Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Republiken Vitryssland Рэспубліка Беларусь Respublika Bjelarus Республика Беларусь Respublika Belarus
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: ”Мы, беларусы (Vi, vitryssar)”
Huvudstad (och största stad)		Minsk
Officiellt språk		vitryska, ryska
Statsskick		Republik
-	President	Aleksandr Lukasjenko
-	Premiärminister	Sergej Rumas
Självständighet		från Sovjetunionen
-	Deklarerad	27 juli 1990
-	Erkänd	24 augusti 1991
Area
-	Totalt	207 600 km² [1](83:e)
-	Vatten (%)	2,26 %
Befolkning
-	2018 års uppskattning	9 492 000 [3](94:e)
-	2009a års folkräkning	9 503 800[2]
-	Befolkningstäthet	45,7 inv./km² (122:a)
BNP (PPP)		2016 års beräkning
-	Totalt	165,4 miljarder USD[4] (67:e)
-	Per capita	17 496,5 USD[4]
BNP (nominell)		2016 års beräkning
-	Totalt	48,13 miljarder USD[4] (73:e)
-	Per capita	5 092 USD[4]
HDI (2015)		0,796[5] (52:a)
Valuta		vitrysk rubel (BYN)
Tidszon		UTC+3
Topografi
-	Högsta punkt	Dzerzjinskijberget, 346 m ö.h.
-	Största sjö	Naratj, 79,6 km²
-	Längsta flod	Dnepr
Nationaldag		3 juli
Nationalitetsmärke		BY
Landskod		BY, BLR, 112
Toppdomän		.by,.бел
Landsnummer		375
a) Den senaste folkräkningen hölls från den 10 till 24 oktober 2009.

Vitryssland, formellt Republiken Vitryssland, även Belarus^[6] (vitryska: Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus; ryska: Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Vitrysslands huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker.

Det övervägande flacka landskapet visar upp moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, varav flera har blivit utdikade och uppodlade. Landet har ca 11 000 sjöar och genomkorsas av en rad floder, som kompletterar det stora transportnätet av vägar och järnvägar. Vitryssland har ingen kust utan utnyttjar hamnar i Polen och Litauen för sina sjötransporter. Knappt 30 % av landet består av skogar och hedlandskap, och nästan hälften av arealen utnyttjas som jordbruksmark. De viktigaste grödorna utgörs av korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En mycket viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, som omfattar mjölkproduktion och svinavel.

Det vitryska vardagslivet präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett. Detta har emellertid skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Under perioden 2000-2007 uppvisade ekonomin god tillväxt, till stor del genom kraftigt subventionerade olje- och gaspriser från Ryssland. Den ryska politiken har därefter förändrats och olje- och gaspriserna gradvis höjts. Detta har drabbat den vitryska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit helt skuldfritt har landet på några få år dragit på sig en betydande utlandsskuld. Pengarna har gått direkt till att betala löner och pensioner.

Vitryssland är Europas minst demokratiska land tillsammans med Ryssland (båda länderna har samma poäng i rankningen) enligt en rapport av den amerikanska organisationen Freedom House 2017.^[7]

Historia |

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vitrysslands historia

Under Vitrysslands långa, dramatiska historia har området erövrats, styrts och ibland härjats av en rad främmande överhögheter. På 500-talet koloniserades landet av slaviska och baltiska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det i Kievriket. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandet Litauen. När Kievrikets makt efter Jaroslav I:s död 1054 minskade uppstod i området furstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket efter mongolinvasionen och det som idag är Vitryssland blev under 1300-talet en del av storfurstendömet Litauen och sedermera Polen–Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats med Polen, dominerade det polska inflytandet. År 1795 blev Vitryssland i samband med Polens delning en del av tsarväldet i Ryssland.

Det nationella uppvaknandet i Vitryssland förknippas främst med vitryska språket och litteraturen, där startskottet var diktsamlingen Dudka białoruska (utgiven 1891 i Kraków) av Francišak Bahuševič. Detta är senare än Finland, Estland och Ukraina. Litteratur på vitryska och ukrainska fick under denna tid inte tryckas inom Ryssland, men kunde tryckas i Lviv och Kraków som hörde till Österrike-Ungern. En viktig skillnad mellan de båda länderna är att dagens västra Ukraina (med Lviv) har tillhört Österrike-Ungern, medan dagens västra Vitryssland (med Brest) tillhörde kejsardömet Ryssland.

Under både första och andra världskriget drabbades Vitryssland av katastrofal förstörelse. Efter den ryska revolutionen 1917 var både Vitryssland och Ukraina självständiga en kort period innan bolsjevikerna lyckades gripa makten. För att blidka nationalisterna, gjordes de till egna republiker, Vitryska SSR respektive Ukrainska SSR, som formellt förenades med Ryssland genom att i december 1922 bilda Sovjetunionen.

Resultatet av den tyska invasionen 1941 blev 1,3 miljoner dödade och förintelse av nästan hela den judiska befolkningen. Många byggnader låg i ruiner, och huvudstaden Minsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen. 1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genom Tjernobylolyckan i Ukraina: stora delar av jordbruksdistrikten i södra Vitryssland blev kontaminerade av radioaktivt nedfall och är sedan dess avstängda från jordbruksproduktion.

Efter Sovjetunionens upplösning blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev vald till president 1994 har Vitryssland åter öppnat sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har anklagat Lukasjenko för att använda sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer, politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Vitryssland har blivit besparade från en större ekonomisk kris som drabbade forna sovjetiska republiker i och med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången från planekonomi till marknadsekonomi.

Geografi |

Vitryssland har ingen kust, är relativt platt och består av stora områden träskmark, med ett flertal sjöar och floder. De största träskmarkerna finns i Polesien. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Vitryssland,^[1] men där majoriteten utgörs av sjöar med en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsom Naratj (79,6 km²) och Asvejskaje. Den största floden är Dnepr; viktigare bifloder till denna är Prypjat (som dock rinner samman med Dnepr i Ukraina), Berezina och Sozj. Andra viktigare floder är Njemen och Daugava (vitryska: Dzvina) i norr samt Bug i sydväst.

Landets högsta punkt är Dzerzjinskijberget på 346 meter över havet, och dess lägsta är floden Njemen på 90 meter över havet.

Vitrysslands yta är till 74 % täckt av skog och det är en av landets viktigaste naturtillgångar. Andra naturresurser är torv, mindre mängder petroleum och naturgas, granit, fosfor, dolomitisk kalksten, märgel, krita, sand, grus och lera.

Vitryssland har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med varmast i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte kommer några större mängder nederbörd. Det årliga nederbördsgenomsnittet varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga provinserna Homel och Mahiljoŭ, är påverkade av olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina år 1986.^[8][9] Stora delar anses fortfarande vara obeboeliga då den joniserande strålningen fortfarande är skadlig (den har minskat med enbart 1 % sedan olyckan).

Städer |

• Minsk


• Homel


• Mahiljoŭ


• Vitsebsk


• Hrodna


• Brest


• Babrujsk


• Pinsk


• Orsja


• Polatsk

Administrativ indelning |

Vitryssland är indelat i sex voblaster (län):

• Brests voblasts


• Homels voblasts


• Hrodnas voblasts


• Mahiljoŭs voblasts


• Minsks voblasts


• Vitsebsks voblasts

Dessutom har huvudstaden Minsk särskild status.

Politik |

Vitryssland är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter. Aleksandr Lukasjenko har innehaft posten som president sedan 1994. Det högsta politiska organet utgörs av ett tvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 platser, vars ledamöter väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern är 18 år. I den vitryska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.^[10] Man har bytt flagga en gång under självständigheten sedan 1991 och återinfört den gamla sovjetiska Vitryska SSR flaggan om man bortser ifrån hammaren och skäran. Den gamla flaggan är numera oppositionens symbol. Den som bär flaggan eller rödvita symboler så som pins, riskerar två veckors fängelse enligt vitrysk lag. Förbindelserna mellan Ryssland och Vitryssland har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att ersätta gasimporten efter marknadsekonomiska priser har inte slagit väl ut.^[11]

Valet 2004 |

Sedan det omdiskuterade valet i oktober 2004 består parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 stycken, och några få platser är tilldelade partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna är Folkets koalition fem plus och Demokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa. Efter valet i oktober 2004 har flera organisationer inklusive OSSE förklarat valet som ej fritt.^[12]

Valet 2006 |

I valet 2006 segrade Aleksandr Lukasjenko med 82,6%. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att bland annat oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de vore ankungar" - har Lukasjenko sagt i media enligt Dagens Nyheter och Aftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den 19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen arresterades över 350 personer som följd av protestaktionerna, en del har dömts för "huliganism". Den 24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk. Vitryssland, med nuvarande presidenten Aleksandr Lukasjenko, brukar kallas "Europas sista diktatur".^[13]

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolor. Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade vitryska studenterna och platser för studier vid polska högskolor och universitet, från höstterminen 2006 deltar flera hundra vitryska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inom Europeiska unionen för Vitryssland. Från Vitrysslands sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.^[14]

Valet 2010 |

2010 genomfördes ytterligare ett riggat presidentval i Vitryssland. Under valkvällen den 19 december demonstrerade cirka 40 000 (det kan ha varit fler, eller kanske också färre, olika källor ger olika uppgifter) mot valfusket, i huvudstaden Minsk.^[15] Trots närvaron av internationella observatörer, väntade regimen inte länge innan den brutalt slog till mot demonstranterna.^[16] Kravallpolis omringade demonstranterna, många misshandlades svårt och ca. 600 personer fängslades. Bland de misshandlade och fängslade fanns även Lukasjenkos konkurrenter; presidentkandidater från demokratirörelsen. Vladimir Nekljajev (Uladzimir Njakljajeu, vitrysk namnform) poet och presidentkandidat, stoppades under valdagen utanför sitt kontor av "okända män" (av regimen utsända) och misshandlades till medvetslöshet.^[17]

Västerländsk media var snabba med att gå ut och ifrågasätta informationen dagen efter presidentvalet 2010 i Vitryssland, särskilt gällande vad som skedde under valnatten. Bland annat skrev Aftonbladet att demonstranterna försökte storma regeringsbyggnaden. Svenska ambassaden som bevittnade tragedin under valnatten, samt svenska riksdagsledamöter, som Caroline Szyber^[18] och representanter från kampanjen Info Belarus^[19] rapporterar om att det som såg ut att vara demonstranter som attackerade regeringsbyggnaden, i själva verket sannolikt genomfördes av provokatörer, dvs. den vitryska regimens egna utsända. Det hävdar bland annat en av de ledande oppositionstidningarna Nasja Niva ("Vår jord", "vår mark").^[20] På så sätt skulle regimen få "legitimitet" för ingripandet mot demonstranterna, samt en ursäkt för att använda sig av det övervåld som sedan användes.^[21] Det har framkommit foton och film-klipp som bevis på att vandaliseringen startades av en provokatör. Beviset har publicerats av oberoende medier i Vitryssland, bl.a. på webbsidan för Charter97.^[22]

Valet 2015 |

Mänskliga rättigheter |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Belarus, 1 juni 2015.

Mänskliga rättigheter kränks regelbundet i landet, något som dokumenterats i flera internationella rapporter från bland annat Europeiska unionen.^[23] Den vitryska regeringen har kritiserats för förföljelse av icke-statliga organisationer, oberoende journalister, nationella minoriteter och oppositionspolitiker.^[24][25] Godtyckliga arresteringar har gjorts av medborgare av politiska skäl, för att ha kritiserat tjänstemän, eller för att ha deltagit i demonstrationer. Vissa rättegångar har genomförts bakom stängda dörrar utan närvaro av oberoende observatörer. Rättsväsendet är inte oberoende av den politiska makten och utfall har oftast varit förutbestämda.^[26]

Viasna Human Rights Centre listar 11 politiska fångar som år 2013 sitter fängslade i Vitryssland.^[27] Bland dem är människorättsaktivisten Ales Bialiatski, vice ordförande i International Federation for Human Rights och chef för Viasna.^[28]

År 2014 meddelade president Lukasjenko att han ämnar införa en ny lag som förbjuder kolchosarbetare (cirka 9% av den totala arbetsstyrkan) från att byta arbete och bostadsort utan tillstånd från guvernören. Lagen jämfördes med livegenskap av Lukasjenko själv.^[29][30] Liknande regler infördes för skogsindustrin under 2012.^[31]

Västländer har beskrivit Vitryssland under Lukasjenko som en diktatur och Lukasjenko som "Europas siste diktator"; regeringen Lukasjenko har anklagat samma västmakter för att försöka störta Lukasjenko,^[32] och beskriver USA som "verklig diktatur". Lukasjenko säger att diktatur är omöjligt i hans land, men att han personligen inte accepterar de liberala värden som väst försöker påtvinga landet, och har sagt sig ha en "auktoritär ledarstil".^[33]Europarådet har stoppat Vitrysslands medlemskap sedan 1997 för valoegentligheter i den konstitutionella folkomröstningen november 1996 och parlamentets fyllnadsval.^[34]USA:s tidigare utrikesminister Condoleezza Rice beskrivit Vitryssland som en av världens sex "utposter av tyranni",^[35] ett utlåtande som av den vitryska regeringen beskrivs som "rätt långt från verkligheten".^[36]

Vitryssland är det enda europeiska landet som fortfarande accepterar dödsstraff. Vitryssland och USA var de enda två av 56 medlemsländer i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa som utförde avrättningar under 2011.^[37]

Ekonomi |

Vitryssland har stora förekomster av torv, bergsalt och kaliumkarbonat samt en del kolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. För att kunna försörja industrin, till exempel den petrokemiska industrin och lastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser från Ryssland som man har satt sig i stor skuld till.

Den vitryska staten dominerar landets ekonomi där 80 procent av ekonomin ägs och kontrolleras av staten. I landet finns 600 statliga bolag. Landets marknadssocialism har lett till ekonomisk isolation och hindrat investeringar från utlandet. Vitryssland har betydande tillverkning av vapen och maskiner, ett arv från Sovjettiden. Ekonomin är beroende av billig energi som importeras från Ryssland.^[38] Svenska företag som Vattenfall och Tibnor har bedrivit affärer med statliga bolag i Vitryssland. Ikea har underleverantörer i landet (möbler och textilier).^[39]

Jordbruket står för 15 procent av sysselsättningen. Inom industrin är de traditionellt viktigaste sektorerna textil och träbearbetning. Under 1960-talet växte verkstadsindustrin med tillverkning av traktorer och kylskåp. Till de stora vitryska bolagen hör Belaruskaja Tschyhunka och det statliga flygbolaget Belavia. Inom den tunga verkstadsindustrin rustnings- och fordonsindustrin MAZ, fordonstillverkaren MZKT och traktortillverkaren MTZ (Minski Traktorny Sawod).

• 
  BNP (PPP): 166 miljarder USA-dollar (2016) ^[1]
  


• 
  BNP (PPP) per capita: 17 500 USA-dollar (2016) ^[1]
  


• 
  BNP-tillväxt: -2,6 % (2016) ^[1]
  


• Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)


• Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
  


• Viktiga exportvaror: maskiner och tillbehör, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, metaller och livsmedel.

Statliga bolag |

• 
  Belneftechim, statligt oljebolag.


• Beltopgaz


• Beltransgaz

Demografi |

• Invånare: 9 492 000 (46/km²) (januari 2018) ^[3]
  


• Naturlig befolkningstillväxt: +0,01 % (2018)^[40]
  


• Läs- och skrivkunnighet: 99,73 %^[40]
  


• Folkgrupper (2009): cirka 84 % vitryssar, 8 % ryssar, 3 % polacker, 2 % ukrainare, 0,1 % judar, 3 % övriga^[41]
  


• Språk: vitryska (officiellt), ryska (officiellt), polska, ukrainska, litauiska. Ryska är det största språket, som används av 72% av befolkningen, medan vitryska, det andra officiella språket, används endast av 11,9%.^[42]
  

• Religion: 60 % rysk-ortodoxa, 14 % katoliker, därutöver medlemmar i unierade församlingar.

Flagga |

Efter självständigheten antog man en vit-röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan för Vitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna samt mönsterfärgen ändrad. Den vit-röd-vita flaggan (vitryska: бел-чырвона-белы сцяг) används fortfarande av oppositionella och nationalister som en symbol för ett "fritt och självständigt Vitryssland".

Kända vitryssar |

• 
  Anzjelika Agurbasj, sångerska och skådespelerska
  


• 
  Svetlana Aleksijevitj, författare
  


• 
  Victoria Azarenka, tennisspelare
  


• 
  Aliaksandr Bialiatski, människorättsaktivist


• 
  Vasil Bykov, författare
  


• 
  Marc Chagall, konstnär
  


• 
  Kanstantsin Drapeza, musiker och sångare
  


• 
  Prophetic Dream, industrirock-band


• 
  Alexander Hleb, fotbollsspelare


• 
  Aleksandr Kurlovitj, tyngdlyftare, Olympisk mästare 1988, 1992


• 
  Aljaksandra Kirsanava, sångerska


• 
  Dmitry Koldun, sångare. Deltog för Vitryssland i Eurovision Song Contest 2007 och slutade på 6:e plats.


• 
  Olga Korbut, gymnast
  


• 
  Leonid Taranenko, tyngdlyftare, Olympisk-, Världs-, Europa-, sovjetisk mästare, världsrekordhållare i stöt klass +110 kg, 266kg


• 
  Aleksandr Lukasjenko, president
  


• 
  Andrei Aramnau, tyngdlyftare, Olympisk mästare 2008


• 
  Max Mirnyj, tennisspelare


• 
  Natalja Podolskaja, sångerska


• 
  Alexander Rybak, artist, född i Minsk, bosatt i Norge, vinnare av Eurovision Song Contest 2009.


• 
  Andrej Sannikov, presidentkandidat 2010, grundare till Vitrysslands största oppositionella nyhetssida.


• 
  Maxim Tsigalko, fotbollsspelare


• 
  Lev Vygotskij, pedagog och filosof
  


• 
  Darja Domratjeva, skidskytt


• 
  Andrei Rybakov, tyngdlyftare två OS-silver och två VM-guld. Världsrekordhållare i delgrenen ryck i 85 kilos klassen med ett lyft på 187 kilo som han satte på VM i Chiang Mai 2007 också världsrekord i det total (ryck+stöt) med 394 kg som han lyfte i Beijing 2008 OS men fick ändå bara silver for Lu Yong från Kina lyfte lika mycket men vägde 28 gram mindre och fick då guldmedaljen


• Ekaterina Karsten, roddare och olympisk guldmedaljör.

Sevärdheter |

Populära turistmål är bl. a. Minsk, Brest, Hrodna, Vitsebsk, Mahiljoŭ, Njasvizj, Mir slott, Naratj sjön, Bialowiezaskogen, Chatyn mm.

Övrigt |

Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas av MTZ i Minsk.

Etymologi |

Namnet Belarus (Беларусь) är en sammansmältning av uttrycket Bielaja Rus och har använts sedan 1100-talet. Det har syftat på olika territorier i nuvarande Ukraina och Ryssland och började först användas som en ortnamn för östra delarna av Vitryssland på 1300-talet. Bela i namnet har en omtvistad innebörd och har tillskrivits betydelsen "vit", "klar" eller "fri", vilket kan syfta på att Vitryssland aldrig erövrades av Mongolväldet. Angående slutdelen rus, se Rutenien. Efter det att Kejsardömet Ryssland införlivat alla vitryska territorier från Polen-Litauen på 1790-talet undvek statsmakten att använda namnet Belarus, utan hänvisade till dagens Vitryssland som "nordvästra Ryssland" eller använde namnen på guvernementen i området.^[43]

Internationella rankningar |

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2017	104 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2017[44]	153 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2016	79 av 176
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2015	52 av 188

Källor |

1. ^ [a b c d e] ”Belarus” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 3 maj 2017. 
   


2. 
   ^ ”Main Demographic and Social Characteristics of Population of the Republic of Belarus / Population size” (på engelska). Population census 2009. National Statistical Committee of the Republic of Belarus. http://www.belstat.gov.by/en/perepis-naseleniya/perepis-naseleniya-2009-goda/main-demographic-and-social-characteristics-of-population-of-the-republic-of-belarus/population-size/. Läst 3 maj 2017. 
   


3. ^ [a b] ”Size and natural increase of population” (på engelska). National Statistical Committee of the Republic of Belarus. http://www.belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/social-sector/demografiya_2/osnovnye-pokazateli-za-period-s-__-po-____gody_3/size-and-natural-increase-of-population_2/. Läst 4 april 2018. 
   


4. ^ [a b c d] ”Belarus 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?sy=2014&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=70&pr1.y=8&c=913&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 3 maj 2017. 
   


5. 
   ^ ”"Human Development Report 2016” (på engelska) ( PDF). Förenta nationerna. sid. 22. http://hdr.undp.org/sites/default/files/HDR2016_EN_Overview_Web.pdf. Läst 30 mars 2017. 
   


6. 
   ^ ”Därför börjar DN skriva Belarus”. Dagens Nyheter. 24 november 2015. http://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-borjar-dn-skriva-belarus/. Läst 14 maj 2017. 
   


7. 
   ^ ”Freedom in the World 2017” (på engelska). Freedom House. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2017. Läst 3 maj 2017. 
   


8. 
   ^ ”Mogilev region” (på engelska). Belarus.by. http://www.belarus.by/en/about-belarus/geography/mogilev-region. Läst 24 januari 2016. 
   


9. 
   ^ ”Radiation Hotspots Resulting From the Chernobyl Nuclear Power Plant Accident” (på engelska). Handbook of International Economic Statistics'. http://www.lib.utexas.edu/maps/commonwealth/chornobyl_radiation96.jpg. Läst 24 januari 2016. 
   


10. 
    ^ ”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. Arkiverad från originalet den 15 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090315095257/http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html. 
    


11. 
    ^ Anna Smolchenko (15 december 2006). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5. http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html. 
    


12. 
    ^ ”Valet i Vitryssland underkänns av OSSE”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=489123. Läst 24 januari 2016. 
    


13. 
    ^ ”Så går valet till i Europas sista diktatur”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sa-gar-valet-till-i-europas-sista-diktatur_7522134.svd. Läst 24 januari 2016. 
    


14. 
    ^ Silitski och Zaprudnik (2007), ss. 234-5.
    


15. 
    ^ ”У каждого диктатора — свой рейхстаг” (på ryska). Хартия'97. http://charter97.org/ru/news/2010/12/22/34851/. Läst 24 januari 2016. 
    


16. 
    ^ ”Omringade av specialpolis”. Infobelarus. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221050622/http://www.infobelarus.nu/2010/12/omringade-av-specialpolis/. Läst 24 januari 2016. 
    


17. 
    ^ ”Flera rivaler till Lukasjenko gripna”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/flera-rivaler-till-lukasjenko-gripna. Läst 24 januari 2016. 
    


18. 
    ^ ”Reflektioner om ett orättfärdigt val”. Infobelarus. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221050712/http://www.infobelarus.nu/2011/01/reflektioner-om-ett-orattfardigt-val/. Läst 24 januari 2016. 
    


19. 
    ^ ”Infobelarus”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160112153436/http://www.infobelarus.nu/. Läst 24 januari 2016. 
    


20. 
    ^ ”Як правакатары б’юць шыбы ў Доме ўрада — відэа і фота” (på ryska). Наша Ніва. http://nn.by/?c=ar&i=47815. Läst 24 januari 2016. 
    


21. 
    ^ ”Жорсткая "зачыстка" на плошчы Незалежнасьці” (på ryska). Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305024028/http://www.svaboda.org/video/13545.html. Läst 24 januari 2016. 
    


22. 
    ^ ”Who was breaking glasses in Government House?” (på engelska). Хартыя’97. http://www.charter97.org/en/news/2010/12/28/34906/. Läst 24 januari 2016. 
    


23. 
    ^ Silitski och Zaprudnik (2007), s. 153.
    


24. 
    ^ ”Essential Background – Belarus”. Human Rights Watch. 2005. http://hrw.org/english/docs/2005/01/13/belaru9878.htm. Läst 26 mars 2006. 
    


25. 
    ^ ”Human rights by country – Belarus”. Amnesty International Report 2007. Amnesty International. 2007. Arkiverad från originalet den 12 december 2007. https://web.archive.org/web/20071212011715/http://www.amnesty.org/en/region/europe-and-central-asia/eurasia/belarus. Läst 22 december 2007. 
    


26. 
    ^ The United Nations Human Rights Council 2007 Report of the Special Rapporteur on the Situation of Human Rights in Belarus Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (GE.07-10197 (E) 190107)
    


27. 
    ^ ”List of political prisoners | The Human Rights Center "Viasna"”. Spring96.org. http://spring96.org/en/news/49539. Läst 26 mars 2013. 
    


28. 
    ^ ”WHY IS ALES BIALIATSKI IN JAIL?” (på engelska). freeales.fidh.net. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304063541/http://freeales.fidh.net/why-is-ales-bialiatski-in-jail/. Läst 24 januari 2016. 
    


29. 
    ^ ”Lukashenka promises "serfdom" in villages”. Charter '97. 30 december 2014. http://charter97.org/en/news/2014/5/28/100271/. 
    


30. 
    ^ ”Pańszczyzna u Łukaszenki. Prezydent Białorusi chce zakazać kołchoźnikom odchodzić z pracy” (på Polish). Gazeta Wyborcza. 30 december 2014. http://wyborcza.pl/1,75477,16075099,Panszczyzna_u_Lukaszenki__Prezydent_Bialorusi_chce.html. 
    


31. 
    ^ ”In chase of upgrade: serfdom for woodworkers?”. Belsat. 30 december 2012. Arkiverad från originalet den 26 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140726234207/http://belsat.eu/en/wiadomosci/a%2C11316%2Cin-chase-of-upgrade-serfdom-for-woodworkers.html. 
    


32. 
    ^ Mulvey, Stephen (10 september 2001). ”Profile: Europe's last dictator?”. BBC News (British Broadcasting Corporation). http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/116265.stm. Läst 21 december 2007. 
    


33. 
    ^ ”Profile: Alexander Lukashenko”. BBC News. 20 mars 2006. Arkiverad från originalet den 27 april 2006. https://web.archive.org/web/20060427193138/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3882843.stm. Läst 26 mars 2006. 
    


34. 
    ^ ”Belarus suspended from the Council of Europe”. Press Service of the Council of Europe. 17 januari 1997. Arkiverad från originalet den 26 april 2006. https://web.archive.org/web/20060426062531/http://press.coe.int/cp/97/11a%2897%29.htm. Läst 26 mars 2006. 
    


35. 
    ^ ”Opening Statement by Dr. Condoleezza Rice, Senate Foreign Relations Committee” (PDF). 18 januari 2005. Arkiverad från originalet den 25 mars 2006. https://web.archive.org/web/20060325002023/http://foreign.senate.gov/testimony/2005/RiceTestimony050118.pdf. Läst 26 mars 2006. 
    


36. 
    ^ ”At-a-glance: 'Outposts of tyranny'”. BBC News. 19 januari 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4187361.stm. Läst 26 mars 2006. 
    


37. 
    ^ Death sentences and executions in 2011 Amnesty International March 2012
    


38. 
    ^ ”Vitryssland” (på svsnska). Globalis. http://www.globalis.se/Laender/Vitryssland. Läst 24 januari 2016. 
    


39. 
    ^ ”Kamrat Lukasjenko”. FOKUS. http://www.fokus.se/2014/05/kamrat-lukasjenko/. Läst 24 januari 2016. 
    


40. ^ [a b] Live Belarus population (2018). Current population of Belarus Countrymeters
    


41. 
    ^ ”Main Demographic and Social Characteristics of Population of the Republic of Belarus” (på engelska). archive.is. Arkiverad från originalet den 29 november 2012. https://archive.is/20121129071305/belstat.gov.by/homep/en/census/2009/pc_results.php. Läst 24 januari 2016. 
    


42. 
    ^ ”Tres de cada cuatro bielorrusos emplean en su vida cotidiana el ruso (Tre av fyra vitryssar använder ryska i vardagen)” (på spanska). http://www.informador.com.mx/cultura/2009/139096/6/tres-de-cada-cuatro-bielorrusos-emplean-en-su-vida-cotidiana-el-ruso.htm. Läst 25 oktober 2009. ”According to results announced today from an investigation by The Center for Information and Analysis of the Presidency of Belarus ... [f]or 72% of the population, Russian in the primary language used in everyday life ... According to the study, only 11.9% of inhabitants primarily speaks Belarusian, while the rest uses a mix of Russian and Belarusian. 29.4%... speaks, reads, and writes in Belorusian, while 52.5% only speaks and reads it ... [O]ne in ten does not understand Belorusian [at all]. (quote translated)” 
    


43. 
    ^ Slitski och Zaprudnik (2007), ss. 30-31.
    


44. 
    ^ 2017 World Press Freedom Index RSF
    

• 
  Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
  


• 
  Silitski, Vitali; Zaprudnik Jan. (2007) (på eng). Historical dictionary of Belarus. Historical dictionaries of Europe ; 59 (2nd ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10617943. ISBN 978-0-8108-5812-1 
  


• 
  Snyder, Timothy (2011). Den blodiga jorden: Europa mellan Hitler och Stalin. Stockholm: Bonnier. Libris 11957588. ISBN 9789185555116 
  

Se även |

• Rutenien


• Galizien


• Svartryssland

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Vitryssland.
  Bilder & media
  
  


• 
  Wikinews har nyheter relaterade till Vitryssland.
  Nyheter
  
  


• Photos of Minsk, Belarus on GoMinsk.org


• UI - Vitryssland


• Östgruppen, svensk människorättsorganisation som arbetar aktivt med Vitryssland


• Belarusbloggen, Östgruppens ordförande bloggar om Vitryssland


• Om filmen Belarusian Waltz och den rebelliske konstnären Alexander Pushkin

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Europa Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland v • r Oberoende staters samvälde (OSS) Armenien · Azerbajdzjan · Kazakstan · Kirgizistan · Moldavien* · Ryssland · Tadzjikistan · Turkmenistan* · Ukraina* · Uzbekistan · Vitryssland * Associerad medlemstat v • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 122714179 • LCCN: n91128701 • ISNI: 0000 0001 2171 2080 • GND: 4079143-9 • SELIBR: 171858 • SUDOC: 027501086 • BNF: cb153259176 (data) • HDS: 42855 • NDL: 00577502 • NKC: ge128882 • CiNii: DA12328215