Landsorganisationen i Sverige




.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}






































LO
LO skylt Stockholm.jpg
Information
Ordförande
Karl-Petter Thorwaldsson[1]
Vice ordförande 1:e: Therese Guovelin
2:e: Berit Müllerström
Historia
Grundat 1898
Land
Sverige Sverige
Huvudkontor Barnhusgatan 18 Stockholm
Antal medlemmar 14 (drygt 1 500 000 sammanlagt i medlemsförbunden[2])
Övrigt
Webbplats www.lo.se
Förbundstidning Arbetet

Landsorganisationen i Sverige (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige, bildad 1898.




Innehåll






  • 1 Beskrivning


  • 2 Historia


  • 3 LO och SAP


    • 3.1 Antal medlemmar


    • 3.2 Innehav




  • 4 De fem värnen


  • 5 Medlemsförbund


  • 6 Ungdomsförbund


  • 7 Ordförande genom tiderna


  • 8 Kritik


  • 9 Riksdagsval


  • 10 Se även


  • 11 Referenser


    • 11.1 Noter


    • 11.2 Tryckta källor




  • 12 Vidare läsning


  • 13 Externa länkar





Beskrivning |


LO:s uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. LO samlar fjorton medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner arbetare. Landsorganisationen förhandlade tidigare i stor utsträckning med arbetsgivareföreningen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF) om olika avtal. LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar.


Förhandlingar direkt med arbetsgivarparten har minskat i omfattning och de flesta avtal tecknas av de enskilda fackförbunden. Vissa avtal tecknas fortfarande mellan centralorganisationerna, till exempel omställningsavtal och försäkringar.


Antalet anställda vid LO:s centrala kansli är drygt 100 personer. Landsorganisationens centrala säte – "LO-borgen" – finns vid Norra Bantorget i Stockholm. Ute i landet har LO en regional organisation, de så kallade LO-distrikten, och lokalt i kommunerna, LO-facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 14 fackförbunden inom LO. LO samordnar också delar av LO-förbundens arbetsmarknadsinformation till unga och har varje sommar en speciell kampanj som riktar sig till sommarjobbare.


LO samverkar internationellt med andra fackförbund inom Europafacket samt globalt inom Internationella fackliga samorganisationen, IFS.



Historia |



  • 1898 föreslogs vid en konferens i Stockholm att man skulle bilda Sveriges samverkande fackförbund. Så skedde också, men namnet blev Landsorganisationen och datum för bildandet är den 7 augusti 1898. Till ordförande utsågs Fredrik Sterky.

  • 1901 började uppbyggnaden av en strejk- och reservfond, så att LO skulle stå rustat inför kommande strider.

  • 1902 anordnades demonstration för allmän rösträtt, första maj proklamerades som allmän fridag och en strejk utlystes som allmän påtryckning i rösträttsfrågan den 15-17 maj. Svenska arbetsgivareföreningen bildades samma år som ett direkt resultat av dessa maktdemonstrationer.

  • 1908 inköptes fastigheten på Barnhusgatan i Stockholm. De följande åren förekom en mängd strejker och lockouter.

  • 1910 efter storstrejkens slut stod LO och fackföreningsrörelsen som förlorare. Därtill bröt sig syndikalisterna ut och bildade den egna Sveriges arbetares centralorganisation.

  • 1912 antogs industriförbundsprincipen som säger att alla arbetare på en viss arbetsplats bör tillhöra samma fackförening.

  • 1913 bildades den första lokala fackliga centralorganisationen (FCO) i Lund.

  • 1920 infördes åttatimmarsdagen och högst 48 timmarsvecka. Samma år startades LO:s förbundsorgan Fackföreningsrörelsen.

  • 1929 inrättades arbetsdomstolen som syftade till att förhindra stridsåtgärder på arbetsmarknaden och i juni startades LO Brunnsviks folkhögskola.

  • 1938 slöts huvudavtal med SAF, det s.k. Saltsjöbadsavtalet.

  • 1942 startade LO den dagliga Aftontidningen.

  • 1952 inköptes kursgården Åkers Runö.

  • 1956 köpte LO Stockholms-Tidningen och Aftonbladet, och Aftontidningen lades ner samma år.

  • 1958 slog man samman socialdemokratiska Morgontidningen med Stockholms-Tidningen. Den senare upphörde 1966.

  • 1976 bytte LO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen namn till LO-tidningen Fackföreningsrörelsen.

  • 1978 ledde en omorganisation till att begreppet FCO ändrades till LO-distrikt och LO-sektion.

  • 1991 förenklades LO:s veckotidning LO-tidningen Fackföreningsrörelsen namnet till LO-Tidningen.

  • 2012 bytte LO-Tidningen namn till Arbetet.[3]



LO och SAP |


Sedan grundandet har LO haft nära band till Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP). De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetarrörelsen", där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta sina medlemmar till Socialdemokratiska arbetarepartiet. LO stödjer dock fortfarande Socialdemokraterna ekonomiskt genom att årligen skänka 6 miljoner kronor,[4] motsvarande fyra kronor per medlem.[5] LO har till exempel bedrivit kampanjer för att värva medlemmar till Socialdemokraterna och det samlade ekonomiska stödet är därför svårt att beräkna. Riksdagsledamoten Carl B Hamilton (Folkpartiet liberalerna) hävdar att det ekonomiska stödet totalt uppgår till 516 miljoner, varav 436 miljoner består i arbetsinsatser.[6] Hamiltons beräkningar har ifrågasatts av arbetarrörelsen.[källa behövs]


LO beslutade 2008 att förtroendeuppdrag för LO inte är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.[7]


Ordförande sedan år 2012 (omvald på LO-kongressen år 2016) är Karl-Petter Thorwaldsson som i egenskap av LO:s ordförande även har en plats i SAP:s verkställande utskott.





LO-borgen



Antal medlemmar |


Antalet medlemmar i LO-förbunden var 2008 totalt 1 700 000 personer, i december 2010 var antalet drygt 1 500 000 personer,[2] d.v.s. en minskning med 200 000 personer på två år. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend och anslutningsgraden för arbetare låg 2017 på 61 procent.[8] För tjänstemän var den samma år 73 procent och för anställda i genomsnitt 69 procent. Detta är i ett internationellt perspektiv mycket högt.



Innehav |


Landsorganisationen ägde tidigare 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet (från 2 maj 1996) och kontrollerade därmed även tidningens politiska inriktning. Den 15 juni 2009 meddelades att den norska mediakoncernen Schibsted, som tidigare ägt 49,9 procent av aktierna, köper ytterligare 41 procent av aktierna i Aftonbladet. LO behöll 9 procent av aktierna samt rätten att inlägga veto mot styrelsebeslut om vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen.[9][10]



De fem värnen |


För att kunna hålla det fackliga löftet ovan talar LO om de fem värnen vilka är följande.



  • Full sysselsättning

  • Aktiv arbetsmarknadspolitik

  • Hög arbetslöshetskassa

  • Starkt anställningsskydd

  • Rikstäckande kollektivavtal[11]



Medlemsförbund |


I LO finns 14 förbund:








  • Fastighetsanställdas förbund

  • GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch

  • Handelsanställdas förbund

  • Hotell- och restaurangfacket

  • Industrifacket Metall

  • Livsmedelsarbetareförbundet

  • SEKO





  • Svenska byggnadsarbetareförbundet

  • Svenska Elektrikerförbundet

  • Svenska kommunalarbetareförbundet

  • Svenska musikerförbundet

  • Svenska målareförbundet

  • Svenska pappersindustriarbetareförbundet

  • Svenska Transportarbetareförbundet




Ungdomsförbund |


Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund. Intimt samarbete med kurs och kampanjer finns. LO har också en plats i SSU:s förbundsstyrelse.


Utöver SSU driver LO initiativet LO Ung, och vissa medlemsfack har egen ungdomsorganisation så som Unga Byggare.



Ordförande genom tiderna |









  • Fredrik Sterky, 1898–1900


  • Herman Lindqvist, 1900–1920


  • Arvid Thorberg, 1920–1930


  • Edvard Johanson, 1930–1936


  • Albert Forslund, februari–september 1936


  • August Lindberg, 1936–1947


  • Axel Strand, 1947–1956






  • Arne Geijer, 1956–1973


  • Gunnar Nilsson, 1973–1983


  • Stig Malm, 1983–1993


  • Bertil Jonsson, 1994–2000


  • Wanja Lundby-Wedin, 2000–2012


  • Karl-Petter Thorwaldsson, 2012–[12]




Kritik |


Under många decennier kritiserades LO från högerhåll för att vissa förbundsavdelningar kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna. LO upphörde 1991 med kollektivanslutningen. Detta gjorde att Socialdemokraternas medlemsantal minskade kraftigt. (Se avsnittet LO och SAP ovan.)



Riksdagsval |


I Riksdagsvalet 2018 röstade LO:s medlemmar enligt SVT:s vallokalsundersökning så här[13]:




































































Parti
Röster
%
 

Socialdemokraterna
41%
 

Sverigedemokraterna
24%
 

Moderaterna
11%
 

Vänsterpartiet
9%
 

Centerpartiet
5%
 

Kristdemokraterna
4%
 

Miljöpartiet de Gröna
2%
 

Liberalerna
2%
 

Feministiskt initiativ
1%
 
Övriga partier
0%
 
Röd-gröna blocket (s, v, mp)
52%
 

Borgerliga blocket (m, c, kd, l)
22%




Se även |



  • Arbetarrörelsens förhandlingsorganisation

  • Landsorganisationen i Danmark

  • Landsorganisationen i Norge

  • Landsorganisationen på Island

  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation

  • Nordens Fackliga Samorganisation

  • Arbetarrörelsen

  • Rörelsen



Referenser |



Noter |




  1. ^ ”Karl-Petter Thorwaldsson ny LO-ordförande - Ekot”. Sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5124676. Läst 12 mars 2013. 

  2. ^ [a b] ”En presentation av LO // LO - Landsorganisationen i Sverige”. Lo.se. 5 mars 2012. http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/702BAB10A35C5A22C1256E3C004FED03. Läst 12 mars 2013. 


  3. ^ Får vi presentera: Arbetet, LO-Tidningen 3 november 2011. Läst 25 maj 2012.


  4. ^ Facket och politiken Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 december 2012


  5. ^ LO-förbundens medlemsantal 2011-12-31, läst 26 juni 2017


  6. ^ ”Motion 2004/05:K334 - Bidrag till politiska partier och valkandidater”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GS02K334. 


  7. ^ LO-sekreterare gick med i sd Dagens Nyheter, 25 januari 2008


  8. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2018:1


  9. ^ ”Schibsted Sverige blir huvudägare i Aftonbladet”. LO. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718080832/http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/657B81ADAE0A7F16C12575D60027D924. 


  10. ^ ”LO säljer aktier i Aftonbladet”. Svenska Dagbladet. 15 juni 2009. http://www.svd.se/naringsliv/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet_3063803.svd. Läst 5 juni 2011. 


  11. ^ ”Uppdraget - att värna det fackliga löftet”. LO. http://www.vastsverige.lo.se/distrikt/vastsverige/home.nsf/unidView/B7FBF20DDF28A25EC1257142002E6676/$file/Uppdraget.pdf. [död länk]


  12. ^ ”LO har valt en ny ordförande”. LO. 26 maj 2012. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121025133024/http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/1BA1F0F1CC433EA0C1257A0A0039C46C. Läst 26 maj 2012. 


  13. ^ ”Nya siffror: Så röstade LO-medlemmarna” (på sv-SE). https://arbetet.se/2018/09/12/nya-siffror-sa-rostade-lo-medlemmarna/. Läst 16 september 2018. 



Tryckta källor |



  • Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. 1999. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 


Vidare läsning |




  • Casparsson, Ragnar (1966). LO: bakgrund, utveckling, verksamhet. Prisma, 99-0330598-2. Stockholm: Prisma. Libris 421220 


  • Casparsson, Ragnar (1951). LO under fem årtionden. 1, 1898-1923. Stockholm: Tiden. Libris 487037 


  • Casparsson, Ragnar (1951). LO under fem årtionden. 2, 1924-1948. Stockholm: Tiden. Libris 487038 


  • Hadenius, Axel (1976). Facklig organisationsutveckling: en studie av Landsorganisationen i Sverige. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 0346-7538 ; 75 Fackföreningsundersökningen, 99-0125544-9 ; 3 ([Ny, korr. uppl.]). Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7233890. ISBN 91-29-48031-0 


  • Hansson, Sigfrid (1923). Minnesskrift: Landsorganisationens första kvartsekel 1898-1923. Stockholm: Tiden. Libris 487870 


  • Johansson, Sofia; Åström, Anna (2005). LO och kampen om den svenska modellen. Linköping: Univ. Libris 10058678. http://www.diva-portal.org/liu/undergraduate/abstract.xsql?dbid=2972 


  • Kjellberg, Anders (1998) "Inga Hellberg: Det fackliga förtroendet. En studie av ombudsmän och experter 1950-1991", Recension i Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 1998, sid 153–158


  • Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia nr 86-87 2002, sid 44-96


  • Kjellberg, Anders (2009) "Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008", Arbetsmarknad & Arbetsliv årgång 15, nr 2 2009, sid 11-28


  • Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2018:1


  • Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2. Lund: Department of Sociology, Lund University.


  • Lindbom, Tage (1938). Den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigare historia 1872-1900. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 49. Stockholm: Tiden. Libris 8075342. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72276 


  • Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. 1973. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 


  • Åsard, Erik (1978). LO och löntagarfondsfrågan: en studie i facklig och politisk strategi. Stockholm: Rabèn & Sjögren. Libris 11987966 


  • 100 år med LO. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige. 1998. Libris 2785838. ISBN 91-566-1502-7 



Externa länkar |


  • Officiell webbplats

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Investment