Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2018-07) Motivering: Relationen mellan persiska och urdu. Är inte strukturen annorlunda? Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Persiska
Talas i	Iran Afghanistan (varianten dari), Tadzjikistan (varianten tadzjikiska), Pakistan (varianten farsi och dari), Kazakstan (varianten dari och tadzjikiska)
Region	Centralasien och Mellanöstern
Antal talare	120 miljoner
Status	världsspråk
Språkfamilj	Persiska
Officiell status
Officiellt språk i	Iran Afghanistan (varianten dari) Tadzjikistan (varianten tadzjikiska).
Språkmyndighet	Akademien för persiskt språk och litteratur
Språkkoder
ISO 639-1	fa
ISO 639-2	per (B)/fas (T)
ISO 639-3	–
SIL	PRS

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken. Det talas främst i Iran (där kallat fârsi eller pârsi), Afghanistan (där kallat "dari" sedan 1964 av politiska skäl^[1]), Tadzjikistan (officiellt kallat "tadzjikiska" av politiska skäl av Sovjetunionen)^[2] och andra länder som historiskt varit under persiskt inflytande. Språket kallades ursprungligen pârsi; namnet fârsi tillkom som en följd av den arabiska erövringen av Persien eftersom ljudet [p] saknas i arabiska. Termen fârsi är en endonym.

Fornpersiskan uppstod i södra Iran och spreds från akemenidiska riket till Främre Asien och Centralasien. Dagens nypersiska utvecklades under medeltiden i städerna Bukhara och Samarkand och blev tidigt ett handelsspråk längs Sidenvägen.

Persiska är statsbärande språk i Iran och modersmål för ungefär 70 procent av befolkningen i landet. Persiskan har influerat och påverkat många av de språk som talas i andra asiatiska länder, såsom Pakistan, Indien, Turkiet och Armenien. Även i europeiska språk återfinns persiska lånord, till exempel sjal, schack, kebab och paradis.

En språkform som är så nära besläktad med standardpersiskan att den som regel betraktas som en persisk dialekt talas av en betydande del av befolkningen i Afghanistan. Denna språkform benämns dari (fârsi dari) och kan allmänt sägas vara en aning mer konservativ än standardpersiskan. Skillnaden mellan språkformerna kan liknas vid skillnaden mellan rikssvenskan och finlandssvenskan. Dari talas som modersmål av cirka hälften av den afghanska befolkningen och är även det dominerande språket i huvudstaden Kabul.

I Tadzjikistan är tadzjikiska officiellt språk. Även denna språkform står persiskan mycket nära och betraktas emellanåt som en persisk dialekt. Tadzjikiskan skrivs dock med det kyrilliska alfabetet och har en något annorlunda struktur, i synnerhet när det gäller vokalerna. Skillnaden mellan språkformerna kan liknas vid skillnaden mellan svenska och norska.

Vidare talas persiska (inklusive dari och tadzjikiska) av minoriteter i många av grannländerna, såsom Uzbekistan, Qatar, Förenade arabemiraten och Irak, liksom av mycket stora grupper av utvandrade iranier och afghaner i framför allt USA (närmare 3 miljoner), Kanada och Västeuropa. I Sverige talas persiska av omkring 120 000 personer.^[3] Språkets markanta utbredning utanför Iran beror till stor del på att persisktalande under de senaste decennierna har emigrerat från Iran på grund av den sociala, politiska och religiösa situationen i landet.

Persiska har officiellt hög status i Pakistan eftersom det var landets statsspråk innan britterna ändrade det officiella språket till urdu, som också kommer från persiska och till 70% består av persiska ord. Man använder fortfarande persiska i vissa sammanhang i Pakistan.

Persiska var 2004 det fjärde vanligaste språket bland bloggar; det beräknades samma år finnas mer än 75 000 persiskspråkiga bloggar.^[4]

Geografisk fördelning |

Förutom i Iran talas persiskan i Centralasien, Afghanistan, och Pakistan. Som folkspråk sträcker det sig över hela gamla Persien (men har dock i norra Azerbajdzjan undanträngts av turkiskan och i norra Khorasan av turkmenskan) samt västkusten av Kaspiska havet upp till Baku.

Bland de moderna språkvarianter som närmast sammanhör med persiska gruppen av de iranska språken kan nämnas följande grupper:

• De kaspiska språken (Mazenderani i Mazenderan och Gilaki i Gilan), nära besläktade med medelpersiskan.


• De centrala, motsvarande den centrala fornpersiskan (i bland annat Jesd, Kirman)

Andra med de persiska parallella språkgrupper:

• 
  Kurdiskan i Kurdistan
  


• De nordvästiranska språkvarianterna, till denna hör en art av medelpersiska (se de kaspiska ovan), och moderna nordiranska dialekter samt den gamla sogdiskan med det moderna yaghnobi, eventuellt ossetiskan
  


• De nordöstiranska dialekterna eller pamirspråken
  


• De östiranska (afghanskan eller pashto samt baluchi).

Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var erkänt officiellt språk av landets befolkning, både innan och efter Islam nådde riket. Denna status höll språket fram till Pakistan bildades och britterna gav urdu (samt engelskan) status som landets officiellt språk.^[5] Då det bor flera folkslag och talas olika språk i Pakistan kommunicerar man nu på urdu istället för persiska och dari. Urdu består till 70% av persiska ord, resten härstammar från turkiskan, arabiskan och grekiskan. Ibland klassas urdu som ett iranskt språk.^[6] Pakistans nationalsång kan till exempel förstås av persisktalande folk. Inom rättsväsendet används persiska ännu idag i Pakistan. Persiska används också ibland i poesi, dikter, sånger, nyheter och böcker eftersom det är såpass likt urdu. Urdu används både i formella och informella sammanhang; de artiga formerna av språket liknar persiska.

Historia |

Persiska språket tillhör den iranska grenen av de indoiranska språken och delar sig efter sin historiska utveckling i tre skeden: forniranskan som omfattar avestiskan och fornpersiskan, medelpersiskan (även kallad pehlevi eller pahlavi) och nypersiskan (nutida persiska). Fornpersiskan har bevarats åt eftervärlden i de akemenidiska kilinskrifterna (520-350 f.Kr.) i Persepolis ruiner, på klippväggarna vid Behistan, Naqsh-e Rostam (nära Susa) och på andra ställen. Efter akemenidernas fall (331 f.Kr.) finns inga lämningar på persiskt språk under fem århundraden. Dessa uppstår först igen under arsacidernas och sassanidernas tid, dåmedelpersiskan uppträder med eget alfabet, först i inskrifter, sedermera i den så kallade pahlavilitteraturen.

Efter att Persien underkuvats av araberna (650) följde åter en nästan litteraturlös period på över 200 år, varefter nypersiskan som skrivs med arabiska bokstäver uppstår med Hanzala Badghisi, Rudagi, Balami och Ferdousi. Nypersiskan har behållit ungefär samma grammatiska formbyggnad sedan dess.

Språkets utveckling |

Den språkliga utvecklingen från forn- till nypersiska karakteriseras i fonetiskt avseende huvudsakligen av slutvokalernas bortfall jämte följande ljudskridningar: Tonlösa k, t, p, c (tch) blir tonande g, d, b, z (lent s). Till exempel:

	fornpersiska	medelpersiska	nypersiska	modern persiska
död	mahrka	mark	marg	marg
själv	xvato	xvat	xud-	xod-
vatten	api	ap	ab	âb
dag	raucah	rojj	roj, roz	ruz

Vidare har f och stundom d blivit h. Till exempel:

	fornpersiska	medelpersiska	nypersiska	modern persiska
berg	kaufa	kof	koh	kuh
plats	gaðué1	gås	gäh	jâ
jag ger	dadämi		mihdam	mi daham
fot	pāða2		päy, pah	pâ

¹I stället för -tus.
²På avestiska.

I formläran står fornpersiska ungefär på samma nivå som sanskrit. Nomen (men ej verb) har dualis, och av sanskrits åtta kasus saknas endast dativ. Verbet har både konjunktiv och optativ, samma rika utbildning av presensstammen och ungefär samma tempora som sanskrit. Medelpersiskan visar en total ombildning, och dess formbyggnad är redan i allt väsentligt identisk med nypersiskans med mindre skillnad än mellan forn- och nysvenska. Fornpersiska skiljer sig mot nypersiska ungefär så som fornisländska från svenska.

Från början hade nypersiskan de korta vokalerna a, i, u, och de långa ä, i, u, e (ursprungligen ai) och ö (ursprungligen au). I nutida persiska uttalas a som öppet e (eller ä), ä som svenskans å, samt e och ö som i och u. Till exempel hette det förr Eran, nu Iran och förr kõh och rõz, nu küh och rüz. Denna fonetiska förändring är, utöver det arabiska språkets inflytande på språkbruk och ordförråd, nästan den enda utveckling nypersiska genomgått under de senaste 900 åren.

Skriftens utveckling |

Det persiska språket har haft ett antal olika icke-iranska eller iranska alfabet genom historien.
Ett av de äldsta är kilskriftstecken som återfunnits i olika delar av Iran, bland annat i Behistun, och som användes under akemenidiska dynastin. Persiskan som språk har förändrats och utvecklats och med expansionen av det persiska riket har olika kulturer och folk påverkat det persiska alfabetets natur. Bland de viktigaste är följande:

Medelpersiskan (Pahlavi): Alfabetet utvecklades från arameiskan och blev officiellt under sassaniderna (224 – 651 e.Kr.). Kännetecken:

• Skrevs från höger till vänster


• Vokalerna hade en mängd olika uttal


• De röda bokstäverna i tabellen nedan användes för att skriva lånord från Arameiska.

Parthiska alfabetet utvecklades cirka 200 f.Kr. Den senaste inskriptionen dateras år 292 e.Kr.

Psalter är en variant av det persiska alfabetet som mestadels användes för att skriva på papper. Davidspsalmerna skrivna på psalter-alfabetet har bland annat hittats i Nordvästra Kina.

Ljudlära (Fonetik och fonologi) |

Betoning |

Betoningen ligger i huvudsak på ordets sista stavelse.

• Vissa ändelser utgör en integrerad del av ordet och blir därmed betonade. Detta gäller bland annat ändelserna för bildning av plural, infinitiv och perfekt particip, liksom samtliga ordbildningsändelser, till exempel -i i ett ord som irâni iransk.


• En rad andra morfem är alltid obetonade (enklitiska), till exempel -i som anger obestämd form, râ (-o/-ro) som anger bestämt objekt, e som utgör attributmarkör, liksom de olika personändelserna som fungerar som verbens personändelser samt som objekt- och possessivmarkörer.

För verben bör det särskilt påpekas att

• betoningen inte ligger på personändelserna,


• betoningen alltid flyttas från själva verbet till prefixen mi- (anger utsträckning i tiden; presens och upprepad/utdragen imperfekt) och be- (anger en ej förverkligad handling; konjunktiv/imperativ/futurum),


• betoningen i sammansatta verb (bestående av ett huvudord och ett betydelsesvagt verb) flyttas till huvudordets sista stavelse, även från prefixen mi- och be-,


• betoningen alltid flyttas till verbnegationen na-/ne-, både från själva verbet, från prefixen mi- och be- samt från ett eventuellt föregående betydelsemässigt huvudord i ett sammansatt verb.

Vokaler |

Vokaler

	främre	bakre
hög	/i/	/u/
medel	/e/	/o/
låg	/a/	/â/

Följande detaljer bör observeras:

• 
  /u/ låter som svenskans o.


• 
  /o/ låter som svenskans å.


• 
  /â/ låter som svenskans a i till exempel far.


• 
  /a/ låter som svenskans a i till exempel hatt, men många gånger även som i eng. hat; uttalet av /a/ varierar helt enkelt en aning.

Vokallängd är inte av någon betydelse i den modern persiskans ljudsystem. Att man ändå ofta refererar till /i, â, u/ som långa vokaler och till /e, a, o/ som korta beror på att den språkvetenskapliga traditionen utgår från förhållanden i klassisk arabiska, samt möjligheten att med "långa" referera till vokaler som skrivs ut med bokstäver, medan "korta" refererar till vokaler som normalt inte markeras i skrift.

Konsonanter |

Konsonanter

	labialer	alveolarer	palataler	velarer	gutturaler	glottaler
tonlösa klusiler	/p/	/t/	/č/	/k/		/’/
tonande klusiler	/b/	/d/	/dž/	/g/	/q/
tonlösa frikativor	/f/	/s/	/š/		/x/
tonande frikativor	/v/	/z/	/ž/	/h/
nasaler	/m/	/n/
likvidor		/l/, /r/
glidljud			/j/	/w/

Följande detaljer bör observeras:

• När de tonande konsonanterna /b/, /d/, /dž/, /g/, /z/, /ž/ uttalas sist i ord (och inget annat ord följer) är konsonanten många gånger mer eller mindre tonlöst och kan därmed komma att låta som /p/, /t/, /č/, /k/, /s, /š/.


• /č/ uttalas med tydligt t-förslag som c i italienskans ciao, ciabatta.


• /dž/ uttalas med tydligt d-förslag som j i eng. journalist, jam, jeep.


• /x/ uttalas som ett tyskt ach-laut, men som regel med ännu starkare friktionsljud.


• /h/ uttalas sällan sist i ord.


• /q/ uttalas på lite olika sätt beroende på individuella vanor och ljudets position i ordet.


• /’/ representerar en stöt eller s.k. glottal stop, men uttalas som regel inte. I den mån ljudet uttalas, är det vanligast före vokal.


• /w/ uttalas som regel mycket svagt eller inte alls i diftongen /ow/.

Skrift (Ortografi) |

Det persisk-arabiska alfabetet |

De bokstäver som är markerade med rött finns inte i det arabiska alfabetet, utan endast i den persiska varianten av detta alfabet.

Unipers och Eurofarsi |

Det finns en del språkforskare och författare som vill latinisera persiskan, på samma sätt som man 1928 gjorde med turkiskan. De båda genomarbetade förslag till latinsk skrift kallas unipers^[7] respektive Eurofãrsi^[8] och har många anhängare, bland annat på Internet. Förslagen skiljer sig åt endast i mycket liten grad och bygger båda på det latinska standardalfabetet med tilläggsbokstäverna â eller ã samt š och ž . Anhängarna menar att det arabiska alfabetet inte återger persiskans uttal på ett adekvat sätt, främst beroende på att vokalerna /a/, /e/, /o/ i princip inte skrivs ut, och att det därmed är opraktiskt och försvårar läsning, språkinlärning och ett korrekt uttal. Det persisk-arabiska alfabetet är svårare att använda på datorer än det latinska, eftersom många program inte stödjer det. Införandet av Unicode innebär mycket bättre stöd för det persisk-arabiska alfabetet.

Följande vedertagna skrivkonventioner rekommenderas i både Unipers och Eurofârsi:

• ljudet /dž/ skrivs j, vilket uttalas som i engelskans journalist.


• ljudet /č/ skrivs c, vilket uttalas som i italienskans ciao.


• ljudet /j/ skrivs y, vilket uttalas som i engelskans yes.

Formlära (Morfologi) |

Inom formläran har persiskan förenklats kraftigt i jämförelse med de flesta indoeuropeiska språk.

Däremot har språket bland annat utvecklat en ny attributpartikel mellan det styrande och styrda ledet samt en markör för bestämt objekt.

Nomen |

Grammatiskt genus finns ej.

Bestämd artikel finns ej i standardspråket.

Obestämd form kan vid behov uttryckas med framförställt yek en och/eller med den obetonade ändelsen -i, till exempel yek gol, yek goli eller goli en blomma/någon blomma.

Böjning i kasus finns ej.

Substantiven och vissa pronomen har pluraländelsen -hâ (i vardagligt språk endast -â). Vid sidan av denna förekommer ändelsen -ân vid ord som betecknar personer samt vid enstaka andra ord, till exempel mardhâ (mardâ) / mardân män, golhâ (golâ) blommor. Pluraländelsen är alltid betonad.

Enstaka ord har även arabisk plural med vokalförändringar i stammen, till exempel harf ord, bokstav, pl. horuf.

Adjektiv |

Ungefär som i engelskan är gränsen mellan adjektiv och substantiv inte helt skarp. Adjektiven kan många gånger användas som substantiv och bland annat sättas i plural, till exempel pirhâ gamla (människor).

Adjektiv böjs annars endast i komparativ och superlativ. Dessa former bildas med hjälp av de betonade suffixen -tar resp. -tarin, till exempel bozorg stor, bozorgtar större, bozorgtarin störst.

Adverb |

Åtskillnad mellan adjektiv och adverb görs endast sällan.

Pronomen |

Personliga pronomen har både betonade och obetonade former. De obetonade formerna uppvisar dessutom olika subjektsformer och objektsformer.

Personliga pronomen ¹

	betonad form	obetonad subjektsform	obetonad objektsform
1 p sg	man	-am	-am
2 p sg	to	-i	-at (-et)
3 p sg	u	-ad (-e) 2	-aš (-eš)
1 p pl	mâ	-im	-emân (-emun)
2 p pl	šomâ	-id (-in)	-etân (-etun)
3 p pl	ânhâ	-and (-an)	-ešân (-ešun)

¹ Formerna inom parentes är mera vardagliga.

² Imperfekt saknar ändelse i 3 person singular.

Personligt pronomen som objekt uttrycks antingen med betonad form följd av objektsmarkören râ (i vardagligt språk -ro, efter konsonant endast -o) eller med hjälp av den obetonade objektsformen, till exempel to râ did (toro did) eller didat (didet) han såg dig.

Både de betonade formerna och de obetonade objektsformerna kan användas för att uttrycka ägare och motsvarar därmed andra språks possessiva pronomen, till exempel pedar e man eller pedaram min far.

Demonstrativa pronomen är: in den här och ân (vardagligt un) den där.

Relativt pronomen är ke som. Detta är oböjligt.

Verb |

Persiskan har förhållandevis få egentliga verb. Oftast motsvaras svenska verb av en verbfras som består av ett nomen och ett verb med förhållandevis allmän betydelse, till exempel zendegi kardan [liv göra] bo, guš dâdan [öra ge] lyssna, zamin xordan [mark äta] falla omkull.

Persiska verb uppvisar ungefär samma tempus och modus som svenska verb. De böjs i person och numerus. Verbet sätts normalt sist i satsen.

Till verbet kan man foga både subjekts- och objektsändelser, till exempel didamat (didamet) jag såg dig.

Infinitiv |

Alla persiska verb slutar i den traditionella infinitiven på den betonade ändelsen -an. Denna form används dock inte alls på samma sätt som infinitiven i västeuropeiska språk. Persisk infinitiv motsvarar snarare till sin användning det som i svenskan brukar kallas verbalsubstantiv eller svenska infinitivformer föregångna av att när de används som subjekt, objekt eller predikatsfyllnad i satsen. Däremot används inte denna form efter hjälpverb, vilket är den vanligaste funktionen i svenskan. Efter hjälpverb använder persiskan i stället i de allra flesta fall konjunktiv. I vissa fall används dock en kortare infinitiv som sammanfaller med den stam som blir kvar om man avlägsnar ändelsen -an från den längre infinitiven eller verbalsubstantivet.

traditionell term			motsvarar närmast	funktion
lång infinitiv	xaridan att köpa, köpande	xordan att äta, ätande	verbalsubstantiv	nominalfras
kort infinitiv	xarid köpa	xord äta	infinitiv	efter ett fåtal hjälpverb

Stammar |

Verbets böjning utgår från två stammar, presensstammen och preteritumstammen. Preteritumstammen är identisk med den korta infinitiven och fås alltså genom att infinitivändelsen -an avlägsnas, presensstammen därefter genom att preteritumsuffixet -id, -âd, -d eller -t avlägsnas från preteritumstammen. En del verb är mer eller mindre oregelbundna.

Verbets stammar

infinitiv	xaridan köpa	oftâdan falla	xordan äta	raftan gå	didan se
preteritumstam	xarid	oftâd	xord	raft	did
presensstam	xar	oft	xor	rav	bin

Preteritum, imperfekt och presens |

Preteritum, imperfekt och presens böjs med samma ändelser, de personliga pronomenens obetonade subjektsformer, med undantag för 3 person singular, där preteritum och imperfekt saknar ändelse. I imperfekt och presens tilläggs ett särskilt prefix mi- som betecknar en fortlöpande process eller regelbundet upprepad handling.

I preteritum ligger betoningen på stammens sista stavelse, inte på personändelserna.

I imperfekt och presens övertar prefixet mi- alltid betoningen från stammen.

Personböjning i presens och imperfekt

	preteritum	imperfekt	presens
1 p sg	xaridam köpte	mixaridam köpte	mixaram köper
2 p sg	xaridi	mixaridi	mixari
3 p sg	xarid	mixarid	mixarad (mixare)
1 p pl	xaridim	mixaridim	mixarim
2 p pl	xaridid (xaridin)	mixaridid (mixaridin)	mixarid (mixarin)
3 p pl	xaridand (xaridan)	mixaridand (mixaridan)	mixarand (mixaran)

Prefixet mi- i imperfekt markerar att verbhandlingen var utsträckt eller upprepades över tid, till exempel mixaridam jag höll just på att köpa eller jag köpte vid flera tillfällen.

För att ytterligare markera att verbhandlingen handlingen är eller var av pågående karaktär i ett visst ögonblick kan presens respektive imperfekt av verbet dâštan ha sättas före huvudverbet. Detta verb förses dock aldrig med prefixet mi-, inte heller när det används självständigt.

Aktualiserat presens och imperfekt

	progressiv imperfekt	progressivt presens
1 p sg	dâštam mixaridam höll på att köpa	dâram mixaram håller på att köpa
2 p sg	dâšti mixaridi	dâri mixari
3 p sg	dâšt mixarid	dârad mixarad (dâre mixare)
1 p pl	dâštim mixaridim	dârim mixarim
2 p pl	dâštid mixaridid (dâštin mixaridin)	dârid mixarid (dârin mixarin)
3 p pl	dâštand mixaridand (dâštan mixaridan)	dârand mixarand (dâran mixaridan)

Konjunktiv |

Konjunktiven betecknar i grund och botten en ännu icke förverkligad handling. Detta gör att persisk konjunktiv i många fall motsvaras av svenskt futurum.

Konjunktivens former bildas genom att presensformernas partikel mi byts mot konjunktivprefixet be-. Betoningen ligger alltid på detta prefix.

Konjunktiv

1 p sg	bexaram skulle köpa, skall köpa, köper, köpte, hade köpt
2 p sg	bexari
3 p sg	bexarad (bexare)
1 p pl	bexarim
2 p pl	bexarid (bexarin)
3 p pl	bexarand (bexaran)

Före verb vars rot innehåller /o/ eller /u/ används i vissa fall formen /bo/- av konjunktivprefixet, till exempel boxoram jag ska/skulle äta.

Före verb vars rot börjar med vokal används formen /bi/- av konjunktivprefixet, till exempel biâyam jag ska/skulle komma.

Imperativ |

Särskild imperativform finns bara i 2 person singular. Den bildas genom att personändelsen -i avlägsnas från konjunktiven, till exempel bexar köp. I övriga personer används konjunktivformerna som imperativer.

Ett fåtal verb har en aning avvikande imperativform på grund av att /j/ eller /v/ sist i stammen faller bort:

• 
  begu säg av beguyi du ska/skulle säga resp. miguyi du säger.


• 
  biâ kom av biâyi du ska/skulle komma resp. miâyi du kommer.

Om stammen slutar på /av/ övergår dessutom /a/ till /o/ när /v/ faller vilket även för med sig att vokalen i prefixet förändras:

• 
  boro gå av beravi du ska/skulle gå resp. miravi du går.

Futurum |

Traditionellt bildas futurum med hjälpverbet mixâhad vill utan prefixet mi- följt av huvudverbets korta infinitivform. Denna konstruktion används dock inte i särskilt stor utsträckning i modernt vardagligt språk. I stället används helt enkelt presens eller en omskrivande konstruktion med det fulla hjälpverbet mixâhad följt av huvudverbet i konjunktiv. I talspråket dras dessutom hjälpverbet gärna samman till en förkortad form.

Futurum

	traditionellt futurum	modernare omskrivet futurum
1 p sg	xâham xarid ska köpa	mixâham bexaram (mixâm bexaram) vill / tänker köpa
2 p sg	xâhi xarid	mixâhi bexari (mixâi bexari)
3 p sg	xâhad xarid	mixâhad bexari (mixâd bexare)
1 p pl	xâhim xarid	mixâhim bexarim (mixâim bexarim)
2 p pl	xâhid xarid	mixâhid bexarid (mixâin bexarin)
3 p pl	xâhand xarid	mixâhand bexarand (mixân bexaran)

Perfekt particip |

Av imperfektstammen bildas prefekt particip med den betonade ändelsen -e, till exempel xaridé köpt.

Perfekt, pluskvamperfekt |

Med utgångspunkt i detta particip bildas perfekt och pluskvamperfekt. Perfekt bildas med pronomenens obetonade subjektsformer med undantag för 3 person singular som har ändelsen -ast (vilket är presens 3 person singular av verbet vara). Pluskvamperfekt bildas med imperfektformerna av verbet vara.

I det vardagliga talspråket dras dock gärna ändelsen i perfekt samman med stammen så att formerna sammanfaller med imperfekten. Den enda skillnaden utgörs då av betoningens placering, i imperfekt på stammen, i perfekt på ändelsen.

Perfekt och pluskvamperfekt

	Imperfekt	Perfekt	Pluskvamperfekt
1 p sg	xaridam köpte	xaride'am (xaridam) har köpt	xaride budam hade köpt
2 p sg	xaridi	xaride'i (xaridi)	xaride budi
3 p sg	xarid	xaride'ast (xaride)	xaride bud
1 p pl	xaridim	xaride'im (xaridim)	xaride budim
2 p pl	xaridid (xaridin)	xaride'id (xaridin)	xaride budid (xaride budin)
3 p pl	xaridand (xaridan)	xaride'and (xaridan)	xaride budand (xaride budan)

Satslära (Syntax) |

Ordföljd |

Ordföljden är i huvudsak subjekt – objekt – adverbial – predikat.

Attribut (adjektiv, genitiv etc.) placeras så gott som alltid efter huvudordet, till exempel pedar e dust e xub e man [father of friend of good of I] min gode väns far. Undantag utgör superlativer och vissa ordningstal som slutar på -in, till exempel bozorgtarin xane [big most house] det största huset, avvalin ruz första dagen vid sidan av xane ye bozorgtar az hame [house of big more from all] resp. ruz e avval [day of first].

Frågeorden placeras som regel på den plats i satsen där motsvarande satsdel skulle stå i ett påstående, till exempel Pedar e šomâ kojâ zendegi mi konad? [Father of you where life makes?] Var bor er far?

Objekt |

Obestämt direkt objekt markeras inte särskilt. Kontext och ordföljd är i stället avgörande.

Bestämt objekt följs av den enklitiska objektsmarkören râ som placeras efter hela satsdelen med alla ingående bestämningar, till exempel pedar e pir e to râ didam [father of old of you def.obj. I saw] jag såg din gamle far.

Attribut |

Alla typer av attribut uttrycks med hjälp av attributmarkören e som i många fall motsvaras av engelskans of. Med hjälp av detta e uttrycks bland annat

• adjektivattribut (som placeras efter huvudordet): gol e xub [flower of beauty] en fin blomma,


• genitivattribut (ägande): mâdar e dust e man [mother of friend of I] min väns mor,


• apposition (förtydligande): šahr e Tehrân [city of Teheran] staden Teheran.

Litteratur på svenska |

• 
  Ashk Dahlén, Persiska för nybörjare, Stockholm: Ferdosi Publication, 2012. ISBN 978-91-979886-6-7
  

(En modern lärobok i persiska som är inriktad på kommunikativ språkinlärning.)

• 
  Ashk Dahlén, Modern persisk grammatik, Stockholm: Ferdosi Publication, 2010 (2:a uppl. 2014). ISBN 978-91-977241-8-0
  

(En komplett grammatik som kan användas som referens och läromedel.)

• Chokofeh Ghobadi, Vill du lära dig persiska?, Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1993. (ISBN 91-7382-703-7)


• Chokofeh Ghobadi, Persiska: vilket verb, vilken preposition?, Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1993. (ISBN 91-7382-704-5)


• Elsie Wijk-Andersson & Chokofeh Ghobadi, Likt och olikt i persiska och svenska : en minibeskrivning för invandrare, deras lärare och andra intresserade, Uppsala: Studieförlaget, 1989. (ISBN 91-7382-643-X)


• Nader Sani & Anders Thulin, Persiska är inte svårt, Uppsala: Farsi, 1986. (utan ISBN)


• Shahin Naraghi, Nybörjarpersiska. Grundläggande lärobok i det persiska talspråket, Södertälje: Ellve läromedel, 1994. (ISBN 91-971490-6-3)


• Touran Azem, Säg det på persiska!, Göteborg: To.Yo Kvinnoförlaget, 1996. (ISBN 91-972836-0-6)

Referenser |

1. 
   ^ Asta Olesen, "Islam and Politics in Afghanistan, Volume 3", Psychology Press, 1995, p. 205: "There began a general promotion of the Pashto language at the expense of Farsi – previously dominant at the educational and administrative level – and the term 'Dari'
   for the Afghan version of Farsi came into common use, being officially adopted in 1958"
   


2. 
   ^ Baker, Mona; Malmkjr, Kirsten. Routledge Encyclopedia of Translation Studies. sid. 518: among them the realignment of Central Asian Persian, renamed Tajiki by the Soviet Union. http://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC&pg=PA518&dq=USSR+tajiki+name+of+persian+language&hl=en&sa=X&ei=4nSkUKfsMou80AHb4IGICA&ved=0CEoQ6AEwBzgK#v=onepage&q=USSR%20tajiki%20name%20of%20persian%20language&f=false 
   


3. 
   ^ Ashk Dahlén, Modern persisk grammatik, Stockholm: Ferdousi, 2010, s. 10.
   


4. 
   ^ ”Freedom in Farsi blogs”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/technology/2004/dec/20/iran.blogging/. 
   


5. 
   ^ ”Persian, Urdu, English, or Arabic language in Pakistan?”. oocities.org. http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html. 
   


6. 
   ^ ”Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan”. iranchamber.com. http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php. 
   


7. 
   ^ http://www.unipers.com/
   


8. 
   ^ http://www.eurofarsi.com/
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Persiska.
  Bilder & media
  
  


• 
  Persiska för nybörjare på svenska av Ashk Dahlén


• 
  Modern persisk grammatik på svenska av Ashk Dahlén


• Lär dig persiska


• Persiska vid Stockholms universitet


• Navid Fâzel: Descriptive Grammar of New Persian


• Iraj Bashiri: Persian for Beginners


• M. M. Khorrami m.fl.: Virtual Persian


• Allmän fakta om persiska språket


• Omniglot


• Det nya persiska alfabetet Unipers


• Persiancity.com

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

Auktoritetsdata • GND: 4065403-5