Askorbinsyra




Vitamin C omdirigerar hit. För artisten med detta namn, se Colleen Fitzpatrick.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}














































Askorbinsyra
StrukturformelMolekylmodell

Systematiskt namn (R)-3,4-dihydroxi-5-((S)-1,2-dihydroxietyl)furan-2(5H)-on
Kemisk formel
C6H4O2(OH)4
Molmassa 176,124 g/mol
Utseende Vita eller blekt gula kristaller
CAS-nummer 50-81-7
SMILES OC=1C(OC(=O)C=1O)[C@@H](O)CO
Egenskaper
Densitet 1,65 g/cm³

Löslighet (vatten)
330 g/l
Smältpunkt 190 – 192 °C (sönderfaller)
Faror
LD50
3367 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Askorbinsyra, mer känt som C-vitamin, är en organisk syra och antioxidant.[1][2]


Askorbinsyra kan syntetiseras ur glukos av de flesta växter och djur. Människor, vissa apor, marsvin och några få andra djurarter har emellertid en enzymdefekt som gör att dessa saknar förmågan att producera eget C-vitamin. Istället måste då detta intas via kosten. Födoämnen som innehåller höga halter av C-vitamin är till exempel potatis, grönsaker, citrusfrukter, sura bär, paprika, nypon, svarta vinbär, röda vinbär, jordgubbar samt en del inälvsmat såsom lever och binjurar.


Askorbinsyra är värmekänslig. Vid den långvariga varmhållning och upprepade uppvärmning som kan förekomma då mat distribueras från centralkök, bryts efterhand askorbinsyran ned. Matens värde som C-vitaminkälla minskar då.


1937 fick Norman Haworth Nobelpriset i kemi för sitt arbete med att utreda askorbinsyrans struktur (det delades med Paul Karrer som fick pris för sitt arbete med vitaminer).[3] Medicinpriset det året gick till Albert Szent-Györgyi för hans studier av askorbinsyrans biologiska funktioner.[4]


Askorbinsyra är vattenlöslig. Salter och estrar av askorbinsyra får ändelsen -at och kallas askorbater.


Askorbinsyra finns i livsmedelsbutikers kryddhylla. Som tillsats (antioxidationsmedel) i livsmedel har det E-nummer E 300.


Askorbinsyra namngavs på 1920-talet av Albert von Szent Györgyi och Norman Haworth som tog fasta på dess egenskap att motverka skörbjugg, eng. anti-scorbutic (scorbutic = något som har att göra med skörbjugg[5]). Namnet Vitamin C är något äldre och härrör från en lista upprättad av Kazimierz Funk över näringsämnen, kallade vitaminer, som orsakade sjukdom hos människor som hade brist på dem. De fick sedan olika bokstäver som beteckning eftersom man inte visste deras struktur.[6]



Funktion i människokroppen |


C-vitamin är nödvändigt för bland annat bindvävens ämnesomsättning. Det underlättar järnupptagningen i magen (överför metalljonerna till enzymerna). Dess benägenhet att reducera ger askorbinsyran en antioxidativ effekt på andra ämnen i kroppen.


C-vitamin minskar risken för att få depressiva syndrom och är viktigt för balansen i hjärnans kemi.[7]


Rekommenderat dagligt intag (RDI) är enligt svenska normer 30 till 60 mg/dag (85/100 mg för gravida/ammande), vilket är lägre än de amerikanska normerna som ligger på 60–95 mg/dag. Det räcker dock med 10 mg/dag för att undvika skörbjugg. Se vidare RDI-tabell.


Lindrig brist kan ge blödningar i tandköttet (vilket kan leda till tandlossning), försämrad sårläkning, trötthet, muskelsvaghet, ökad risk för infektioner. Allvarlig brist av askorbinsyra ger skörbjugg.


Askorbinsyra är vattenlösligt, vilket gör att ett eventuellt överskott försvinner ur kroppen med urinen. Det finns exempel på att personer med benägenhet att bilda njursten får just njursten om de intar kroniskt stora mängder av askorbinsyra. [8]


Forskning har även bevisat att C-vitamin neutraliserar fria radikaler som annars förhindrar produktionen av kväveoxid i blodådrornas endotelceller. Detta medför att deras vasodileringsförmåga, eller flexibilitet, förbättras och därmed utjämnar högt eller lågt blodtryck mer effektivt.[9][10]



Reaktion i livsmedel |


Under våren 2006 fick allmänheten reda på att man upptäckt att en kemisk reaktion med en farlig produkt kan ske i livsmedel som innehåller askorbinsyra och natriumbensoat (E 211), typiskt läsk.[11] När dessa två reagerar under värme med varandra bildas det mycket carcinogena ämnet bensen. Det förekommer dock mycket diskussion om huruvida de bensenhalter som uppstår i dessa reaktioner är relevanta ur risksynpunkt eller ej, eftersom inga mätbara mängder förekommer i många undersökta läsker och det finns andra, större bensenkällor såsom trafik.[12][13]



Källor |




  1. ^ Antioxidanter, Göran Petersson, Chalmers tekniska högskola januari 2009


  2. ^ INCHEM: Ascorbic acid


  3. ^ Norman Haworth: Biography, nobelprize.org, läst 2012-12-26


  4. ^ The Albert Szent-Gyorgyi Papers: Szeged, 1931-1947: Vitamin C, Muscles, and WWII, National Library of Medicine, läst 2012-12-26


  5. ^ ”Definition of SCORBUTIC” (på en). www.merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/scorbutic. Läst 28 november 2018. 


  6. ^ ”The mystery of Vitamin C”. Nature Education 3(9):48. 2010. http://www.nature.com/scitable/topicpage/the-mystery-of-vitamin-c-14167861. 


  7. ^ Utdrag från boken "Fri från depression"


  8. ^ Svensk Urologisk förening: State of the art njursten Arkiverad 29 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.


  9. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9631871


  10. ^ SBU:Att förebygga sjukdom med antioxidanter


  11. ^ Bensen i läsk kan ge cancer, Svenska Dagbladet 2006-02-24


  12. ^ Bensen - frågor och svar Arkiverad 21 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., Livsmedelsverket, läst 2012-12-26


  13. ^ Bensen i läsk - Bensoesyra (E 211) som konserveringsmedel, Chalmers tekniska högskola januari 2008


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?