Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Piteå kommun
Kommun
Vapensköld för Piteå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Det är hit man kommer när man kommer hem[1]
Land	Sverige
Län	Norrbottens län
Landskap	Norrbotten
Domkrets	Luleå domkrets[2]
Läge	65°20′0″N 21°30′0″Ö / 65.33333°N 21.50000°Ö / 65.33333; 21.50000
Centralort	Piteå
Areal	3 235,08 km² (2015-01-01)[3] 28:e största (av 290)
- land	3 086,04 km²
- vatten	149,04 km²
Folkmängd	42 108 (2018-09-30)[4] 61:a största (av 290)
Befolkningstäthet	13,64 invånare/km²[4][3] 211:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens ordförande	Helena Stenberg (S)
GeoNames	603569
Kommunkod	2581[5]
Tätortsgrad (%)	83 (2015)[7]
Antal anställda	4 525 (2017-11)[6]
Webbplats: www.pitea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal Lantmäteriets kommunavgränsning

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken.

Administrativ historik |

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[8]

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.^[9]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Luleå tingsrätts domsaga.^[10]

Kommunvapnet |

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.^[11]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Demografi |

Befolkningsutveckling |

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2015[12]
År			Folkmängd
1970			32 800
1975			35 547
1980			38 402
1985			38 870
1990			40 034
1995			40 923
2000			40 363
2005			40 873
2010			40 892
2015			41 548
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd |

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:^[12]

Civilstånd 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Ogifta	20 918	49,92 %	11 408	9 510
Gifta	15 074	35,97 %	7 534	7 540
Skilda	3 691	8,81 %	1 632	2 059
Änkor/änklingar	2 221	5,30 %	512	1 709

Könsfördelning |

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[12]

• Män: 21 086; 50,32 %.


• Kvinnor: 20 818; 49,68 %.

Utländsk och svensk bakgrund |

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).^[13]

Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.^[14]

Bakgrund den 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	2 495	5,95 %	1 185	1 310
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	385	0,92 %	222	163
Inrikes födda med en inrikes född förälder	1 988	4,74 %	981	1 007
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	37 036	88,38 %	18 698	18 338

Invånare efter födelseland |

Denna tabell redovisar födelseland för Piteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.^[15]

Födelseland 31 december 2016[15]
Nr	Land/världsdel	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&039409.&&&&&039 409	94,04 %	82,15 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411	0,98 %	1,54 %
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0298.&&&&&0298	0,71 %	2,09 %
4	Syrien	&&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271	0,65 %	1,49 %
5	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0199.&&&&&0199	0,47 %	2,07 %
6	Thailand	&&&&&&&&&&&&0155.&&&&&0155	0,37 %	0,40 %
7	Norge	&&&&&&&&&&&&0144.&&&&&0144	0,34 %	0,42 %
8	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142	0,34 %	0,72 %
9	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136	0,32 %	0,96 %
10	Eritrea	&&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117	0,28 %	0,35 %
11	Irak	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083	0,20 %	1,35 %
12	Iran	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076	0,18 %	0,71 %
13	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073	0,17 %	0,70 %
14	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062	0,15 %	0,35 %
15	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059	0,14 %	0,37 %
16	Somalia	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052	0,12 %	0,64 %
17	Polen	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050	0,12 %	0,89 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050	0,12 %	0,50 %
19	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035	0,08 %	0,58 %
20	Danmark	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027	0,06 %	0,41 %
21	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021	0,05 %	0,67 %
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019	0,05 %	0,47 %
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06	0,01 %	0,06 %
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04	0,01 %	0,01 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03	0,01 %	0,06 %
26	Island	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02	0,00 %	0,06 %

Utländska medborgare |

Den 31 december 2016 hade 1 327 invånare (3,17 %), varav 697 män och 630 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.^[16]

Åldersfördelning |

Åldersfördelningen i Piteå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:^[12]

Ålder 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
0–14 år	6 752	16,11 %	3 523	3 229
15–24 år	4 876	11,64 %	2 579	2 297
25–54 år	15 335	36,60 %	7 906	7 429
55–64 år	5 356	12,78 %	2 648	2 708
65+ år	9 585	22,87 %	4 430	5 155

Indelningar |

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

• Hortlax församling


• Norrfjärdens församling


• Piteå församling

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[17]:

• Hortlax


• Norrfjärden


• Piteå landsdistrikt


• Piteå stadsdistrikt

Tätorter |

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det 15 tätorter i Piteå kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Piteå	&&&&&&&&&&023067.&&&&&023 067
2	Bergsviken	&&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251
3	Rosvik	&&&&&&&&&&&01848.&&&&&01 848
4	Norrfjärden	&&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562
5	Roknäs	&&&&&&&&&&&01259.&&&&&01 259
6	Hortlax	&&&&&&&&&&&01128.&&&&&01 128
7	Jävre	&&&&&&&&&&&&0574.&&&&&0574
8	Svartudden	&&&&&&&&&&&&0478.&&&&&0478
9	Lillpite	&&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
10	Hemmingsmark	&&&&&&&&&&&&0366.&&&&&0366
11	Sjulsmark	&&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
12	Svensbyn	&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
13	Böle	&&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344
14	Blåsmark	&&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299
15	Kopparnäs	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

Centralorten är i fet stil.

Politik |

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932-2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.^[18] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.^[18]

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Kommunfullmäktige |

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Lars-Olof Pettersson
Förste vice ordförande	S	Lena Vikberg
Andre vice ordförande	M	Daniel Bergman

Källa:^[19]

Kommunstyrelse |

Presidium 2015–2018
Ordförande	S	Helena Stenberg
Förste vice ordförande	S	Anders Lundkvist
Andre vice ordförande	V	Brith Fäldt

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna medan Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet alla har vardera 1 mandat.^[20]

Kommunala nämnder |

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Agnetha Eriksson	S	Sven-Gösta Pettersson
Kultur- och fritidsnämnden	S	Ann-Katrin Sämfors	MP	Simon Granberg
Miljö- och tillsynsnämnden	S	Lars U Granberg	V	Stig Sjölund
Fastighets- och servicenämnden	S	Marita Björkman	V	Per Lönnberg
Överförmyndarnämnden	S	Lennart Sundberg	MP	Therese Loos
Samhällsbyggnadsnämnden	V	Brith Fäldt	S	Magnus Nyström
Barn och utbildningsnämnden	S	Ruth Rahkola	MP	Catrin Gisslin
Valnämnden	S	Mats Johansson	V	Gunnel Sandlund

Källa:^[21]

Mandatfördelning i Piteå kommun, valen 1970–2018 |

Valår	V	S	MP	SLP	SD	NS	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	4	30					9	3	2	3	4 30 9 3 3	51	90,9	46
1973	5	27					11	2	3	3	5 27 11 3 3	51	78,4	43 8
1976	4	28					10	3	3	3	4 28 10 3 3 3	51	93,4	40 11
1979	3	31					8	2	3	4	3 31 8 3 4	51	93,2	38 13
1982	3	32					7	1	3	5	3 32 7 3 5	51	93,5	36 15
1985	3	31					6	3	3	5	3 31 6 3 3 5	51	91,9	36 15
1988	3	31	1				6	4	3	3	3 31 6 4 3 3	51	89,2	35 16
1991	3	31					6	4	4	3	3 31 6 4 4 3	51	89,1	33 18
1994	4	35					4	3	2	3	4 35 4 3 3	51	89,7	28 23
1998	9	28					4	3	4	3	9 28 4 3 4 3	51	84,70	27 24
2002	6	26	1			5	4	4	3	2	6 26 5 4 4 3	51	83,50	28 23
2006	5	29	1			3	5	2	2	4	5 29 3 5 4	51	83,64	27 24
2010	5	30	2			1	3	2	2	6	5 30 3 6	51	86,25	25 26
2014	5	22	3	1	2	3	5	2	2	6	5 22 3 3 5 6	51	86,92	25 26
2018	6	19	1	2	3	5	6	1	2	6	6 19 3 5 6 6	51	88,22	26 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018 |

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Piteå Östra	52,57 %	37,63 %
M	Strömnäs	20,35 %	11,91 %
V	Djupvikens Norra	16,57 %	11,42 %
C	Lillpite	45,59 %	10,95 %
NS	Sikfors	16,67 %	9,11 %
SD	Roknäs	13,00 %	6,46 %
KD	Jävre	13,15 %	3,53 %
SLP	Alterdalen	25,76 %	3,48 %
MP	Djupvikens Norra	5,85 %	2,67 %
L	Djupvikens Södra	3,85 %	2,47 %
FI	Djupvikens Norra	1,06 %	0,28 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Lista över kommunstyrelsens ordförande |

Namn		Tillträdde	Avgick
	Peter Roslund (S)	1995[22]	31 december 2016[23]
	Helena Stenberg (S)	1 januari 2017-[24]

Politiska styren i Piteå kommun |

År	Partier
1995-2014[25]	S
2015-	S	V	MP

Vänorter |

Piteå kommun har tre vänorter:^[26]

• 
  Grindavík, Island
  


• 
  Kandalaksja, Ryssland
  


• 
  Saint-Barthélemy (självstyrande under Frankrike)

Se även |

• Lista över insjöar i Piteå kommun


• Naturreservat i Piteå kommun


• Lista över fornlämningar i Piteå kommun


• Personer med anknytning till Piteå kommun

Referenser |

Fotnoter |

1. 
   ^ Kommunens officiella webbplats
   


2. 
   ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
   


3. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
   


4. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
   


5. 
   ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
   


6. 
   ^ läs online,
   


7. 
   ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
   


8. 
   ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
   


9. 
   ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
   
   


10. 
    ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
    


11. 
    ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
    


12. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 27 mars 2017. 
    


13. 
    ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
    


14. 
    ^ Statistik från Statistiska centralbyrån.
    


15. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 27 mars 2017. 
    


16. 
    ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
    


17. 
    ^
    SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
    
    


18. ^ [a b] Valmyndigheten
    


19. 
    ^ ”Kommunfullmäktige”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017. 
    


20. 
    ^ ”Kommunstyrelsen”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/Politik/Kommunstyrelsen/. Läst 7 mars 2017. 
    


21. 
    ^ ”Nämnder”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Lattlast/Din-kommun-Pitea/Namnder/. Läst 27 mars 2017. 
    


22. 
    ^ ”Peter Roslund: Hoten är baksidan av uppdraget”. Sveriges Radio. 27 september 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6526560. Läst 7 mars 2017. 
    


23. 
    ^ Torbjörn Carlsson (26 september 2016). ”Roslund lämnar sin post”. Piteå-Tidningen. http://www.pt.se/nyheter/pitea/roslund-lamnar-sin-post-10239178.aspx. Läst 7 mars 2017. 
    


24. 
    ^ Inger Haupt (5 december 2016). ”De blir Piteås kommunalråd”. SVT Nyheter Norrbotten. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/valet-klart-piteas-kommunalrad. Läst 7 mars 2017. 
    


25. 
    ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
    


26. 
    ^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 18 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.
    

Externa länkar |

• Piteå kommuns officiella webbplats


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Piteå kommun.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Piteå kommun i Norrbottens län Distrikt Hortlax · Norrfjärden · Piteå landsdistrikt · Piteå stadsdistrikt Tätorter Bergsviken · Blåsmark · Böle · Hemmingsmark · Hortlax · Jävre · Kopparnäs · Lillpite · Norrfjärden · Piteå · Roknäs · Rosvik · Sjulsmark · Svartudden · Svensbyn Småorter Altersbruk · Arnemark · Bärtnäset · Edet · Fagerudden · Grundvik · Hemlunda · Holmträsk · Hultbacken · Långskatan · Långträsk · Maran och Skatan · Nybyn · Näsudden och Berget · Pite havsbad · Pålberget · Sikfors · Svedjan och Träsket · Tallbacken · Trundön · Vitsand · Västra Liden och Östra Liden · Ön · Övermarken Övriga orter Koler · Klubbfors · Lassbacken · Munksund · Pitsund · Skuthamn · Storsund · Yttrefjärdens östra strand

v • r Kommuner i Norrbottens län Arjeplog · Arvidsjaur · Boden · Gällivare · Haparanda · Jokkmokk · Kalix · Kiruna · Luleå · Pajala · Piteå · Älvsbyn · Överkalix · Övertorneå Se även: Lista över Sveriges kommuner