Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Konungariket Sverige
Flagga Statsvapen
Valspråk: För Sverige i tiden[1]
Nationalsång: ”Du gamla, du fria (de facto) ” Kunglig hymn: Kungssången
Huvudstad (och största stad)		Stockholm
Officiellt språk		Svenska*[2]
Demonym		Svensk, svenska
Statsskick		Parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki
-	Monark	Carl XVI Gustaf
-	Statsminister	Stefan Löfven (entledigad)
Självständighet		Etablering av kungamakten över Götaland och Svealand
-	Deklarerad	ca 1000[3]
-	Erkänd	ca 1000–1300[3]
-	Återupprättad	Utträde ur Kalmarunionen 1523
-	Erkänd	1523[4]
Yta
-	Totalt	447 435 km² [5](57:e)
-	Vatten (%)	8,97[5]
Demografi
-	2018 års uppskattning	10 182 291 [6](90:e)
-	Befolkningstäthet	22,8 inv./km² (158:a)
BNP (PPP)		2015 års beräkning
-	Totalt	4 159 miljarder kronor[7] (38:e)
-	Per capita	424 400 kronor[8] (10:e plats i världen av OECD-länderna)[9]
Ginikoefficient (2009)		0,330[10] (?)
HDI (2015)		0,913 (14:e)
Valuta		Svensk krona (SEK)
Tidszon		CET (UTC+1)
-	Sommartid	CEST (UTC+2)
Topografi
-	Högsta punkt	Kebnekaise, 2 099[11] m ö.h.
-	Största sjö	Vänern, 5 648 km²
-	Längsta flod	Klarälven–Göta älv, 720 km
Kör på		Höger sida
Nationaldag		6 juni
Nationalitetsmärke		S
Landskod		SE, SWE, 752
Toppdomän		.se
Landsnummer		46[12]
*De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Sverige /ˈsværjɛ/ (officiellt .mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}Konungariket Sverige (info)) är ett nordiskt land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i nordväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige har en befolkning på 10,2 miljoner invånare^[13] och är med en area på 447 435 km²^[5] det geografiskt femte största landet i Europa.

Huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare tre storstäder enligt Statistiska centralbyråns definition om fler än 200 000 invånare: Göteborg, Malmö och Uppsala^[14]. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel, lever i tätorter med minst 200 invånare (år 2016)^[15]. Med OECD definition^[16] utgående från minst 50000 invånare, bor bara 41 % av svenskarna i urbana system^[17]. Sverige är alltså ett utpräglat landsbygdsland, med låg befolkningstäthet om 22 invånare per km² och med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati och utvecklad ekonomi. Landet är medlem i Förenta nationerna sedan november 1946 och Europeiska unionen sedan 1 januari 1995.

Sverige, traditionellt Svea rike, tidigast dokumenterat ("Swēorice") i anglosaxiska Beowulfkvädet cirka år 1000,^[18] avsåg ursprungligen ett rike av svear, en folkstam i sin tur tidigast dokumenterad av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. Riket kristnades under medeltiden och erkändes genom kung Inge den äldre av påve Gregorius VII år 1080. Sedermera omfattades både svear och götar från omkring år 1160. Sverige ingick därefter i den nordiska Kalmarunionen 1397–1523. Under 1600-talets stormaktstid expanderade landet militärt, men förlorade större delen av områdena utanför skandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Östra rikshalvan, sedermera Finland, förlorades till Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var inblandat i var Napoleonkrigen 1814, när Sverige förlänades Norge från Danmark in i Svensk-norska unionen, en personalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sveriges utrikespolitik av militär alliansfrihet. Detta till trots har Sveriges försvarsmakt medverkat i utländska militära operationer genom Natosamarbetet Partnerskap för fred^[19][20] och EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Svensk kultur utmärker sig i internationella värderingsmätningar med sin individualism, humanism och sekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan 1900-talet utmärkt sig internationellt för sin stora högbeskattande offentliga resursfördelning av svenska folkets resurser, både inrikes och utrikes, i en blandning av socialism och marknadsekonomi, känd som den "svenska modellen".
Landet rankas trea i världen i tidningen The Economists "demokratiindex" (2016)^[21] och plats 14 i Förenta nationernas "Human Development Index" (2015).^[22] Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent av BNI.^[23]

Historia

Förhistoria

Sedan inlandsisen dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlar- och jägarfolk i olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4 000 och 3 200 f.Kr. Enstaka metallföremål dök upp redan omkring 3000 f.Kr, men det dröjde till omkring 1800 f.Kr. innan brons blev så vanligt att man kan tala om en bronsålder.

Efter att ha varit brukat som ett billigare alternativ till brons blev järnet den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 400–500 f.Kr. Det första skriftspråket, runorna, introducerades troligen under 300-talet f.Kr. men förefaller främst haft en magisk funktion. Först omkring år 800 började runor användas oftare som kommunikationsmedel. Ungefär samtidigt började de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp.^[24]

Sveriges enande, medeltiden

Sveriges kristnande på 1000-talet skedde sent, men utan erövring av främmande makt. Den första historiskt säkert belagde sveakungen är Erik Segersäll, men det dröjer länge innan kungarna får sådan makt och inflytande att man kan tala om dem som regenter över ett rike. Under 1100-talet förskjuts kungens maktbas mot götalandskapen. Som stat utökades Sveriges administration under 1200-talet när landskapslagar och rikslagar införs, bland annat av Magnus Eriksson.

Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniserades och försvenskades. Norden förenades i Kalmarunionen år 1397.

Vasatiden

Vasatiden börjar med att Gustav Vasa efter Stockholms blodbad leder Sverige ur Kalmarunionen genom krig med Danmark, en konflikt som kallas befrielsekriget. Kriget slutar 1523, och samma år väljs Gustav Vasa till kung av Sverige. Under Gustav Vasa tar reformationen fart i Sverige samtidigt som reduktioner av kyrkojord bidrar till att statens finanser stärks. Gustav Vasa är även den som inför arvkungadöme i Sverige.

Under Vasatiden kallas Ståndsriksdagen löpande till riksdagar, och omfattar nu permanent bondeståndet.

Sverige som stormakt

Stormaktstiden inleddes med att kung Gustav II Adolf ledde in Sverige i det trettioåriga kriget. Kungen dödades redan 1632 under Slaget vid Lützen, men Sveriges deltagande under kriget fram till fredsslutet 1648 gjorde att Sverige genom den Westfaliska freden blev en europeisk stormakt, med besittningar både i Baltikum och norra Tyskland.

Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldig monarki, vilken varade fram till Karl XII:s död 1718, vilket markerar slutet på Stora nordiska kriget.

Frihetstiden

Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, med en svag kungamakt och en stark riksdag. Denna period såg bildandet av Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna. Frihetstiden såg även en omläggning av landets ekonomiska politik mot en mer merkantilistisk, och staten stödde bland annat bildandet av manufakturer genom produktplakatet.

Dock fanns spänningar mellan kungamakten och ständerna, som tog sig uttryck i den misslyckade statskuppen 1756. Frihetstiden slutade med att Gustav III genomförde sin egen statskupp 1772 som ledde till en starkare kungamakt.

Gustavianska tiden

Statskuppen 1772 gav upphov till 1772 års regeringsform och den markerar början på den Gustavianska tiden som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades strafflagstiftningen, dödsstraff begränsades och tortyr avskaffades. Viss religionsfrihet infördes för katoliker och judar. Genom Förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789 avskaffades de flesta av adelns privilegier, men samtidigt utökades även kungens makt.

Gustav III sköts på en maskeradbal 1792, och han efterträddes av sin son Gustav IV Adolf. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot den Franska revolutionen och senare som ett öppet motstånd mot Napoleon. Sverige drogs in i Napoleonkrigen och 1809 förlorades den östra rikshalvan, Finland, till Ryssland efter det Finska kriget 1808-1809. Kungen avsattes genom statskuppen 1809.

1800-talet

Jean Baptiste Bernadotte (Karl Johan) valdes till svensk tronföljare vid Riksdagen 1810 i Örebro, och Sverige gick därefter åter med i militärallians mot Napoleon. Under det Sjätte koalitionskriget deltog Sverige med trupper i Tyskland. Karl Johan som var överbefälhavare för den norra armén avdelade den svenska armén efter Slaget vid Leipzig för att gå mot Danmark. Danmark var vid denna tid en av Frankrikes allierade. Sverige vann Slaget vid Bornhöft, och Danmark tvingades till Freden i Kiel, där Sverige fick Norge, mot att Danmark fick Svenska Pommern.

Norge accepterade inte överenskommelsen utan utropade sin självständighet och skapade sin egen författning, Eidsvollförfattningen. Detta kunde inte Sverige acceptera utan man skickade armén till Norge för att slå ner upproret. Fälttåget mot Norge varade endast en knapp månad, och slutade med Svensk seger och Konventionen i Moss. Därefter bildade Sverige och Norge en union, Förenade Konungarikena Sverige och Norge som varde fram till 1905.

Under 1800-talt drog industrialiseringen igenom Sverige. Denna var beroende av goda transportnät och man lät bygga Göta kanal som stod klar 1832, därefter vidtog byggandet av järnvägar vilka från 1850-talet var av stor betydelse, och 1862 stod Västra stambanan klar.

Även inom politiken skedde förändringar och 1866 avskaffades ståndsriksdagen genom Representationsreformen och en nya tvåkammarriksdag infördes. Den svenska industrialiseringen skapade även stora internationella företag, främst inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut.

Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik

Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting.

Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika.

År 1971 ersattes den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

Efter murens fall

Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960.

Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i folkomröstning den 13 november 1994.

Geografi och natur

Översikt

Sverige ligger i norra Europa, på östra delen av den skandinaviska halvön och sträcker sig över ungefär 17 latituder (breddgrader) och 15 longituder (meridianer).^[25] Den longitudiella skillnaden motsvarar 52 minuter skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige det 5:e största landet i Europa. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Sverige utgör en del av det geografiska området Norden.

Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet någorlunda väl vattendelaren i denna bergskedja. Älvarna i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).

Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt täcks Sverige av 2,7 miljoner hektar jordbruksmark^[26]. Totalt sett täcks dock 60 procent av totalytan och 75 procent av landarean av skog. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den eurasiska taigan. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i Mälardalen, Bergslagen, Öresundsregionen och i Västra Götalandsregionen. I södra Götaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I Svealand och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjön Vänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek. Det finns 267 570 insjö- och havsöar i Sverige.^[27]

Sveriges högsta berg är Kebnekaise, på 2 097 meter över havet. De två utmärkande största öarna är Gotland och Öland, de två största sjöarna är Vänern och Vättern. Sverige sträcker sig 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se även Sveriges ytterpunkter).

Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturresurser, liksom mangan i Östersjön, koppar, bly, zink, guld, silver, uran, arsenik, volfram och fältspat.^[28]

Klimat

Sverige har ett oftast milt tempererat klimat med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norr barrskogar, med tall och gran, och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av fjäll, har landet ett subarktiskt klimat. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det midnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om polcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning.

Årsnederbörden ligger normalt runt 700 mm, med relativt stora mängder över den västra fjällkedjan.^[29][30]Dygnsmedeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till −18 °C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger då nära 17 °C i både Götaland (något lägre på sydsvenska höglandet) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från cirka 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C. Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i Vuoggatjålme, Lappland, med -52,6 grader. Den högsta registrerade temperaturen, 38 °C, noterades i Ultuna, Uppland (9 juli 1933) och Målilla, Småland (29 juni 1947).

Kiruna (Norra Norrland/nordligaste Sverige):^[31]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. −10 −8 −4 1 7 14 17 14 8 2 −5 −8  Lägsta medeltemp. −19 −18 −14 −8 −1 5 7 6 1 −5 −12 −17  Nederbörd 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     30   -10 -19     25   -8 -18     26   -4 -14     27   1 -8     34   7 -1     49   14 5     86   17 7     74   14 6     49   8 1     47   2 -5     42   -5 -12     34   -8 -17

Stockholm (Östra Svealand/södra Mellansverige):^[32]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. −1 −1 3 9 16 21 22 20 15 10 5 1  Lägsta medeltemp. −5 −5 −3 1 6 11 13 13 9 5 1 −3  Nederbörd 39 27 26 30 30 45 72 66 55 50 53 46  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     39   -1 -5     27   -1 -5     26   3 -3     30   9 1     30   16 6     45   21 11     72   22 13     66   20 13     55   15 9     50   10 5     53   5 1     46   1 -3

Göteborg (Västra Götaland):^[33]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. 1 1 5 10 16 20 21 21 16 12 6 3  Lägsta medeltemp. −3 −4 −1 2 7 11 13 12 9 6 2 −2  Nederbörd 61 40 49 41 49 59 68 75 80 83 82 72  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     61   1 -3     40   1 -4     49   5 -1     41   10 2     49   16 7     59   20 11     68   21 13     75   21 12     80   16 9     83   12 6     82   6 2     72   3 -2

Malmö (Skåne, sydligaste Sverige):^[34]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4  Lägsta medeltemp. −3 −3 −1 2 7 11 13 12 10 7 3 −1  Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     49   2 -3     30   2 -3     40   5 -1     38   10 2     41   16 7     52   20 11     61   21 13     58   21 12     59   17 10     57   12 7     61   7 3     58   4 -1

Vegetationsregioner

I och med Sveriges stora latitudiella skillnad nord till syd (från omkring 55 till 69 grader nord) uppstår det stora skillnader för vegetationens möjliga utbredning. Man kan skilja på odlingszoner (för planterade träd och grödor) samt vegetationsregioner, för den naturliga spridningen av allt ifrån gräs till träd. I detta hänseende indelas Sverige i fem huvudregioner.

1. Södra lövskogsregionen


2. Södra barrskogsregionen


3. Norra barrskogsregionen


4. Fjällbjörksregionen


5. Kalfjällsregionen

Typiskt för södra lövskogsregionen är att det är en utlöpare från Nordvästeuropas lövskogsområde men den främsta faktorn är likväl avsaknaden av naturligt spridd gran. Regionen, som täcker västkusten, större delen av Skåne samt södra Blekinge präglas i stället främst av bok och andra ädla lövträd. Almen har dock minskat p.g.a. almsjuka.^[35]
Södra Öland tillhör södra lövskogsregionen, men utgör ett litet undantag då gran sprider sig naturligt där.

Södra barrskogsregionen präglas av en blandning av barrträd, med inslag av bl.a. bok och ek. Bokens nordgräns delar upp denna region i två underregioner. Bok förekommer naturligt, blandat med barrträd ungefär enligt en linje från mellersta Bohuslän till Oskarshamnstrakten, med en exklav på Västgötaslätten. Södra barrskogsregionens avslutning norrut sammanfaller helt och hållet med ekens nordgräns.^[36] (Enstaka exemplar längre norrut förlänger inte södra barrskogsregionen)

Norra barrskogsregionen präglas av gran, tall med inslag av björk, al, asp med flera lövträd. I princip alla ädla lövträd är planterade. Norra barrskogsregionen är en direkt utlöpare av den rysk-finska tajgan. Ju längre norrut man kommer desto glesare blir skogen.^[37]

I fjälltrakternas lägre terräng finner man fjällbjörksregionen, där fjällbjörken utgör den enda större vegetationen. Lägre vegetation som blommor, lavar och blåbärsris förekommer.

Över en viss höjd i fjällen finner man kalfjällsregionen. Trädgränsens höjd beror av latituden och är t.ex. högre upp i Dalafjällen än vid Riksgränsen. Kalfjäll kan utgöras av glaciär eller frilagt urberg (d.v.s klippor) men också av lägre vegetation sommartid.^[38]

Statsskick och politik

Sveriges statsskick

Sverige är en parlamentarisk och representativ demokrati med en folkvald riksdag och styrs av en regering ledd av en statsminister. Formellt är Sverige samtidigt en konstitutionell monarki, där monarken – kungen – är statschef.

Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf, tronarvinge är kronprinsessan Victoria, regeringschef är statsminister Stefan Löfven och riksdagens talman är Andreas Norlén.

Lagarna i riket stiftas av en riksdag – ett parlament – med 349 direktvalda ledamöter, som väljs i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett proportionellt valsystem. Valdagen är andra söndagen i september,^[39] och då väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika partier, som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på deltagardemokrati. Vid val till riksdagen finns den s.k. 4 procents-spärren som innebär att partier med röstandel under detta inte erhåller några riksdagsmandat.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:

”	All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.	„
– Regeringsformen

Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.

Sveriges tron innehar inte längre någon egentlig makt, monarkin har i stället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att "med ett penndrag" kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av republik inskrivet i sina partiprogram. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, varför frågan av pragmatiska skäl inte väcks.

Regeringen styr landet och tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av riksdagens talman. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens konstitutionsutskott. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om misstroendeförklaring.

Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående decentralisering. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – och som uppfanns i Sverige – är ombudsmannainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. Justitieombudsmannen (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.

Sverige är medlem i EU och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.^[40][41][42] Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 20 av 754 mandat i Europaparlamentet och företräds av den svenska regeringen i Europeiska unionens råd. I Europeiska kommissionen sitter svenskan Cecilia Malmström (L), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen.^[43] Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.^[44][45] De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.^[46] Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter i Europeiska unionens råd genom att regeringen kontinuerligt konsulterar EU-nämnden i riksdagen.^[47]

Politik

Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, riksdagen, som grovt uppräknat har representerat socialism, socialdemokrati, liberalism, konservatism samt landsbygdens intressen. I slutet av 1900-talet tillkom riksdagspartierna Miljöpartiet – de Gröna (1988) och Kristdemokraterna (1991). Sverigedemokraterna finns i riksdagen sedan 2010. I valet 1991 röstades Ny Demokrati in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedan valet 2014 är de största partierna utanför riksdagen: Feministiskt initiativ, Piratpartiet samt Enhet.

I EU-parlamentet representeras Sverige av riksdagspartierna och, sedan EU-parlamentsvalet i juni 2014, Feministiskt initiativ. Åren 2004–2009 hade Junilistan först tre och sedan två mandat och åren 2009–2014 hade Piratpartiet två mandat i EU-parlamentet.

Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968–1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt innehade posten som Sveriges statsminister, dock efter riksdagsvalet 2010 som ledare för en minoritetsregering. Efter Riksdagsvalet 2014 är emellertid åter en socialdemokrat statsminister; Stefan Löfven leder en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet de gröna.

I samband med riksdagsvalen hålls också val till kommun och landsting. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val, Feministiskt initiativ, Landsbygdspartiet oberoende, Kommunistiska Partiet, Sjukvårdspartiet, Rättvisepartiet Socialisterna och Sveriges pensionärers intresseparti är exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.

Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP^[48] och ett av de största bidragen till FN. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till EU och det högsta per capita till UNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.^[49] I stället samarbetar Sverige mer och mer med Nato, bland annat genom över 500 man i Afghanistan.

Rättsväsen

Ett utmärkande drag för polisen i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.^[50]

Domstolsväsendet är uppdelat i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika rättsinstanser. Dessa är lokala tingsrätter och förvaltningsrätter, vars domar eller beslut kan överklagas till regionala appellationsdomstolar, hovrätter och kammarrätter, med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system.

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, mark- och miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och migrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.

Försvar

Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.^[51] Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete med Nato, via medlemskapet i Partnerskap för fred, och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.^[52] Försvarets andel av Sveriges BNP var år 2007 1,48 procent.^[53] Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.

Sveriges försvar består av försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet. Marinen består i sin tur av vapenslagen flottan och amfibiekåren. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten Försvarsmakten. Under 1990-talet, några år efter kalla krigets slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tid värnplikt, men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5 119 stycken.^[54] Värnplikten lades vilande den 1 juli 2010 och försvarets personalbehov täcks numera dels genom anställda yrkessoldater, dels genom frivillig tjänstgöring. Den 2 mars 2017, beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beslutet ska gälla, vad avser skyldigheten att fullgöra mönstring, från och med den 1 juli 2017 och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning från och med den 1 januari 2018.

Administrativ indelning

Sverige är uppdelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett landsting som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i landskap och landsdelar. Dessa saknar administrativ betydelse, men befolkningsstatistik redovisas även för dessa områden.

AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län Varje län (utom Gotlands) har ett landsting. Lista över landsting: Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift. Uppdelning i landsdelar: Götaland Svealand Norrland Uppdelning i landskap: Blekinge Bohuslän Dalarna Dalsland Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Härjedalen Jämtland Lappland Medelpad Norrbotten Närke Skåne Småland Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland Västmanland Ångermanland Öland Östergötland Uppdelning i stift (enligt Svenska kyrkan): Uppsala ärkestift Linköpings stift Skara stift Strängnäs stift Västerås stift Växjö stift Lunds stift Göteborgs stift Karlstads stift Härnösands stift Luleå stift Visby stift Stockholms stift

Sverige i världen

Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, och varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).^[55] En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är Nobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av dynamitens uppfinnare, ingenjör Alfred Nobel. Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finns Olof Palme, Dag Hammarskjöld och Carl Bildt.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Freedom House	Frihetsindex 2017[56]	1–3 av 195
The Economist	Demokratiindex 2017	3 av 167
FN:s utvecklingsprogram	HDI (välfärd) 2016	14 av 188
IMF/IMF	BNP per capita 2017	11 av 187
Heritage Foundation/Wall Street Journal	Ekonomifrihetsindex 2018	15 av 180
Freedom House	Pressfrihetsindex 2017	2–3 av 199
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2018	2 av 180
Transparency International	Anti-korruptionsindex 2017	6 av 176
Central Intelligence Agency	Militärutgifter per capita 2016	110 av 153

Ekonomi

Sveriges ekonomiska historia

Sverige har sedan järnåldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktiga import- och exportvaror. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför allt järn och trä.

Under folkungatiden på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln i Sverige av tyska köpmän (först på 1600-talet blev Sverige en riktig handelsnation) för vilka Visby fram till 1300-talet var ett viktigt nav.^[57]

På 1500-talet sysselsatte jordbruket över 90 procent av Sveriges befolkning. De svenska böndernas ekonomi byggde på självhushållning. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.^[58] Exporten dominerades av råvarumetaller såsom Järn och koppar. Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat råvaruexporterande land.^[58]

Sverige förde alltmer en merkantilistisk politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under 1600-talet.^[59] Den ekonomiska expansionen under Stormaktstidens 1600-tal innebar att Sverige försökte utvidga handeln mot Östeuropa och Centraleuropa. Det misslyckades dock då den ryska och polska exporten tog andra vägar än via Sverige. Däremot lyckades Sverige med att sälja koppar och järn i allt större utsträckning på världsmarknaden.^[60] På 1700-talet revolutionerades det svenska jordbruket, vilket medförde en ytterligare expansion av den svenska ekonomin. Revolutionen innebar ökad produktion per person, förstärkt arbetsdelning, ökad marknadsproduktion och kapitalbildning. Den allt starkare expansionen, delvis byggd på statliga subventioner, från mitten av 1700-talet medförde en ökad penningmängd och inflation (kostnads- och prisökningar), och underskott i statens finanser. Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under 1700-talet.

På 1800-talets satsade staten betydande summor på infrastruktur under det att flera finansiella institutioner, som banker, bildades.^[61] Runt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal vad gällde frihandelsprincipen. Livsmedelstullarna sänktes, alla import- och exportförbud, utom förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. Från mitten av 1800-talet skedde en successiv övergång till en alltmer oreglerad marknadsekonomi i takt med industrialismens genombrott.

Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av 1800-talet då det ökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bland annat fackföreningar, sjukkasseväsen och arbetsgivarföreningar.^[62]

1900-talet var industrins sekel, då industrin växte kraftigt, mognade och samtidigt kontinuerligt omvandlades. På 1960-talet var Sverige ett av de rikaste länderna i världen, sett till BNP per capita.^[63] Under detta årtionde upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt. Det var en period av ökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet en ökande andel av offentlig konsumtion, vilket blev en stabiliserande faktor på konjunkturerna. Under samma årtionde började inflationen öka samtidigt som tillväxttakten mattades av och arbetslösheten ökade, och ekonomin trädde in i ett stadium som kallas stagflation.^[64] Mellan 1970 och 1990 sjönk den ekonomiska tillväxten kraftigt och skapade problem i de offentliga finanserna. Statens avregleringspolitik i kombination med kraftig expansiv finanspolitik på 1980-talet skapade under 1990-talet en finanskris. Finanskrisen 1990–1994 var en svår lågkonjunktur med kraftiga underskott i de offentliga finanserna. Monetarismen kan sägas ha fått större inflytande i den ekonomiska politiken efter 1990-talskrisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden för att få ned inflationen.

En lågkonjunktur i spåren efter IT-boomen, som bland annat kallats "dot-com-döden", inträffade under 2000–2002 och drabbade den övervärderade IT-sektorn svårt.

Sveriges ekonomi

Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder amerikanska dollar.^[65] BNP per capita var 36 578  dollar år 2007.^[66] Medelbruttoinkomsten per invånare var 28 400 svenska kronor i månaden under år 2010.^[67][68]

Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD från det att organisationen bildades 1961.
Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring EMU.

Sveriges ekonomi är en marknadsekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor och omfördelning av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av BNP och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.^[69]

Arbetsmarknad

I juli 2012 var arbetslösheten i Sverige på 7 procent^[70] Störst var arbetslösheten i Norrbottens län med 10,5 procent, minst i Stockholms län med 3,9 procent (2012, juli). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15–24 år) uppmättes till 16,9 procent, vilket är en bra bit under EU-genomsnitt som ligger på 22,6 procent (första kvartalet 2012).^[71][72] Sverige har den nionde lägsta arbetslösheten i Europeiska unionen och bland de nordiska länderna har Sverige den näst lägsta arbetslösheten efter Norge.^[73] När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen bland OECD-länderna.^[74]

Näringsliv

Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt gruvdrift (se Gruvdrift i Sverige). Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor, nötkreatur) och fisk.

Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.^[75] Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 procent av BNP.^[76] Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 procent av börsvärdet.

Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner.^[77][78] Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.^[75]

Sverige var ett av Europas fattigaste länder för hundra år sedan men har nått framgång tack vare innovationer.^[79]

Offentliga finanser

Med offentliga finanser så menar man kommunernas, landstingens och statens finanser. Dessa omfattar drygt halva Sveriges BNP och är en av världens högsta. Cirka hälften av de offentliga finanserna utgörs av Sveriges statsbudget (statens finanser) som år 2015 beräknas uppgå till 887 miljarder kronor. Merparten av de offentliga utgifterna finansieras via olika typer av skatter.

Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en bolagisering och privatisering. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en statsskuld motsvarande drygt 1093 miljarder kronor (brutto). Detta skapar en bruttoskuld på drygt 35 procent av Sveriges BNP.^[80] Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130 000 kr per individ.^[81] Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig nettoskuld, utan förvaltar i stället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.^[82]

Den svenska nationalbanken – Riksbanken – för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig inflation på 2 procent.^[83] Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.

Sociala förhållanden

Sverige har världens sjunde högsta levnadsstandard enligt Human Development Index, med index 0,916 av 1,0.^[84] På lång sikt (1980–2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990–2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men på kort sikt (2000–2006) har vi däremot haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste inkomstfördelning, med en Gini på 25 (år 2000). Även fattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde TCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar a-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande existensminimum.^[85]

Socialt kapital och korruption

Fördjupning: Korruption i Sverige

Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta sociala kapitalet. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg korruption.^{[källa behövs]}

Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.^[86] Enligt Transparency International hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med Schweiz.^[87] Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om riksrätt. Enligt Transparency International så delar Sverige 1:a platsen 2008 med Danmark och Nya Zeeland.^[88]

Infrastruktur

Kollektivtrafik

Sedan 1983 är den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige organiserad på länsnivå. I varje län ska det finnas en kollektivtrafikmyndighet. De regionala myndigheterna ansvarar för tunnelbana, spårväg, stadsbussar och regionala bussar liksom för regional tågtrafik. Vissa myndigheter ansvarar även för andra trafikslag (båt).

För lönsam långväga kollektivtrafik finns ingen myndighet eller trafikhuvudman i ordens egentliga betydelse utan varje trafikföretag (operatör) får köra i egen regi. Marknaden är avreglerad sedan 1990-talet. Det finns dock en myndighet för nationell, alltså långväga, kollektivtrafik i Sverige. Denna sorterar under Trafikverket. (Fram till 2011 var det en egen myndighet som kallades Rikstrafiken.) Trafikverket handlar endast upp trafik och hanterar inte något biljettsystem eller tillhandahåller fordon, utan det får operatörerna sköta. På vissa mellanlånga linjer, både buss och tåg, upphandlar Trafikverket och flera regionala kollektivtrafikmyndigheter tillsammans trafiken.

Trafikverket handlar också, inom ramen för myndighetens uppdrag, upp olönsam flygtrafik (exempelvis till Norrland) och båttrafik (primärt Gotland). Kollektivtrafik mellan Sverige och utlandet får oftast inget stöd, men tågtrafiken till Narvik i Norge är ett av undantagen.

Energi

Vattenkraftsproduktionen stod för 43 procent av elproduktionen år 2014 med 64 TWh, kärnkraften för 41,4 procent med sina 62 TWh, värmekraft för 8,4 procent med sina 13 TWh och vindkraften för 8,4 procent med sina 12 TWh. De senaste årens trend har varit att värmekraft minskat och vindkraft ökat. Den totala elförbrukningen har sjunkit något och Sverige har blivit en nettoexportör av el (15,8 TWh år 2014), mest till Finland.^[89] Det svenska högspänningsnätet är via högspänningskablar hopkopplat med elnätet i Norge, Finland, Danmark och Polen.^[90]

Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av råolja och är därmed beroende av import av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.^[91]

Å andra sidan har landet stora tillgångar av skog vilket nyttiggörs som biobränsle i fjärr- och kraftvärmeverk, liksom att skogsråvara jämte jordbruksprodukter kan användas till fordonsdrivmedel. En annan energikälla i tillväxt är solenergi.

Vägar

Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg, Stockholm och Gävle. Från Göteborg går det motorväg även vidare till Norge då E6:an fungerar som en internationell transitmotorväg mellan Köpenhamn och Oslo. Från Helsingborg till Axmartavlan som ligger kring 30 km norr om Gävle är vägen helt mötesfri. Motorvägsnätet i Sverige ingår i det kontinentala motorvägsnätet och är anslutet till övriga Europa genom Öresundsförbindelsen och vidare genom Danmark till Tyskland. Vissa delar av E4 längre norrut har bristfällig standard, men Dubbelkrum och Umeåprojektet syftar till förbifarter utanför tätorter.

Järnvägar

Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även om många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. En förbindelse via Haparanda till Finland trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett glesare järnvägsnät. Det finns, främst i Norrland, regioner som i stort sett enbart har en eller två banor.

Flyg

I Sverige finns flera internationella flygplatser, av vilka Arlanda är den största. Därefter kommer Göteborg Landvetter, Stockholm-Bromma flygplats, Skavsta, Malmö Airport och Luleå Airport. Resenärer i den sydligaste delen av Sverige använder även Köpenhamns flygplats. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag, men flera andra har också en stor betydelse, exempelvis Lufthansa och Ryanair. Inrikes finns det - förutom SAS - flera alternativ på de större sträckorna, som till exempel Malmö Aviation och lågprisflyget Norwegian. Det största flygbolaget på mindre sträckor är numera Skyways, som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar Arlanda och i vissa fall Göteborg Landvetter är Finnair, Air France, British Airways, Continental Airlines och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.^[92]

Sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i hamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel – cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade fartyg – inklusive sådana som är registrerade i utlandet – var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, och Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Trelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.^[93]

Telefoni

• Fast telefoni (2012): 4,5 miljoner abonnemang ^[94]
  


• 
  Mobil telefoni (2012): 13,9 miljoner abonnemang ^[94]
  

Demografi

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån^[13]. Befolkningen ökar med 60–80 000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet.

Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km².

År 2006 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.^[95] Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 procent av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 procent äldre än 65 år (2007). Spädbarnsdödligheten är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007.

Svenskarnas ursprung

De första förfäderna till dagens svenskar anlände till Sverige för 12–13 000 år sedan. Dessa grupper av jägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.^[96] Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).^[97][98][99] Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.^[99][100]

Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.^[100] Det finns i dag uppemot 17 000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalingar. Bland senare invandrade etniska minoriteter märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen valloner invandrade på 1600-talet.^[101]

Det fanns 633 292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 procent i jämförelse med befolkningen. År 2017 hade siffran stigit till 897 336, eller 8,9 procent av befolkningen. Som utländsk medborgare räknas dock inte personer med svenskt och annat medborgarskap, dvs. dubbelt medborgarskap.^[102]
År 2010 var 1 384 929 personer födda i utlandet (14,7 procent). Sammanlagt 19,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda var födda utomlands.^[103]
År 2017 hade siffran stigit till 1 877 050 personer födda i utlandet (18,5 procent). Sammanlagt 24,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda är födda utomlands.^[104]

Språk

Sedan 1 juli 2009 är svenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.^[105] De erkända inhemska minoritetsspråken i Sverige är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet. Det svenska teckenspråket har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken. Älvdalska har på senaste tid börjat ses som ett eget språk,^[106] men har ingen officiell status som minoritetsspråk.

Invandring och utvandring

Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).

Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta.^[107] Framförallt finländare, norrmän, danskar, tyskar, polacker, kroater, albaner, serber, bosnier, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier/syrianer, libaneser, chilenare, greker och somalier har invandrat till Sverige.

Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1 410 063, människor flyttat från Sverige.^[108]

Under åren 1980–2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa var flyktingar från olika länder i forna Jugoslavien.^[109] Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier/syrianer, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna i Mellanöstern.

År 2015 invandrade 134 240 personer, vilket är rekord för Sverige. Samma år utvandrade 55 830 personer.^[110]

Antalet utvandrare har ökat från 20 000 – 30 000 per år under 1970-talet till över 40 000 per år i dag.

Religion

Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85 procent av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icke-troende (på Gud).^[111] År 2016 var ändå 61,2 procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den lutherska Svenska kyrkan. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i Lag om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 44,1 procent av de som föds i Sverige döps inom Svenska kyrkan. 33,5 procent av vigslarna sker i Svenska kyrkan, men 76,5 procent av begravningarna sker inom den.^[112]

I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av invandring från andra delar av världen. Romerska katoliker, den kristna ortodoxa kyrkan, muslimer och frikyrkliga protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen uppgick enligt lösa definitioner till 400 000 personer år 2006.^[113] Av muslimerna uppskattas 5 procent, eller 25 000, vara praktiserande (i betydelsen att de deltar i fredagsbönen och ber fem gånger om dagen).^[114] Det finns även buddhister, judar, hinduer och bahá'íer i Sverige. Bland de övriga finns enstaka som praktiserar modern asatro och traditionell samisk religion.

Största tätorter

Sveriges största tätorter
Stockholm Göteborg Malmö Uppsala	Nr	Tätort	Län	Befolkning i tätorten	Befolkning i dess främsta kommun	visa • redigera Upplands Väsby o. Sollentuna Västerås Örebro Linköping
	1	Stockholm	Stockholms län	1 562 136	960 031
	2	Göteborg	Västra Götalands län	590 580	570 640
	3	Malmö	Skåne län	312 012	338 230
	4	Uppsala	Uppsala län	156 854	223 993
	5	Upplands Väsby och Sollentuna	Stockholms län	143 582	72 393
	6	Västerås	Västmanlands län	121 806	151 555
	7	Örebro	Örebro län	119 091	152 625
	8	Linköping	Östergötlands län	110 233	160 407
	9	Helsingborg	Skåne län	108 334	144 999
	10	Norrköping	Östergötlands län	96 658	141 441
	11	Jönköping	Jönköpings län	96 104	138 971
	12	Lund	Skåne län	91 086	122 863
	13	Umeå	Västerbottens län	86 311	126 664
	14	Gävle	Gävleborgs län	76 031	101 255
	15	Borås	Västra Götalands län	73 058	112 102
	16	Södertälje	Stockholms län	72 704	96 997
	17	Eskilstuna	Södermanlands län	69 005	105 603
	18	Halmstad	Hallands län	68 085	100 966
	19	Växjö	Kronobergs län	67 395	92 076
	20	Karlstad	Värmlands län	62 797	92 218
	(Statistiken är den senaste tillgängliga. Tätorter från 31 december 2017, kommuner från 30 september 2018)

Kultur

Svensk kultur är en del av de nordiska, germanska och västerländska kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom konst, musik och litteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. Det offentliga stödet till kulturen är omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är körsång, som engagerar tiotusentals svenskar. Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.^[115] Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har sedan länge ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män har ett centralt värde.^[116]

Sveriges nationalsång

"Du gamla, du fria" med text av Richard Dybeck brukas som Sveriges nationalsång och spelas vid större arrangemang och vid högtider, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.^[117]

Massmedier

Antalet Internetanvändare uppskattades år 2013 till 8 900 per 10 000 invånare.^[118] År 2016 ägde 3,5 miljoner företag och hushåll minst en TV- eller radiomottagare.^[119]

Konst, film och litteratur

August Strindberg räknas som en av Sveriges främsta författare. Internationellt är han dock främst känd som dramatiker. Barnboksförfattaren Astrid Lindgren och Millennium-författaren Stieg Larsson har också fått stor spridning på sina verk, långt utanför Sveriges gränser. Från 1900-talets första hälft bör Nobelprisvinnarna Selma Lagerlöf och Harry Martinson nämnas. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna Alexander Roslin, Anders Zorn och Carl Larsson. Bland svenska skulptörer kan Carl Milles och Tobias Sergel nämnas. Svensk 1900-talskultur är också känd för den tidiga verksamheten inom filmen, med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare som Ingmar Bergman samt skådespelare som Greta Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Under 2000-talet har filmer av Roy Andersson, Lasse Hallström och Lukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser.

Musik och dans

Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod Abba för de i särklass största svenska popframgångarna. Roxette, som också fick flera förstaplatser på Billboard 100, hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under det tidiga 1990-talet. Detsamma kan sägas om Ace of Base som också fick en listetta på Billboard.
På operans område nådde sopranerna Jenny Lind och Birgit Nilsson världsberömmelse. Sverige har också en utvecklad dansbandskultur som inrymmer orkestrar med något olika inriktningar. Dessa orkestrar spelar musik som passar för bugg och foxtrot och är en tradition som även spridits till delar av övriga Norden.

Svenska köket

Det svenska köket är, liksom de övriga skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt ganska enkelt. Fisk (speciellt sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt; pannkakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär alkoholhaltig spritdryck och att dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.

Sport

Sverige har ett omfattande föreningsliv på idrottssidan och de flesta föreningar med någon form av idrottsinriktning är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Räknat på antalet utövare är fotboll den största sporten i Sverige, med innebandy och golf på andra och tredje plats. De största sporterna publikmässigt är fotboll och ishockey. Arrangemang med stort folkligt deltagande är bland annat Vasaloppet, O-ringen och Stockholm Marathon. Bland elittävlingarna är DN-galan i friidrott en av de största. Sportprofiler från Sverige är bland annat Zlatan Ibrahimović (fotboll), Peter Forsberg (ishockey), Ingemar Stenmark och Anja Pärson (utförsåkning), Jan-Ove Waldner (bordtennis), Ingemar Johansson (boxning), Björn Borg (tennis) och Sarah Sjöström (simning). Pia Sundhage, fotbollstränare och före detta fotbollsspelare, kan också nämnas. Inom lagsporterna har Sverige varit framgångsrikt inom bland annat handboll på herrsidan och curling på damsidan. Dessutom har såväl Sveriges herrlag som damlag i fotboll tagit medalj(er) i världsmästerskap och Olympiska spel.

Arkitektur

Före 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av tegel, om de inte var gjorda av trä. Men en förskjutning inleddes mot sten. Tidiga svenska stenhus är romanska kyrkor på landet. Många av de som byggdes i Skåne är i praktiken danska kyrkor. Detta skulle inkludera Lunds domkyrka i Lund från 1100-talet och den något äldre kyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades av Hansan, som i Ystad, Malmö och Helsingborg.

Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. Skara Domkyrka byggdes av tegel på 1400-talet, och Uppsala domkyrka på 1500-talet. Grunden till Linköpings domkyrka gjordes 1230; materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.

Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så som Borgholms slott, Halltorps gård och Eketorps borg på Öland, Nyköpingshus och Visby ringmur.

Omkring 1520, strax efter medeltiden under Gustav Vasas regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar Kalmar slott, Gripsholms slott och Vadstena slott.

I de nästkommande två århundradena dominerades arkitekturen av barock och senare rokoko. Kända projekt från den tiden inkluderar staden Karlskrona, som har förklarats som världsarv, och Drottningholms slott.

1930 var året för den stora Stockholmsutställningen, som innebar genombrottet för funktionalismen, eller "funkis" som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag var miljonprogrammet, som erbjuder prisvärda men något bisarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.

Skyskrapor

De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, men Sverige är det land som har byggt flest. Malmö och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men de är inte tätt byggda som i ett så kallat affärsdistrikt (till exempel i Frankfurt eller La Defense). Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. Turning Torso i Malmö har den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av denna. Point Hyllie är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus planeras bli minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.^[120][121]

Se även

Sverigeportalen

• Svenska namn


• Brottslighet i Sverige

Referenser

1. 
   ^ För Sverige i tiden är antaget som kungligt valspråk av Carl XVI Gustaf
   


2. 
   ^ ”Språklagen” (pdf). Språkförsvaret. http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/spraklagen_200509.pdf. 
   


3. ^ [a b] Lindkvist, Tomas: Sverige: Historia i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 18 juni 2016.
   


4. 
   ^ Larsson, Lars-Olof: Kalmarunionen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 18 juni 2016.
   


5. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal i kvadratkilometer efter arealtyp och år (2015)”. SCB. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/table/tableViewLayout1/?rxid=55ac2603-a882-49a2-8d81-72ade05d2451. Läst 28 april 2015. 
   


6. 
   ^ ”Befolkningsstatistik - Nyckeltal”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/#_Nyckeltal. Läst 20 september 2018. 
   


7. 
   ^ [1] ekonomifakta.se
   


8. 
   ^ ”BNP per capita - Ekonomifakta”. BNP per capita - Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/. Läst 1 november 2017. 
   


9. 
   ^ ”Sverige i välståndsligan - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Sverige-i-valstandsligan/. 
   


10. 
    ^ ”Inkomstfördelning 1975–2013”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-ekonomi-HEK/7289/7296/Inkomster-19752011/163550/#. Läst 13 november 2015. 
    


11. 
    ^ Kvarnlöf, Gabriella (24 juli 2016). ”Sydtoppen fortfarande högst i Sverige”. Dagens Nyheter. https://www.svd.se/kebnekaises-sydtopp-behaller-mattet. Läst 23 maj 2017. 
    


12. 
    ^ ”Landsnummer Sverige”. http://www.landsnr.se/sverige_46. 
    


13. ^ [a b] ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017. 
    


14. 
    ^ ”Uppsala har blivit storstad”. SVT. 22 november 2011. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/uppsala/uppsala-har-blivit-storstad. Läst 6 november 2015. 
    


15. 
    ^ ”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”. SCB. 5 april 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/. Läst 8 mars 2018. 
    


16. 
    ^ Redefining urban areas in OECD countries
    


17. 
    ^ Lista över Sveriges tätorter
    


18. 
    ^ Första delen, vers 2380
    


19. 
    ^ ”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012. 
    


20. 
    ^ Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Militär alliansfrihet (läst 2010-10-04)
    


21. 
    ^ https://infographics.economist.com/2017/DemocracyIndex/
    


22. 
    ^ http://hdr.undp.org/sites/default/files/2016_human_development_report.pdf
    


23. 
    ^ Om Sverige och FN Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. regeringen.se
    


24. 
    ^ Arkeologi i Sverige, Göran Burenhult, band 1-3, 2:a omarbetade upplagan
    


25. 
    ^ Eniro kartor, GPS-koordinater
    


26. 
    ^ Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket 2008
    


27. 
    ^ Mats & Åsa Ottosson text & Roine Magnusson foto (2015). Stora Karlsö - bilder från ett paradis. Votum förlag. sid. 144. ISBN 9789187283574. http://votumforlag.se/produkt/stora-karlso-bilder-fran-ett-paradis/ 
    


28. 
    ^ ”Europe: Sweden” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html. Läst 9 januari 2009. 
    


29. 
    ^ ”Klimatindikator - nederbörd”. SMHI. http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/klimatindikator-nederbord-1.2887. Läst 7 juni 2011. 
    


30. 
    ^ ”Årsnederbörd”. Markinfo.slu.se. http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/ned.html. Läst 9 augusti 2010. 
    


31. 
    ^ ”Weather Information for Kiruna” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01045.htm. Läst 9 augusti 2010. 
    


32. 
    ^ ”Weather Information for Stockholm” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c00187.htm. Läst 9 augusti 2010. 
    


33. 
    ^ ”Weather Information for Gothenburg” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01042.htm. Läst 6 december 2010. 
    


34. 
    ^ ”Weather Information for Malmo” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01041.htm. Läst 9 augusti 2010. 
    


35. 
    ^ Olle G. Olsson och Björn Norden. ”Almsjuka”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/almsjuka. Läst 13 maj 2015. 
    


36. 
    ^ Hugo Sjörs. ”Södra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015. 
    


37. 
    ^ Hugo Sjörs. ”Norra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015. 
    


38. 
    ^ Bonniers Lexikon, "Äpplet", artikel "Sverige" , band 13 av 15. Spalt 1047.
    


39. 
    ^ ”Kommande val”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418163901/http://www.val.se/kommande_val/. 
    


40. 
    ^ ”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28” (PDF). Lagrådet. 7 januari 2005. http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf. Läst 24 juli 2012. 
    


41. 
    ^ ”Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52). Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80”]. Justitiekanslern. 7 januari 2005. http://www.jk.se/Beslut/YttrandenIVissaFragor/4506-04-80.aspx. Läst 24 juli 2012. 
    


42. 
    ^ ”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”. EU-upplysningen. 17 oktober 2011. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/. Läst 24 juli 2012. 
    


43. 
    ^ ”Europeiska kommissionen”. EU-upplysningen. 10 juli 2009. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/. Läst 11 juli 2009. 
    


44. 
    ^ Falkner et al (2004). Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor?. West European Politics 27(3):452-473.
    


45. 
    ^ ”Progress in notification of national measures implementing all adopted directives” (på engelska) (PDF). Europeiska kommissionen. 7 januari 2002. http://ec.europa.eu/eu_law/eulaw/pdf/mne-country_20020610_en.pdf. Läst 24 juli 2012. 
    


46. 
    ^ Europeiska kommissionen (2009). Progress in notification of national measures implementing all adopted directives PDF. Reference date 26/06/2009.
    


47. 
    ^ ”EU-nämnden”. Sveriges riksdag. 2 oktober 2008. http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____6457.aspx. Läst 11 juli 2009. 
    


48. 
    ^ Larsson, Peter (14 april 2010). ”Biståndsrekord 2009”. regeringen.se. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143893. Läst 19 april 2010. 
    


49. 
    ^ ”Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008” (på engelska) (Portable Document Format). FN. http://www.un.org/en/peacekeeping/contributors/2008/oct08_1.pdf. Läst 12 november 2008. 
    


50. 
    ^ ”Police employees during 1997-2007”. Police employees during 1997-2007. http://www.polisen.se/sv/Languages/Service/Publications/Hallare/Employees-during-1997-2007/. Läst 1 november 2017. 
    


51. 
    ^ Regeringen.se: Totalförsvar, läst 31 juli 2008
    


52. 
    ^ Henrik Brors -Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10
    


53. 
    ^ ”Försvarsutgifters andel av statsbudgeten”. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf. Läst 20 oktober 2008. 
    


54. 
    ^ ”Pliktverket statistik”. http://www.pliktverket.se/sv/Statistik/. Läst 18 oktober 2008. 
    


55. 
    ^ ”Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE”. Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE. 31 maj 2007. http://www.dn.se/ekonomi/varumarket-sverige-okar-i-varde. Läst 1 november 2017. 
    


56. 
    ^ ”Freedom in the world 2017” (på engelska) (pdf). Freedom House. https://freedomhouse.org/sites/default/files/FH_FIW_2017_Report_Final.pdf. 
    


57. 
    ^ Lagerqvist, sid. 101
    


58. ^ [a b] Historiens huvudlinjer 1, sid. 127
    


59. 
    ^ Magnusson, sid. 163
    


60. 
    ^ Historiens huvudlinjer 1, sid. 171–178
    


61. 
    ^ (Lundh, sid. 24)
    


62. 
    ^ Magnusson, sid. 381–383
    


63. 
    ^ Andersson-Skog & Krantz, sid. 12–15
    


64. 
    ^ Lybeck, sid 20–26
    


65. 
    ^ Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP)
    


66. 
    ^ Internationella valutafonden (2008) - Lista över BNP (PPP) per capita
    


67. 
    ^ ”Börsmäklaren tjänar bäst”. Svd.se. https://www.svd.se/borsmaklaren-tjanar-bast. 
    


68. 
    ^ ”Lönestrukturstatistik 2010”. Scb.se. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-privat-sektor-SLP/7531/7538/Behallare-for-Press/Lonestrukturstatistik-2010/. 
    


69. 
    ^ Uppslagsordet Sverige - näringsliv - jordbruk från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 procent av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 procent 2000". Hämtat 17 december 2008.
    


70. 
    ^ ”Arbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/. 
    


71. 
    ^ ”Ungdomsarbetslöshet - Ekonomifakta”. Ungdomsarbetslöshet - Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/. Läst 1 november 2017. 
    


72. 
    ^ ”Ungdomsarbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/. 
    


73. 
    ^ ”Arbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/. 
    


74. 
    ^ ”Lönespridning - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/. 
    


75. ^ [a b] ”Export för viktiga varuområden enligt SITC”. Export för viktiga varuområden enligt SITC. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx. Läst 1 november 2017. 
    


76. 
    ^ SCB (2008) Export och import av varor och tjänster (1950- ). Statistiska Centralbyrån.
    


77. 
    ^ ”Import från våra 30 största handelspartner”. Import från våra 30 största handelspartner. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx. Läst 1 november 2017. 
    


78. 
    ^ ”Export från våra 30 största handelspartner”. Export från våra 30 största handelspartner. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx. Läst 1 november 2017. 
    


79. 
    ^ SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business”
    


80. 
    ^ https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld
    


81. 
    ^ https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx - Fakta om Sveriges statsskuld
    


82. 
    ^ Lindbeck, Assar (2008). Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet PDF. IIES, Stockholms Universitet.
    


83. 
    ^ http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf  PDF
    


84. 
    ^ ”2013 Human Development Report”. 2013 Human Development Report. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 1 november 2017. 
    


85. 
    ^ d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan, svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.
    


86. 
    ^ Organization, The Gallup. ”2006 Gallup Worldwide Corruption Index”. 2006 Gallup Worldwide Corruption Index. http://www.prnewswire.com/news-releases/2006-gallup-worldwide-corruption-index-55831352.html. Läst 1 november 2017. 
    


87. 
    ^ e.V., Transparency International. ”Research - CPI - Overview”. Research - CPI - Overview. Arkiverad från originalet den 16 april 2011. https://web.archive.org/web/20110416023729/http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2006. Läst 1 november 2017. 
    


88. 
    ^ e.V., Transparency International. ”Research - CPI - Overview”. Research - CPI - Overview. Arkiverad från originalet den 24 februari 2011. http://archive.wikiwix.com/cache/20110224102302/http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2008. Läst 1 november 2017. 
    


89. 
    ^ ”Svensk Energi:Kraftlägen i Sverige och Norden veck 52 2014”. Svensk Energi:Kraftlägen i Sverige och Norden veck 52 2014. http://www.svenskenergi.se/Global/Statistik/Tidigare%20kraftl%C3%A4gen/Kraftl%C3%A4get-Sverige-veckorapport-vecka-2014-52.pdf. Läst 1 november 2017. 
    


90. 
    ^ ”Svenska kraftnät, Aktuell driftsituation”. Svenska kraftnät, Aktuell driftsituation. http://svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/. Läst 1 november 2017. 
    


91. 
    ^ ”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. sid. 5. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815031134/http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf. Läst 20 oktober 2008. 
    


92. 
    ^ Ethel Bergman Carter. ”Människan och samhället”. Ny i Sverige - webbsida. http://www.interactor.se/page9.html. Läst 13 maj 2015. 
    


93. 
    ^ Näringsdepartementet (2008). Sjöfart.
    


94. ^ [a b] http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm PTS.se
    


95. 
    ^ ”Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007”. Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-8. Läst 1 november 2017. 
    


96. 
    ^ Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.
    


97. 
    ^ Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [2]
    


98. 
    ^ Atlas of the Human Journey - The Genographic Project Arkiverad 5 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
    


99. ^ [a b] Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
    


100. ^ [a b] Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
     


101. 
     ^ Nationalencyklopedin: Valloner
     


102. 
     ^ http://www.scb.se/Pages/Article____341727.aspx läst 2013-10-05
     


103. 
     ^ ”Summary of Population Statistics 1960 - 2010”. www.scb.se. 17 mars 2011. Arkiverad från originalet den 17 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130317045943/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx. Läst 4 juli 2011. 
     


104. 
     ^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. www.scb.se. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. 
     


105. 
     ^ Riksdagsförvaltningen. ”Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen”. Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600. Läst 1 november 2017. 
     


106. 
     ^ ”Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoppet-finns-kvar-for-nordens-minsta-sprak_4588231.svd.  Svenska Dagbladet 2010-04-20, läst 2013-09-04
     


107. 
     ^ Tomas Hammar. ”Invandring”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandring. Läst 13 maj 2015. 
     


108. 
     ^ Immigrant-institutet – Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland – samtidigt
     


109. 
     ^ ”Felsida - Startsida”. Felsida - Startsida. 31 mars 2010. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331070401/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf:. Läst 1 november 2017. 
     


110. 
     ^ http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/helarsstatistik---riket/26046/ ^{[död länk]}
     


111. 
     ^ Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns Arkiverad 12 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.  PDF i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6
     


112. 
     ^ Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-2015. PDF
     


113. 
     ^ Muslims in the EU PDF
     


114. 
     ^ Andel praktiserande muslimer Arkiverad 13 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
     


115. 
     ^ ”World Value Survey”. World Value Survey. http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_56. Läst 1 november 2017. 
     


116. 
     ^ ”Gender Inequality Index (GII) - Human Development Reports”. Gender Inequality Index (GII) - Human Development Reports. http://hdr.undp.org/en/statistics/gii/. Läst 1 november 2017. 
     


117. 
     ^ Jonsson Leif, Tegen Martin, red (1992). Musiken i Sverige. 3, Den nationella identiteten 1810-1920. Stockholm: Fischer. Libris 8221448. ISBN 91-7054-685-1 (Fischer (inb.) 
     


118. 
     ^ Elisabeth Nilsson (20 november 2013). ”Svenskarna och internet 2013 släppt”. http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2013-slappt/. Läst 13 maj 2015. 
     


119. 
     ^ ”Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2016” (PDF). Radiotjänst. 2016. sid. 6. https://www.radiotjanst.se/globalassets/arsredovisning/rundradiororelsens-samlade-ekonomi-2016.pdf. Läst 23 maj 2018. 
     


120. 
     ^ Westerberg, Olof (24 mars 2011). ”Första etappen för Malmös Manhattan får ja”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html. Läst 6 november 2015. 
     


121. 
     ^ Anjou, Marika (10 september 2010). ”Malmö får nytt konserthus”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html. Läst 6 november 2015. 
     

Vidare läsning

Sök efter mer information på Wikipedias systerprojekt:

Media på Commons? Bilder & media Ordbok och definitioner på Wiktionary? Ordbok Nyheter på Wikinews? Nyheter Originalverk på Wikisource? Originalverk Böcker på Wikibooks? Böcker Citat på Wikiquote? Citat Kurser på Wikiversity? Kurser Dataobjekt på Wikidata? Databas

Litteratur

• Rolf h. Lindholm, Historiska platser, 2003, ISBN 91-631-3904-9
  


• 
  Palmer, Brian W (2001). ”Sweden”. i Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.). Countries and Their Cultures. Macmillan Reference. ISBN 978-0-02-864950-4 
  

Externa länkar

.mw-parser-output .ccbox{clear:right;float:right;margin:.5em 0 .5em 1em;width:22em;border-spacing:0;border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;padding:0;font-size:90%;color:black;text-align:left}.mw-parser-output .clogo{width:35px;vertical-align:middle;text-align:center}

Wikimedia Commons har media relaterad till Sverige.

• 
  Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Sverige
  Kartor
  
  

• 
  Svenskspråkiga Wikivoyage om Sverige
  Reseguide
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Sverige Styrelse Statsskick Grundlag · Statschef · Riksdag · Regering · Lagstiftningsprocess Försvar Försvarsmakten · Armé · Marinen · Flygvapen · Hemvärn · Krig · Militärhistoria Politik Politiska partier · Politiska unioner · Europaparlamentsval · Riksdagsval · Landstingsval · Kommunalval Rättsväsen Säkerhetspolis  · Polis  · Domstolsväsende Administration Svenska staten · Myndigheter · Län · Kommuner · Domkretsar Kultur Uttryck Svenska språket · Litteratur · Konst · Arkitektur · Musik · Film · Svenska köket · Religion · Högtider och traditioner · Utbildning · Sport och idrott Symbolik Riksvapen · Flagga · Riksbaner · Riksregalier · Tre kronor · Nationalsång · Moder Svea Samhälle Demografi Svenskar · Språk  · Historiska befolkningsstorlekar · Tätorter Massmedia Internetdomän · Press · Dagstidningar · TV · Radio Ekonomi Valuta · Företag · Stockholmsbörsen Geografi Territorium Indelning · Klimat · Landsdelar · Landskap · Vattendrag · Öar · Ytterpunkter · Nationalparker Historik Förhistoria Paleolitikum · Mesolitikum · Neolitikum · Bronsåldern · Förromerska järnåldern · Romerska järnåldern · Folkvandringstiden · Vendeltiden · Vikingatiden Historisk tid Äldre medeltid · Folkungatiden · Kalmarunionen · Äldre vasatiden · Stormaktstiden · Frihetstiden · Gustavianska tiden · Svensk-norska unionen · Konstitutionella ståndsförfattningens tid · Representationsreformens tid · Unionsupplösningens tid · Första världskriget · Mellankrigstiden · Andra världskriget · Första halvan av kalla kriget · Andra halvan av kalla kriget · Efter kalla kriget Portal v • r Sveriges indelning Administrativ indelning 21 län · 11 landsting · 10 regioner  · 6 föreslagna regionbildningar  · 6 sjukvårdsregioner  · 290 kommuner · 2 523 distrikt  · 6 004 valdistrikt  · 29 valkretsar Historiskt: 25 landskap · småkungariken · folkland · små land · socknar · härader · fjärdingar · skatar  · städer (lista) · rotar · köpingskommuner (lista) · 13 municipalköpingar · 363 municipalsamhällen (lista) · landskommuner Geografiska regioner Landsdelar Norrland · Svealand · Götaland · Historiskt: Österland Informella regioner Södra Sverige · Sydsverige · Mellansverige · Mittsverige · Norra Sverige · Mälardalen · Bergslagen · Västkusten · Öresundsregionen · Gnällbältet · Småländska höglandet Vetenskap 5 växtregioner · 7 limniska ekoregioner  · 6 svenska dialektområden Statistik SCB 1 940 tätorter (lista) · huvudorter (291 centralorter och 21 residensstäder) · förorter · 2 876 småorter (listor) · 10 kommungrupper · kranskommuner · 82 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) Historiskt: 70 Arbetsmarknadsregioner (A-regioner) Nutek 72 funktionella analysregioner (FA-regioner) Eurostat 3 NUTS nivå 1-områden · 8 NUTS 2 · 21 NUTS 3 (riksområden) Adresser, orter, fastigheter och tomter Stadskontor stadsdelar · fastighets/kvartersnamn · gator · gatunummer · lägenhetsnummer PTS 264 riktnummerområden · 1 500 postnummerområden och postorter Lantmäteriet tomter/fastigheter/jord/mark · servitut · samfälligheter Lantmäteriets ortnamnstyper bebyggelse · tätort · naturobjekt · naturskyddsområde · fornlämning eller anläggning Folkbokföringen Historiskt: församlingar · byar · bruksorter (lista) · rotar · tegar Myndigheter Rättsväsende domsagor (lista) · hovrätternas · förvaltningsrätternas samt kammarrätternas domkretsar Historiskt: länsrätter · härader · tingslag · hundare · folkland · lagsaga Försvarsmakten militärregioner · Historiskt: militärdistrikt · militärområden · försvarsområden · flygkommando · marinkommando · rotar · hundare · skeppslag · hamna Polismyndigheten polisregion  · Historiskt: polisdistrikt (dvs län) · länsmansdistrikt · landsfiskalsdistrikt Åklagarmyndigheten åklagardistrikt Skattemyndigheten skatteregioner · skattekontor · Historiskt: jordebokssocken · rotar · tegar Kronofogdemyndigheterna kronofogdedistrikt · fögderier (lista) Trafikverket Sex regioner · Historiskt: Vägverkets sju regioner · Banverkets fem regioner SMHI 19 prognosdistrikt F.d. statskyrka Svenska kyrkan · 13 stift · 130 kontrakt · pastorat · 1 439 församlingar v • r Europa Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland v • r Europeiska unionens medlemsstater Belgien · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Kroatien · Lettland · Litauen · Luxemburg · Malta · Nederländerna · Polen · Portugal · Rumänien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ungern · Österrike v • r Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Australien · Belgien · Chile · Danmark · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Israel · Italien · Island · Japan · Kanada · Luxemburg · Mexiko · Nederländerna · Norge · Nya Zeeland · Polen · Portugal · Schweiz · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydkorea · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ungern · USA · Österrike v • r Schengensamarbetet Schengenområdet1 Belgien · Danmark2 · Estland · Finland · Frankrike3 · Grekland · Island · Italien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Malta · Nederländerna3 · Norge4 · Polen · Portugal · Schweiz · Slovakien · Slovenien · Spanien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ungern · Österrike Relaterade artiklar Fri rörlighet för personer · Schengenregelverket · Giltiga resehandlingar · Inre gränskontroller · Gränsövergångsställen · Schengens informationssystem · Området med frihet, säkerhet och rättvisa · Nordiska passunionen 1Monaco, San Marino och Vatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet. 2Färöarna och Grönland omfattas ej, men har öppen gräns mot Schengenområdet genom den nordiska passunionen. 3 Områden utanför Europa omfattas ej. 4Svalbard omfattas ej. v • r Nordiska ministerrådet Medlemsstater Danmark · Finland · Island · Norge · Sverige Halvautonoma områden inom samarbetet Åland · Färöarna · Grönland v • r Länder runt Östersjön Danmark · Estland · Finland · Lettland · Litauen · Polen · Ryssland · Sverige · Tyskland v • r Barentsregionen Norge Nordland fylke · Troms fylke · Finnmark fylke Sverige Västerbottens län · Norrbottens län Finland Lapplands län · Norra Österbotten · Kajanaland Ryssland Murmansk oblast · Archangelsk oblast · Komi · Karelska republiken · Nentsien v • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike v • r Europarådet Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · Österrike

v • r Sverige Styrelse Statsskick Grundlag · Statschef · Riksdag · Regering · Lagstiftningsprocess Försvar Försvarsmakten · Armé · Marinen · Flygvapen · Hemvärn · Krig · Militärhistoria Politik Politiska partier · Politiska unioner · Europaparlamentsval · Riksdagsval · Landstingsval · Kommunalval Rättsväsen Säkerhetspolis  · Polis  · Domstolsväsende Administration Svenska staten · Myndigheter · Län · Kommuner · Domkretsar Kultur Uttryck Svenska språket · Litteratur · Konst · Arkitektur · Musik · Film · Svenska köket · Religion · Högtider och traditioner · Utbildning · Sport och idrott Symbolik Riksvapen · Flagga · Riksbaner · Riksregalier · Tre kronor · Nationalsång · Moder Svea Samhälle Demografi Svenskar · Språk  · Historiska befolkningsstorlekar · Tätorter Massmedia Internetdomän · Press · Dagstidningar · TV · Radio Ekonomi Valuta · Företag · Stockholmsbörsen Geografi Territorium Indelning · Klimat · Landsdelar · Landskap · Vattendrag · Öar · Ytterpunkter · Nationalparker Historik Förhistoria Paleolitikum · Mesolitikum · Neolitikum · Bronsåldern · Förromerska järnåldern · Romerska järnåldern · Folkvandringstiden · Vendeltiden · Vikingatiden Historisk tid Äldre medeltid · Folkungatiden · Kalmarunionen · Äldre vasatiden · Stormaktstiden · Frihetstiden · Gustavianska tiden · Svensk-norska unionen · Konstitutionella ståndsförfattningens tid · Representationsreformens tid · Unionsupplösningens tid · Första världskriget · Mellankrigstiden · Andra världskriget · Första halvan av kalla kriget · Andra halvan av kalla kriget · Efter kalla kriget Portal

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 159364209 • LCCN: n79021184 • ISNI: 0000 0001 2299 7436 • GND: 4077258-5 • SELIBR: 163435 • SUDOC: 026401606 • BNF: cb15238534f (data) • BIBSYS: 90570098 • HDS: 3371 • NDL: 00571513 • NKC: ge134629