Dalsland
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Vapensköld för Dalslands landskapsvapen tolkad efter dess blasonering. | |
Dalslands läge i Sverige. | |
Land | Sverige |
---|---|
Landsdel | Götaland |
Län | Västra Götalands län och Värmlands län |
Stift | Karlstads stift, Skara stift och Göteborgs stift |
Största sjö | Vänern |
Högsta punkt | Baljåsen, 302 m ö.h. |
Yta | 3 715 km² |
Folkmängd | 50 604 (2016-12-31)[1] |
Befolkningstäthet | 13,6 invånare/km² |
Landskapssång | Såg du ett land |
Landskapsblomma | Förgätmigej |
Landskapsdjur Fler symboler... | Korp |
Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland. Dalsland kallas ibland för ”ett Sverige i miniatyr”.
Innehåll
1 Historia
2 Indelningar
2.1 Indelningar före 1720
2.2 Indelningar från 1720
2.2.1 Län och stift
2.3 Kommuner
2.3.1 Härader och städer
2.3.2 Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
2.3.3 Kommuner från 1971
3 Geografi
4 Religion
5 Folkdräkter från Dalsland
6 Kommunikationer
6.1 Vägar
6.2 Järnvägar
6.3 Flyg
7 Centralorter i landskapet
8 Några kända dalbor
9 Dialekt
10 Referenser
10.1 Noter
10.2 Allmänna källor
11 Vidare läsning
12 Externa länkar
Historia |
Enligt Heimskringla regerade Erik Emundsson över Dalsland, Västergötland, Bohuslän och Värmland i slutet av 800-talet.
Harald Hårfager ska dock ha erövrat allt land väster om Göta älv och Vänern, inklusive Värmland i samband med att han enade Norge. Tidpunkten för när Dalsland blev svenskt är osäker men det bör ha skett före år 1000. Hundra år senare hävdade Magnus Barfot åter de norska anspråken på Dalsland men Inge den äldre vägrade godkänna dessa krav och strider uppstod.
Magnus brände och härjade i de dalsländska och värmländska skogsbygderna och fortsatte över Vänern till Kållandsö där han byggde en enkel fästning. Sedan Magnus lidit flera nederlag slöts fred under trekungamötet i Kungahälla 1101. Magnus gifte sig då med Inges dotter Margareta Fredkulla och ska ha fått Dalsland som hemgift. Men Magnus dog redan 1103 och Norge förlorade Dalsland.
Indelningar |
Indelningar före 1720 |
Området räknades före 1552 till Västergötlands lagsaga och landskap, liksom Nordmarks härad i Värmland.
Namnet Dalsland uppträder första gången 1508 och avsåg då endast Nordals och Sundals härad, kring den bördiga Dalboslätten, landet norrom kallades "Markerna" – ett uttryck som lever kvar i ortnamn som Nössemark, Ärtemark, Nordmarks härad (i Värmland) och Aremark (i Norge).
År 1552 överfördes området till Värmlands lagsaga. År 1560 tillföll området hertig Magnus furstendöme och senast 1568 återgick det till Västergötlands lagsaga. År 1593 tillföll området hertig Karls furstendöme och då åter Värmlands lagsaga. Åren 1606–1608 lydde landskapet under hertig Johan av Östergötland. Området tillfördes Älvsborgs län och Västergötlands och Dals lagsaga när dessa bildades 1634.
Området tillhörde ursprungligen Skara stift men överfördes till Karlstads stift (superintenda) när detta bildades 1658.
Indelningar från 1720 |
Län och stift |
Större delen av Dalsland ligger från 1998 i Västra Götalands län (före dess i Älvsborgs län. En del i norra Dalsland, Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs socknar) ligger i Värmlands län.
Valbo-Ryr i sydvästra Dalsland tillhör Foss församling i Göteborgs stift och stadsdelen Katrinedal (dalslandsdelen av Vänersborgs församling) ligger i Skara stift. Resten av landskapet tillhör sedan 1658 Karlstads stift, efter att tidigare ha tillhört Skara stift.
Kommuner |
Härader och städer |
- Nordals härad
- Sundals härad
- Tössbo härad
- Valbo härad
- Vedbo härad
Enda staden Åmåls stad fick stadsrättigheter 1643 och förlorade sin egen jurisdiktion 1948
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter |
Se respektive härad.
Kommuner från 1971 |
Följande kommuner ligger i sin helhet i Dalsland och bildar tillsammans Dalslandskommunernas kommunalförbund:
- Bengtsfors
- Dals-Ed
- Färgelanda
- Mellerud
- Åmål
Dessutom ligger en stor del av Vänersborgs (Frändefors, Brålanda, Gestads och Sundals-Ryrs socknar), en mindre del av Munkedals (Valbo-Ryrs socken)
samt minimala delar av Säffle (del av Svanskogs socken) och Årjängs (del av Silleruds socken) kommuner i landskapet.
Geografi |
Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll, Kroppefjäll. I västra Götaland används benämningen fjäll även för låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, dock här med betydelsen vildmark.
En sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Invånare i Dalsland kallas dalslänningar.
Religion |
Majoriteten av dalslänningarna tillhör Svenska kyrkan. Andra trossamfund som Pingströrelsen och Equmeniakyrkan finns också representerade i landskapet.
Folkdräkter från Dalsland |
Huvudartikel: Folkdräkter från Dalsland
Det finns elva folkdräkter från Dalsland, sju kvinnodräkter och fyra mansdräkter[2].
Kommunikationer |
Vägar |
Huvudvägarna är E45 och länsvägarna 164, 166, 172 och 173.
Järnvägar |
Bergslagernas Järnvägar (BJ), var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen mellan Göteborg och Falun. Genom Dalsland drogs järnvägen 1879 utefter Vänerns västra strand. Idag ägs denna järnväg av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Karlstad-Göteborg som inom Dalsland stannar i Åmål och Mellerud.
Dalslandsbanan var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan norska gränsen och Mellerud (Sunnanå hamn). Svensk gränsstation var Mon väster om Ed och norsk gränstation var (Kornsjø). Banan byggdes av ett privat bolag Dalslands Järnväg och öppnades år 1879. Som för BJ ingår delen genom Dalsland i Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Oslo-Göteborg som inom Dalsland stannar i Ed.
Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), byggdes på sträckan Mellerud - Åsensbruk - Dals Långed - Billingsfors - Bengtsfors - Årjäng - Koppom - Arvika. Banan stod i sin helhet färdig 1928. Södra delen av banan gick utefter Dalslands kanal. Idag är persontrafiken nerlagd, förutom viss turisttrafik sommartid på södra bandelen och viss godstrafik på södra delen av banan upp till Billingsfors. Mellan Bengtsfors och Årjäng används banan enbart för turisttrafik med dressiner. Norr om Årjäng är rälsen uppriven.
Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), eller Lelångenbanan, var en järnväg med sträckningen Uddevalla – Färgelanda – Bäckefors – Bengtsfors. Järnvägen var smalspårig med en spårvidd om 891 mm. Banan öppnades för trafik år 1895. År 1960 lades all trafik ned på sträckan Bäckefors – Bengtsfors. 1964 upphörde trafiken på den återstående sträckan mellan Uddevalla och Bäckefors. Rälsen är nu uppriven.
Flyg |
Det finns inga flygplatser i Dalsland med reguljärflyg. Flygplatser som ligger närmast Dalsland är Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Göteborg-Landvetter flygplats, Göteborg City flygplats, Karlstads flygplats[3] och Moss-Rygge flygplats i Norge.
Centralorter i landskapet |
Landskapets centralorter enligt SCBs mätning 2015:
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Åmål | 9 373 |
2 | Mellerud | 3 797 |
3 | Bengtsfors | 3 125 |
4 | Ed | 2 994 |
5 | Färgelanda | 1 986 |
Några kända dalbor |
Lars Åke Augustsson, författare
Ann-Christin Biel, operasångerska
Viktor Blom, pokerspelare
Britt Bohlin, f.d. riksdagsledamot, landshövding
Carl Oscar Borg, konstnär
A.G. Bördh, hembygdsforskare
Gunno Dahlstierna, skald
Anders Edestam, kulturforskare
Gunnel Eklund, operasångerska
Per Olof Ekström, författare
Carl Johan Ekströmer, läkare
Hans Erik Engqvist, författare
Lars Magnus Engström, prost
Mathias Fredriksson, skidåkare
Thobias Fredriksson, skidåkare
Anders Fryxell, historiker
Pia Hagmar, författare
Sandra Hansson, skidåkare
Otto Hesselbom, konstnär
Anders Lignell, kulturhistoriker
Hjalmar Lundbohm, industriman, Kiruna stads grundare
Viktor Myrén, författare
Emil Ernebro, gitarrist
Lena B. Nilsson, skådespelare
Vitalis Norström, filosof
Arne Olsson, biskop i Missionsprovinsen
- Johannes Olsson, Brånasmeden, bygdepoet
Jan Ottosson, skidåkare
Anders Piltz, präst, professor och författare
Daniel Poohl, chefredaktör för Expo
Fredrik Sjöström, ishockeyspelare
Johan Gabriel Sparfwenfeldt, språkforskare
Georg Suttner, konstnär
Thomas Wallin, chefredaktör
Pontus Wikner, filosof
Nils Petrus Ödman, skriftställare
Viktor Thorn, skidåkare
Dialekt |
Dialekten kallas dalsländska och liknar västgötska.[källa behövs] "Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".[källa behövs]
Referenser |
Noter |
^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2016”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2016/. Läst 21 mars 2017.
^ Centergran, Ulla (1993). Dräkter i våra bygder - Förteckning över det vi brukar kalla folkdräkter. sid. 36-37
^ ”Sveriges flygplatser”. LFV affärsverket. http://www.lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser/. Läst 6 december 2012.
Allmänna källor |
Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.
Vidare läsning |
Alexandersson, Arne (1989). Det gamla Dal : kulturhistoriska bilder från Kroppefjäll och slättdal. Ed: Zakariasson. Libris 894723
Almered, Berit (1991). Dalsland. Stockholm: Brevskolan. Libris 7431174. ISBN 91-574-3091-8
Andersson, Gunder; Karlsson, Lena S (2008). Äventyret Dalsland : utflykter i tid och rum. Stockholm: Carlsson. Libris 10864633. ISBN 978-91-7331-205-9
Dalsland : [ett bildverk]. Allhems bildböcker, 99-1379483-8. Malmö: Allhem. 1959. Libris 1580658
Ferling, Roy; Englund, Olof (1992). Dalsland. Sveriges landskap, 99-0548585-6. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7231669. ISBN 91-27-61450-6
Fredriksson, Stig (2002). Dalsländskt leverne under 300 år : 1600-1900. Västra Frölunda: S. Fredriksson. Libris 9507667. ISBN 91-631-4389-5
Hallin, Margareta; Ferling, Roy (1988). Hembygdsgårdar i Dalsland. Känn ditt Dalsland, 0284-6683 ; 2. Åmål: Dalslands turistråd. Libris 904681
Jägergren, Bengt (2006). Dalsland. Stockholm: Bilda. Libris 10216035. ISBN 91-574-7843-0
Lignell, Anders (1851-1852). Beskrifning öfver grefskapet Dal. Stockholm. Libris 383349
[Ny uppl.]. Åmål: Tr.-a.-b. Dalsland. 1914-1917. Libris 1654972
Nyutgåva. [Mellerud]: [Thorssells bokh. (distr.)]. 1965. Libris 498402. http://runeberg.org/ladal/
Nyutgåva. Ed: C. Zakariasson. 1979. Libris 468932
Matz, Edvard (1975). Sällsamheter i Bohuslän och Dalsland : en bok om historiska platser, om saga och sägen och litterära miljöer. Stockholm: Rabén & Sjögren i samarbete med Svenska turistfören. Libris 3246372
Odenbring Widmark, Marie (2008). Gårdar i Dalsland - en bebyggelsehistorisk översikt. Agrarhistoria i Västra GötalandLänsstyrelsen Västra Götalands län, publikation, 1403-168X ; 2008 :85. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. Libris 11443696. ISBN 9789163338991
Svenska turistföreningens årsskrift. 1936, Dalsland. Stockholm: Svenska turistföreningen. 1936. Libris 428564. http://runeberg.org/stf/1936/
Svenska turistföreningens årsskrift. 1981, Dalsland. Stockholm: Svenska turistföreningen. 1981. Libris 3686068
Waern, Kolbjörn; Holmberg, Kerstin (2009). Vägar med kulturmiljövärden i Dalsland. Publikation / Vägverket, 1401-9612 ; 2009 :36. Göteborg: Region Väst, Vägverket. Libris 13535978
Widmark, Dag (1999). Dalslands industrier från 1600-tal till sekelskiftet 2000. Trollhättan: Innovatum Kunskapens hus. Libris 7453562. ISBN 91-630-7693-4
Widmark, Dag (1997). Industrilandskapet Dalsland i historisk belysning. Kulturmiljövårdens rapportserie från Älvsborgs länsmuseum, 1104-7399 ; 6. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 2368107
Externa länkar |
- Dalsland
- Dalslänningen lokal tidning
- Lyssna till några av Dalslands dialekter
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|
|