1379, död tidigast 1391), som bodde på Ekornarp i Berga socken i Finnveden i Småland.


Dennes son riksrådet Olof Jönsson (död 1455), på Erikstad i Vittaryds socken, var far till riksråden Jösse Olsson (död 1488) på Karjaskylä i Uskela socken i Finland och Gustaf Olsson (död 1492) på Toftaholm i Dörarps socken i Småland.[1]


Efter att den sistnämnde dött utan manliga arvingar var ätten utslocknad på svärdssidan. Via hans dotter Anna, gift med riksrådet Arvid Knutsson (Sparre över stjärna) i Västergötland, skulle namnet och vapnet dock föras vidare.



Den yngre (sedermera friherrliga) ätten Stenbock |


Den yngre Stenbockssläkten (även kallad Torpasläkten efter egendomen Torpa stenhus) hade sin äldste med säkerhet kända anfader i häradshövdingen Jöns Bengtsson (sparre) (född på 1340-talet, levde ännu 1412).





Katarina Stenbock


Dennes son, väpnaren Arvid Jönsson (död senast 1438) kompletterade faderns vapen (en sparre) med en sexuddig stjärna från sin hustrus vapen.


Hans sonson var den i föregående stycke nämnde Arvid Knutsson, vars son Olof Arvidsson (Stenbock) upptog sin mödernesläkts stenbocksvapen kombinerat med sitt fädernevapen i en kvadrerad sköld.


Olof Arvidssons son, riksmarsken Gustaf Olofsson till Torpa (död 1571) var den förste att börja använda släktnamnet Stenbock.


Han var far till drottning Katarina och upphöjdes jämte sina söner till friherre vid Erik XIV:s kröning 1561.


Den nu friherrliga ätten fick nummer 1 på Riddarhuset, men uteslöts när den 1651 upphöjdes till grevlig ätt nummer 12.



Grevliga ätten Stenbock |




Fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock.




Magnus Stenbock.


De tre bröderna Fredrik, Erik och Gustaf Otto Stenbock (riksråd alla tre) upphöjdes år 1651 i grevlig värdighet av drottning Kristina. Två år senare tilldelades även deras fyra systrar grevevärdighet.[2]


Alla nu levande Stenbockar härstammar från fältmarskalk Magnus Stenbock (1663-1717), som var son till ovannämnde Gustaf Otto och vars hustru var grevinnan Eva Magdalena Oxenstierna af Korsholm och Wasa, vars mor tillhörde makens släkt Stenbock.


En son till dessa, Fredrik Magnus Stenbock flyttade till Estland där han blev lantråd och där en ättegren kom att fortleva. Hans hustru var Ebba Margareta De la Gardie, dotter till Adam Carl De la Gardie och systerdotter till Arvid Horn.


De upptogs på Estlands riddarhus, och ättlingarna finns förtecknade i baltiska adelskalendrar; hans gren kom i Estland och Ryssland att genom ingifte kalla sig Stenbock-Fermor och Essen-Stenbock-Fermor.[3]


Den i Finland fortlevande ätten härstammar från Fredrik Magnus Stenbocks bror landshövdingen Gustaf Leonhard Stenbock till Mörby, Rånäs och Hellerö, som till hustru hade grevinnan Fredrika Eleonora Horn af Ekebyholm, dotter till Arvid Horn och Margareta Gyllenstierna, dotter till Nils Karlsson Gyllenstierna.


En i senare tid känd medlem av släkten var författaren och debattören Magnus Stenbock på Herrborum i Östergötland.


Efter dennes död 2007 utdog ätten i Sverige, men flera grenar av den fortlever i andra länder, huvudmannagrenen främst i Finland.


Nuvarande (2010) huvudman för ätten är ekonomen och godsägaren Jarl Stenbock (född 1940).[4]



Drottning av Sverige |



  • Katarina Stenbock, drottninggemål 1552 till kung Gustav i Vasaätten.


Se även |



  • Stenbockska palatset

  • Norrfinne lagsaga



Källor |




  1. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Uppslagsord : "Stenbock", av Hans Gillingstam


  2. ^ Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del VII sid 567


  3. ^ Se Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Görlitz 1929, publicerad på Bayrische Staatsbibliothek, Digitale Bibliothek - Münchener Digitalisierungszentrum (MDZ)


  4. ^ Adelskalendern 2010




  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor i Projekt Runeberg

  • Stenbock, släkt




Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?