Sommarsolståndet












































































































































































































Symbol för solstånd och dagjämningar
Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)

Vårdagjämning
Mars

Sommarsolstånd
Juni

Höstdagjämning
September

Vintersolstånd
December
År Dag Tid Dag Tid Dag Tid Dag Tid
2010
20 17:32 21 11:28 23 03:09 21 23:38
2011
20 23:21 21 17:16 23 09:05 22 05:30
2012
20 05:14 20 23:09 22 14:49 21 11:12
2013
20 11:02 21 05:04 22 20:44 21 17:11
2014
20 16:57 21 10:51 23 02:29 21 23:03
2015
20 22:45 21 16:38 23 08:21 22 04:48
2016
20 04:30 20 22:34 22 14:21 21 10:44
2017
20 10:29 21 04:24 22 20:02 21 16:28
2018
20 16:15 21 10:07 23 01:54 21 22:23
2019
20 21:58 21 15:54 23 07:50 22 04:19
2020
20 03:50 20 21:44 22 13:31 21 10:02
2021
20 09:37:27 21 03:32:08 22 19:21:03 21 15:59:16
2022
20 15:33:23 21 09:13:49 23 01:03:40 21 21:48:10
2023
20 21:24:24 21 14:57:47 23 06:49:56 22 03:27:19
2024
20 03:06:21 20 20:50:56 22 12:43:36 21 09:20:30
2025
20 09:01:25 21 02:42:11 22 18:19:16 21 15:03:01
Källa: Earth's Seasons — Naval Oceanography Portal (engelska)


Sommarsolståndet är den tidpunkt då jordaxeln lutar som mest mot solen. Dygnet då sommarsolståndet inträffar midsommardagen (enligt lokal soltid) har årets längsta dag och under den dagen står solen som högst på himlen.




Innehåll






  • 1 Beskrivning


  • 2 Aphelium


  • 3 Anmärkningar


  • 4 Referenser





Beskrivning |


Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest mot solen (antar sin största deklination); under dygnet då norra halvklotets sommarsolstånd infaller får man då där sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol, alltså att solen inte ens går ned, ens under dygnets vanligtvis mörkaste timmar.


Vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, inträffar årets längsta dag och kortaste natt.[1] Det exakta datumet kan variera lite år från år, beroende på årets plats i den fyraåriga skottårsperioden och ortens longitud.


Vid vändkretsarna (kräftans och stenbockens vändkrets) står solen i zenit mitt på dagen vid tiden kring respektive sommarsolstånd. [a] I tropikerna (mellan vändkretsarna) kommer solen vid tiden kring sommarsolstånd att passera zenit sent på förmiddagen och tidigt på eftermiddagen.


När solen står som högst vid lokal middag över norra Italien når den samma höjd som när den står som lägst vid lokal middag över ekvatorn. Solen står som högst vid lokal middag över ekvatorn vid vår- och höstdagjämning och som lägst vid lokal middag när det är vinter- eller sommarsolstånd.



Aphelium |


Ungefär två veckor efter norra halvklotets sommarsolstånd befinner sig jorden som längst bort från solen, vid aphelium.[2] Detta sker alltså mitt under norra halvklotets sommar.





Jordens belysning av solljus vid sommarsolståndet.




Anmärkningar |


.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}


  1. ^ Eftersom sommarsolstånd sällan inträffar mitt på dagen är detta approximativt. Å andra sidan är skillnaden liten från dag till dag vid tiden kring sommar- och vintersolstånd.



Referenser |




  1. ^ "sommarsolståndet". NE.se. Läst 23 december 2013.


  2. ^ Rosenberg, Matt: "Aphelion and Perihelion". About.com. Läst 23 december 2013. (engelska)


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?