Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2017-02) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Fairtrade, tidigare Rättvisemärkt, eller Reilu Kauppa^[1]/Rejäl handel (i Finland) – är en produktmärkning av råvaror, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom genom rättvis handel. Märkningen innebär att produkten uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna, som grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. Till exempel ska bönder och arbetare ha rätt till den nationellt lagstadgade minimilönen. Fairtrade eftersträvar att gynna det första ledet i handelskedjan, där villkoren oftast är sämst.

En stor del av de Fairtrade-märkta varorna är också ekologiska och exempelvis (i Sverige) KRAV-märkta, men Fairtrade och Krav är oberoende av varandra. Fairtrade ställer dock krav på exempelvis vilka kemikalier som får användas, och uppmuntrar dessutom till ekologisk odling genom att premiera dessa ekonomiskt. Produkter som är Fairtrade-märkta är försedda med en blå och grön symbol på svart botten. Fram till 2004 användes en röd symbol.

Organisation |

Kriterier och procedurer för märkning utarbetas av Fairtrade International,^[2] en paraplyorganisation med representanter för ett tjugotal märkningsinitiativ, såsom Fairtrade Sverige, samt representanter för producentnätverken i Afrika, Latinamerika och Asien. Fairtrade International (tidigare FLO) bildades 1997 och har säte i Bonn. Kontrollen sköts av det oberoende ISO17065-ackrediterade certifieringsorganet Flocert ^[3] som upprättar avtal med producentorganisationer och inspekterar produktionsställena. Inspektionerna utförs av cirka 120 inspektörer från Flocert, av vilka cirka ett hundratal är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. Avgiften för Fairtrade-certifieringen betalar bland annat dessa inspektioner.

Sverige |

I Sverige representeras Fairtrade International^[2] av Fairtrade Sverige som består av ett aktiebolag, Fairtrade Sverige AB, som ägs av Landsorganisationen (LO^[4]) och Svenska kyrkan samt Föreningen för Fairtrade som har ett fyrtiotal medlemsorganisationer, däribland studieförbund, biståndsorganisationer, kyrkor och konsumentföreningar. Fairtrade Interntional^[2] finansieras av märkningsinitiativen, genom bland annat licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag. Föreningen för Fairtrade är en ideell organisation, som har i uppdrag att bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. Föreningen finansieras genom sina medlemsorganisationer samt medel från bland andra Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (genom LO-TCO:s biståndsnämnd), Europeiska kommissionen (Generaldirektoratet för utveckling och samarbete) och Konsumentverket.^[5]

Kritik |

Fairtrade har fått kritik bland annat för sitt fokus på småskalighet, vilket ansetts motverka effektivisering och utveckling. (Se exempelvis rapprten "Vad uppnås med Rättvisemärkning", Agrifood Economics Centre^[6]). I en rapport från School of Oriental and African Studies i London konstateras att områden med Fairtradeproduktion har lägre löner och generellt sämre arbetsvillkor än andra områden.^[7] Föreningens starka koppling till LO och bolagsstruktur^[8][9] upplevs problematisk.

Se även |

• Swedwatch


• Fairtrade City

Källor |

Noter |

1. 
   ^ ”Reilu kauppa” (på fi). www.reilukauppa.fi. Arkiverad från originalet den 26 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170326015913/http://www.reilukauppa.fi/etusivu/. Läst 22 februari 2017. 
   


2. ^ [a b c] ”Fairtrade International (FLO): Fairtrade International” (på en). www.fairtrade.net. https://www.fairtrade.net/. Läst 22 februari 2017. 
   


3. 
   ^ Flocerts webbplats länk
   


4. 
   ^ ”Mer om organisationen - Fairtrade Sverige” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. https://fairtrade.se/resursbank/resurs/mer-om-organisationen/. Läst 22 juni 2017. 
   


5. 
   ^ ”Verksamhetsberättelse 2014”. Föreningen för Fairtrade. http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2013/07/Verksamhetsberattelse-och-arsredovisning.pdf. ^{[död länk]}
   


6. 
   ^ ”Vad uppnås med Rättvisemärkt”. http://www.agrifood.se/files/agrifood_rapport_20091.pdf. Läst 29 maj 2017. 
   


7. 
   ^ ”Fairtrade, Employment and Poverty Reduction in Ethiopia and Uganda”. http://ftepr.org/wp-content/uploads/FTEPR-Final-Report-19-May-2014-FINAL.pdf. Läst 28 maj 2017. 
   


8. 
   ^ ”Fair Trade - en del av LO”. Rebecca Weidmo Uvell. 12 december 2014. http://uvell.se/2014/12/12/fair-trade-en-del-av-lo/. Läst 22 juni 2017. 
   


9. 
   ^ ”Svar på Rebecca Weidmo Uvells blogginlägg - Fairtrade Sverige” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. 15 december 2014. https://fairtrade.se/svar-pa-rebecca-weidmo-uvells-blogginlagg/. Läst 22 juni 2017. 
   

Litteratur |

• Booth, Philip & Whetstone, Linda (2007), "Half a cheer for fair trade", Economic Affairs, volym 27 nummer 2, juni 2007


• Brink, Lindsey (2004), Grounds for complaint? Fair trade and the coffee crisis, Adam Smith Institute


• Långbergs, Moa & Willborg, Maria (2006), Consumer awareness – producing fairness?, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet


• Weber, Jeremy (2007), "Fair Trade coffee enthusiasts should confront reality", Cato Institute Journal, volym 27 nummer 1


• Wilson, Tim (2006), "Macchiato Myths: The dubious benefits of fair trade coffee", Institute of Public Affairs Review, volym 58 nummer 2, juli 2006, s. 24-27


• Coffee Association of Canada (2002), "The current Coffee Crisis – Causes, Analysis and Solutions"


• 
  The Economist (7 december 2006), "Voting with your trolley"


• 
  The Economist (11 januari 2007), "On etical food: Letters to the editor"

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Fairtrade.
  Bilder & media
  
  


• Fairtrade Finland (Reilu kauppa/Rättvis handel)


• Fairtrade Sverige


• FLO – Fairtrade Labelling Organizations International


• Swedwatch


• Fairtrade City