Höstdagjämningen












































































































































































































Symbol för solstånd och dagjämningar
Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)

Vårdagjämning
Mars

Sommarsolstånd
Juni

Höstdagjämning
September

Vintersolstånd
December
År Dag Tid Dag Tid Dag Tid Dag Tid
2010
20 17:32 21 11:28 23 03:09 21 23:38
2011
20 23:21 21 17:16 23 09:05 22 05:30
2012
20 05:14 20 23:09 22 14:49 21 11:12
2013
20 11:02 21 05:04 22 20:44 21 17:11
2014
20 16:57 21 10:51 23 02:29 21 23:03
2015
20 22:45 21 16:38 23 08:21 22 04:48
2016
20 04:30 20 22:34 22 14:21 21 10:44
2017
20 10:29 21 04:24 22 20:02 21 16:28
2018
20 16:15 21 10:07 23 01:54 21 22:23
2019
20 21:58 21 15:54 23 07:50 22 04:19
2020
20 03:50 20 21:44 22 13:31 21 10:02
2021
20 09:37:27 21 03:32:08 22 19:21:03 21 15:59:16
2022
20 15:33:23 21 09:13:49 23 01:03:40 21 21:48:10
2023
20 21:24:24 21 14:57:47 23 06:49:56 22 03:27:19
2024
20 03:06:21 20 20:50:56 22 12:43:36 21 09:20:30
2025
20 09:01:25 21 02:42:11 22 18:19:16 21 15:03:01
Källa: Earth's Seasons — Naval Oceanography Portal (engelska)


Höstdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas höstdagjämningspunkten. Vid höstdagjämningen är natten nästan lika lång som dagen överallt på jordytan; att dagen fortfarande är något längre beror på horisontalrefraktionen (optisk effekt som kröker horisonten) samt på gryning och skymning.[1]



Beskrivning |


Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse. Den inträffar vid en bestämd tidpunkt, vid olika klockslag på skilda ställen på jorden beroende på i vilken tidszon man befinner sig. På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september.[2]


Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen [3]. Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa något dygn före vårdagjämningen.


Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster.[4] Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.



Referenser |




  1. ^ Höstdagjämning i Nationalencyklopedins nätupplaga.


  2. ^ Höstdagjämning och vårdagjämning från SMHI


  3. ^ Stockholms Observatorium - Astronomiska termer


  4. ^ "Faktablad solstrålning". Smhi.se. Läst 24 december 2013.





Relief i Persepolis – en symbol för det persiska nyåret. Vid dagjämningen är kraften hos en evigt stridande tjur (som personifierar jorden) och ett lejon (som personifierar solen) lika stor.





Se även |



  • Vårdagjämningen

  • Dagjämning

  • Höst

  • Ekliptikan

  • Sommartid


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?