Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Manchuiska
'Manju gisun'
Talas i	Kina
Region	Manchuriet
Antal talare	60
Status	Hotat språk
Språkfamilj	Manchuiska
Skriftsystem	Manchurisk skrift
Officiell status
Språkmyndighet	-
Språkkoder
ISO 639-2	mnc
ISO 639-3	mnc

Manchuiska är ett manchu-tungusspråk talat av ett fåtal manchuer i provinsen Heilongjiang i Manchuriet i nordöstra Kina. I lexikaliskt hänseende (ordrötterna) står manchuiskan närmast de tungusiska dialekterna i östra Sibirien, men i formellt hänseende närmare till mongoliskan.

Fonologi |

Språket har 6 vokalfonem och 20 konsonantfonem. Vokalharmonin framträder här mindre än i turkiskan och ungerskan. Däremot finnes i manchuiskan en art av skiftning i själva stammens vokaler från hårda till mjuka, varigenom motsatsen emellan det "överlägsna" och "underlägsna" antydes, till exempel ganggan, stark, genggen, svag, áma, far, eme, mor, wasi, nedstiga, wesi, uppstiga, o. d.

		Labial	Dental	Palatal	Velar
Nasal		m	n	ɲ	ŋ
Klusil	tonlös	p	t		k
	tonande	b	d		g
Affrikata	tonlös			ʧ
	tonande			ʤ
Frikativa		f	s	ʃ	x
Tremulant			r
Approximant			l	j	w

Främre	Bakre
i	u
	ʊ
e	o
	a

Grammatik |

Ordbildningen sker uteslutande med suffix. Prefix, prepositioner och grammatiskt genus saknas. Pluralis uttrycksför animater genom ändelserna -sa eller -ta, annars genom reduplikation eller ord som "många" osv. Man brukar räkna med fem kasus (nominativ, utan ändelse, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ), men sammanfogningen är lösare än i latin och grekiska.

Adjektivet är oböjligt och går som övriga bestämningsord alltid före det som det bestämmer. Possessiv uttrycks inte som i de flesta altaiska språk med suffix, utan med genitivformer av personliga pronomen. Elativ saknas helt. Verbet böjs inte för numerus eller person (som svenskan), men har däremot alla de typer av avledningar av verbstammar som är typiska för de altaiska språken, som kausativa frekventativ, intensiv osv. Verbrotens grundform är imperativ. Temporala och modala stammar, infinitiv och particip uttrycks med särskilda, vokalharmoniskt växlande suffix, t. ex. omi, drick, omi-me, att dricka, bi (si, i, be) omi-he, jag (du, han, vi) drack, omi-ne-me, att börja dricka, bi (tse) omi-ne-he, jag (de) började dricka.

Skriftspråk |

Manchuiska skrivs med en utökad variant av den mongoliska skriften, i lodräta rader uppifrån och ner; raderna följer varandra från höger till vänster. Enligt officiell historieskrivning skapades det manchuiska alfabetet av två lärde, Erdeni och G'aig'ai, 1599 på order från manchuernas ledare Nurhaci. Först sedan manchuerna erövrat Kina (1644) fick språket en mer omfattande litteratur, vilken till största delen består av översättningar (företrädesvis av historia och klassisk litteratur) från kinesiskan, som utövat ett genomgripande inflytande på manchuiskan.

Litteratur och officiell status |

Ur den manchuiska litteraturen bör särskilt nämnas en fullständig samling av alla Qing-kejsarnas lagar, en krönika över Amurlandet (Sachalian-ula) fram till 1810 samt två förträffliga lexikaliska arbeten av manchuiska lärde: den sakligt ordnade manchu-kinesiska ordboken Qingwen jian och den alfabetiskt uppställda manchu-mongolisk-kinesiska Sanhe bianlan.

Manchuiskan var Qing-hovets och de kinesiska ämbetsmännens officiella språk, men är i Kina mycket försummat; idag talas språket endast av små folkspillror i Fuyu och Aihui i provinsen Heilongjiang.^[1]Sibe-språket (även kallat Xibo), som är nära besläktat med manchuiskan, talas idag av cirka 30 000 personer i Qapqal, Xinjiang.

Källor |

• 
  Mandsjuspråket i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)

1. 
   ^ China's Manchu speakers struggle to save language, International Herald Tribune, 2007-03-16
   

Litteratur |

Grammatikor |

• 
  Adam, Lucien (1873) (på franska). Grammaire de la langue Mandchou.. Paris: Maissoneuve. Libris 2535129. http://books.google.com/books?id=5PAv2uI9QP0C&printsec=frontcover&dq=subject:%22Manchu+language%22&lr=&as_brr=1 
  


• 
  Gorelova Lilia Mikhailovna., red (2002) (på engelska). Manchu grammar [Elektronisk resurs]. Handbook of Oriental Studies. Section eight, Central Asia ; vol. 7. Leiden: Brill. Libris 10424472 
  


• 
  Möllendorff, Paul Georg von (1892) (på engelska). A Manchu grammar: with analysed texts. Shanghai: American Presbyterian Mission Press. Libris 11787147. http://books.google.com/books?id=KgkQAAAAYAAJ&printsec=frontcover&dq=manchu+grammar&source=gbs_book_other_versions_r&cad=0_2 
  

Läroböcker |

• 
  Li, Gertraude Roth (2000) (på engelska). Manchu: a textbook for reading documents. Honolulu: Univ. of Hawai'i Press. Libris 5805932. ISBN 0-8248-2206-4 (pbk) 
  

Ordböcker |

• 
  Hauer, Erich; Corff Oliver (2007) (på tyska). Handwörterbuch der Mandschusprache (2., durchges. und erw. Aufl. / hrsg. von Oliver Corff). Wiesbaden: Harrassowitz. Libris 11788390. ISBN 978-3-447-05528-4 
  


• 
  Norman, Jerry; Dede Keith., Branner David Prager. (2013) (på engelska). A comprehensive Manchu-English dictionary. Harvard-Yenching Institute Monograph Series; 85. Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13931908. ISBN 978-0-674-07213-8 
  

Övrigt |

• Rohnström, John. "Manchu Printed Books in the Royal Library in Stockholm." Bulletin of the Museum of Far Eastern Antiquities, no. 44 (1972): 133-40. Libris 8259174
  

Externa länkar |

• Exempel på talad manchuiska (video)


• Manchuisk skriftgenerator (på kinesiska)


• Manchusamlingen på KB


• Omniglot om den manchuiska skriften