Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Boletaceae
Boletus edulis, typart för typsläktet.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Division	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Boletales
Familj	Boletaceae
Vetenskapligt namn
§ Boletaceae
Auktor	Chevall. 1828
Typsläkte
Boletus L. 1753

.mw-parser-output .toclimit-2 .toclevel-2,.mw-parser-output .toclimit-3 .toclevel-3,.mw-parser-output .toclimit-4 .toclevel-4,.mw-parser-output .toclimit-5 .toclevel-5,.mw-parser-output .toclimit-6 .toclevel-6,.mw-parser-output .toclimit-7 .toclevel-7{display:none}

Boletaceae är en familj av svampar i ordningen Boletales^[1][2]

Egenskaper |

De flesta arter inom Boletaceae är ganska stora svampar med hatt och en centralställd fot. Tillsammans med arterna i Suillaceae (och i några småfamiljer) utgör de vad som i dagligt tal kallas soppar. De flesta har rörformiga hymenoforer, men undantag finns (skivsopparna i Phylloporus har lamellartat hymenium), och de flesta arter har även hymenium på foten, så kallat caulohymenium (undantag Pseudoboletus). Sporavtrycken är vanligtvis olivbruna, men kan även vara gulaktiga till vinröda.

Många arter blånar vid beröring/tryck (speciellt porerna) och i snittytor, vilket beror på enzymatisk oxidation av gulfärgade derivat av pulvinsyra (som variegatsyra, xerocomsyra och atromentinsyra).^[3] Luftoxidation av variegatsyra bildar det röda pigmentet variegatorubin som orsakar de röda färgerna hos vissa arter som exempelvis blodsopp och rödsopp.^[3][4] De bruna färger som förekommer i hatthuden hos några arter, som exempelvis brunsopp, orsakas av dimerer av pulvinsyraderivat (badioner)^[5][6], vilka, eftersom de normalt förekommer som kaliumkomplex, även kan binda cesium och därför var anledning till en hög anrikning av cesium-137 hos sådana arter efter Tjernobylolyckan.^[7]

De allra flesta arter bildar ektomykorrhiza med träd och är följaktligen mer eller mindre bundna till skogsmarker. Endast några få är parasiter^[8], som Pseudoboletus, eller saprofyter, som Buchwaldoboletus (dessa avvikande släkten är basala i Boletaceae - se släktträdet nedan).

Många arter är uppskattade matsvampar (som stensopp och brunsopp), andra smakar vidrigt (som gallsopp) och några är giftiga (som djävulssopp, vilken orsakar svår gastroenterit).

Taxonomi |

Familjen Boletaceae upprättades av den franske botanikern François Fulgis Chevallier 1826.^[9] Chevalliers beskrivning byggde helt på makroskopiska morfologiska kännetecken och innefattade de arter som hade rörformigt hymenofor (sålunda även, exempelvis, vad vi numera kallar "tickor"). Boletaceae delades av honom in i fem släkten: Boletus ("soppar"), Cladoporus (nu Laetiporus i Fomitopsidaceae), Physisporus (nu Perenniporia i Polyporaceae), Polyporus (nu i Polyporaceae) och Fistulina (nu i Fistulinaceae).^[10] Av dessa fem släkten är det bara Boletus som är kvar i dagens Boletaceae, de övriga fyra är inte ens kvar i ordningen Boletales (Fistulina tillhör Agaricales och de övriga tre Polyporales). Chevalliers Boletus har sedan dess splittrats upp på ett antal släkten (och en del av dessa har i sin tur förts till andra familjer) - år 2000 var släktena i Boletaceae (det vill säga återstoden av Chevalliers släkte Boletus) cirka 35 stycken. De molekylärfylogenetiska metoderna har under 2000-talets två första decennier mer än fördubblat detta antal och det beskrivs årligen nya släkten.^[11]

Fylogeni |

Molekylärfylogenetiska analyser visar följande släktskapsträd för viktigare släkten inom Boletaceae;^[12]

Boletaceae

Buchwaldoboletus Chalciporus Rubinoboletus Pseudoboletus Zangia Royoungia/Australopilus Harrya Gymnogaster Lanmaoa Cyanoboletus Rugiboletus Butyriboletus Pulveroboletus Crocinoboletus Caloboletus Suillellus Sutorius Bothia Solioccasus Fistulinella Veloporphyrellus Mucilopilus Austroboletus Parvixerocomellus Xerocomellus Hortiboletus Tylopilus s.str. Xanthoconium Porphyrellus s.str. Imleria Boletus s.str. Afroboletus Strobilomyces Retiboletus Spongiforma Borofutus Leccinum Octaviania Leccinellum/Rossbeevera Phylloporus Xerocomus s.str. Boletellus Hemileccinum/Corneroboletus Heimioporus Aureoboletus/Sinoboletus

Boletaceaes systerfamilj anses vara Paxillaceae (pluggskivlingar).

Källor |

1. 
   ^ Boletales på Species Fungorum.
   


2. 
   ^ Dyntaxa Boletaceae
   


3. ^ [a b] Stephen F. Nelsen, 2010, Bluing Components and Other Pigments of Boletes, Fungi 3:4, sid. 11-14.
   


4. 
   ^ Burkhard Fugmann, Susanne Lang-Fugmann, Wolfgang Steglich, 2014, RÖMPP Encyclopedia Natural Products, sid. 87 och 685. ISBN 9783131793119.
   


5. 
   ^ RÖMPFF 2014, sid. 71.
   


6. 
   ^ Bert Steffan, Wolfgang Steglich, 1984Pigments from the Cap Cuticle of the Bay Boletus (Xerocomus badius), Angewandte Chemie 23:6, sid. 445-447.
   


7. 
   ^ Dieter C. Aumann, Gabriele Clooth, Bert Steffan, Wolfgang Steglich, 1989, Komplexierung von Caesium‐137 durch die Hutfarbstoffe des Maronenröhrlings (Xerocomus badius), Angewandte Chemie 101:4, sid. 495-496.
   


8. 
   ^ Mitchell E. Nuhn, Manfred Binder, Andy F.S. Taylor, Roy E. Halling, David S. Hibbett, 2013, Phylogenetic Overview of the Boletineae, Fungal Biology, sid. 1-33.
   


9. 
   ^ F.F. Chevallier, 1826, Flore Générale des Environs de Paris, vol. 1, Ferra Jeune, Paris, sid. 248.
   


10. 
    ^ Alla svampar med porer placerades i Boletus av Carl von Linné 1753 och tickorna fördes till Polyporaceae av August Corda först 1839.
    


11. 
    ^ Boletaceae på MycoBank.
    


12. 
    ^ Gang Wu et al., 2014, Molecular phylogenetic analyses redefine seven major clades and reveal 22 new generic clades in the fungal family Boletaceae, Fungal Diversity, 69:1, sid. 93-115.
    

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Boletaceae.
  Bilder & media
  
  

• 
  Wikispecies har information om Boletaceae.
  Artförteckning
  
  

• 
  

  

  
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  
  


•