23 juli
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
◄◄ ◄ 23 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2019: Tisdag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 204:e dag (205:e under skottår) 161 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
2019 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 23 juli Se även Mall:23 juli |
23 juli är den 204:e dagen på året i den gregorianska kalendern (205:e under skottår). Det återstår 161 dagar av året.
Innehåll
1 Återkommande bemärkelsedagar
1.1 Nationaldagar
1.2 Helgondagar
2 Namnsdagar
2.1 I den svenska almanackan
3 Händelser
4 Födda
5 Avlidna
6 Källor
7 Externa länkar
Återkommande bemärkelsedagar |
Nationaldagar |
Egypten (till minne av statskuppen 1952)
Helgondagar |
Heliga Birgitta (hennes dödsdag 1373)
Namnsdagar |
I den svenska almanackan |
- Nuvarande – Emma och Emmy
- Föregående i bokstavsordning
Apollinaris – Namnet fanns på dagens datum före 1827 då det utgick till förmån för Emma. Apollinaris fanns där till minne av en kristen missionär, som av Paulus sändes till Ravenna, där han blev både biskop och martyr.
Elena – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Emma – Namnet infördes på dagens datum 1827, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som kronprinsessan ville skulle heta Emma, om det blev en flicka. Det blev en pojke (Prins Gustaf av Sverige och Norge), men Emma infördes ändå på dagens datum detta år och har funnits där sedan dess. Då det därigenom blev sex kvinnonamnsdagar i rad från 19 till 24 juli började denna vecka kallas fruntimmersveckan.
Emmy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. 2015 återinfördes det dock på samma datum.
- Föregående i kronologisk ordning
Före 1827 – Apollinaris
1827–1900 – Emma
1901–1985 – Emma
1986–1992 – Emma, Elena och Emmy
1993–2000 – Emma och Emmy
2001–2014 – Emma
Från 2015 – Emma och Emmy
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
Händelser |
685 – Sedan Benedictus II har avlidit den 8 maj väljs Johannes V till påve och eftersom traditionen att invänta godkännande från den bysantinske kejsaren nu är avskaffad installeras han i ämbetet redan samma dag. Under sitt korta pontifikat (han avlider ett år senare) står han ändock på mycket god fot med kejsaren.
1373 – Den svenska nunnan Birgitta Birgersdotter avlider i sitt palats Rom. Sedan en begravningsgudstjänst har hållits för henne i staden förs hennes kvarlevor, på hennes egen befallning, tillbaka till Sverige och begravs i Vadstena, där hon har grundat ett kloster. Snart inleds en process, för att få henne helgonförklarad, vilket hon blir 1391. Som Sveriges enda officiella katolska helgon blir hon snart känd som Heliga Birgitta och är idag ett av Europas åtta skyddshelgon. Hennes dotter Katarina fortsätter hennes arbete och blir den första abbedissan i Vadstena kloster.
1896 – Ångfartyget S/S Freja af Fryken förliser på sjön Fryken i Värmland, genom att hon träffas av en orkanliknande kastby, just som hon ska vända mot vinden, samtidigt som styrbords lastportar står öppna, för att lastningen vid en brygga ska gå så snabbt som möjligt. 11 av de 17 ombordvarande personerna omkommer i olyckan och fartyget ligger sedan på botten i 98 år. Efter flera bärgningsförsök lyckas man slutligen genomföra bärgningen på 98-årsdagen av förlisningen (23 juli 1994), varefter fartyget renoveras och sätts i museitrafik på 101-årsdagen av förlisningen (23 juli 1997).
1914 – Efter skotten i Sarajevo den 28 juni ställer Österrike-Ungern denna dag ett ultimatum till Serbien (som den österrikiska regeringen misstänker har stött attentatet), med en mängd krav och att svar ska lämnas inom två dygn. Detta blir inledningen på svarta veckan, under den pågående julikrisen, som varar till månadsskiftet juli–augusti (egentligen är det dock två veckor, till och med 6 augusti), då de diplomatiska förbindelserna bryts mellan flera europeiska stater och de europeiska stormakterna efter flera årtiondens kapprustning och alliansbildning, går i krig mot varandra, vilket inleder första världskriget.
1942 – Adolf Hitler ger klartecken till inledning av Operation Edelweiss på östfronten under andra världskriget, vilken går ut på att tyskarna ska erövra Kaukasus med dess stora oljetillgångar. Den är en del av Operation Blå och inledningsvis har tyskarna stora framgångar, vilka dock förbyts i nederlag under slaget om Stalingrad.
1952
Gamal Abdel Nasser leder rörelsen De fria officerarna i en egyptisk statskupp för att avsätta kung Farouk I (denne abdikerar tre dagar senare) och införa republik i landet. Statskuppen gör också slut på det brittiska inflytande och brittiska militära närvaron i landet samt säkrar Sudans självständighet. Nasser inför året därpå en rad sociala reformer för det egyptiska samhället och genom en ny statskupp 1954 blir han Egyptens premiärminister och 1956 president till sin död 1970.
Europeiska kol- och stålgemenskapen (förkortat EKSG) inrättas, genom att dess fördrag träder i kraft för att vara i 50 år (det upphör också den 23 juli 2002), sedan det har upprättats året före. Gemenskapen har upprättats mellan Frankrike, Italien och Västtyskland samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg för att samarbeta inom produktion och försäljning av ämnena kol och stål, som båda utgör viktiga delar i vapentillverkning, och grundidén till fördraget har lagts genom den så kallade Schumandeklarationen 1950. Tanken är därmed, att man ska neutralisera tidigare konflikter mellan länderna. EKSG blir den första början till det samarbete, som sedermera utvecklas till den nuvarande Europeiska unionen.- Förbundsländerna i Östtyskland avskaffas och istället delas landet in i distrikt.[1] De gamla förbundsländerna återinförs dock när Öst- och Västtyskland återförenas den 3 oktober 1990.
1962 – Den första direktsändningen av tv över Atlanten genomförs via Telstarsatellit. Detta innebär att tv-tittare i Europa kan se amerikansk tv i direktsändning, bland annat nyheter ledda av nyhetsankaret Walter Cronkite.
1967 – I det amerikanskstyrda området Puerto Rico hålls en folkomröstning om öns status. 60 % av deltagarna röstar emot att ön ska bli en amerikansk delstat[2] och än idag är den därför endast amerikanskt territorium och ingen delstat (även om den då och då nämns som potentiell kandidat till att bli USA:s 51:a stat).
1974 – Sedan den militärjunta, som har styrt Grekland sedan 1967, en vecka tidigare (15 juli) har stött en greknationalistisk statskupp på ön Cypern, men som misslyckats genom Turkiets invasion av ön (20 juli), tvingas på fall. Därmed inleds en demokratiseringsprocess i Grekland och valen i november blir de första i Grekland på ett årtionde.
1983 – Den inre maktkamp, som har pågått på Sri Lanka sedan självständigheten 1948, övergår i fullskaligt inbördeskrig mellan den lankesiska regeringen och den gerillarörelse, som kallar sig Tamilska befrielsetigrarna. Kriget pågår i 26 år och leder till över 70 000 människors död, innan regeringen besegrar gerillan i maj 2009, vilket gör slut på kriget.
1986 – Bröllop hålls mellan den brittiske tronföljaren prins Charles lillebror Andrew och Sarah Ferguson i Westminster Abbey i London. Under sitt tioåriga äktenskap får paret två barn (Beatrice och Eugenie), men separerar redan 1992 och skiljs 1996.
2004 – Bron Stari most (”gamla bron”) i den bosniska staden Mostar återinvigs efter återuppbyggnad. Den ursprungliga bron byggdes 1566, men förstördes 1993 under Bosnienkriget. Återinvigningen blir starkt symbolisk, eftersom bron går över floden Neretva och binder samman stadens båda delar, varav en är kroatisk och en är bosnisk. Eftersom den gamla bron har varit arkitekturhistorisk intressant utnämns den nya året efter invigningen till världsarv.
Födda |
1603 – Axel Lillie, svensk friherre, greve, militär (fältmarskalk) och politiker (riksråd och generalguvernör) (död 1662)
1649 – Clemens XI, född Giovanni Francesco Albani, påve från 1700 (död 1721)
1777 – Philipp Otto Runge, tysk målare (död 1810)
1796 – Franz Berwald, svensk tonsättare (död 1868)
1848 – Richard F. Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator för South Dakota 1889–1901 (död 1926)
1851 – Peder Severin Krøyer, dansk-norsk konstnär (död 1909)
1883 – Alan Brooke, brittisk militär och fältmarskalk (död 1963)
1888 – Raymond Chandler, amerikansk deckarförfattare (död 1959)
1892 – Haile Selassie, kejsare av Abessinien/Etiopien 1930–1936 och 1941–1974 (död 1975)
1898 – Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare (död 1941)
1899 – Gustav Heinemann, tysk politiker, Västtysklands inrikesminister 1949–1950, justitieminister 1966–1969 och förbundspresident 1969–1974 (död 1976)
1905
Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare (död 1966)
Elsa Winge, svensk skådespelare (död 1989)
1906 - Vladimir Prelog, bosnienkroatisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1975 (död 1998)
1911 – J. Russell Tuten, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1967 (död 1968)
1912 – Michael Wilding, brittisk skådespelare (död 1979)
1913
Coral Browne, australisk-brittisk skådespelare (död 1991)
Michael Foot, brittisk labourpolitiker, partiledare för Labour 1980–1983 (död 2010)
Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1971–1978 och Sveriges industriminister 1978–1979 (död 2010)
1914 – Alf Prøysen, norsk visdiktare (död 1970)
1918 – Anders Franzén, svensk marintekniker och amatörforskare, upptäckare av regalskeppet Vasa 1956 (död 1993)
1920 – Claes Falkenberg, svensk skådespelare (död 2006)
1921 – Sune Elffors, svensk skådespelare och officer (död 2008)
1923 – Cyril M. Kornbluth, amerikansk science fiction-författare (död 1958)
1925
Cosimo Antonelli, italiensk vattenpolomålvakt (död 2014)
Oliver Smithies, brittisk-amerikansk patolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2007
1931
Lennart Aspegren, svensk jurist
Arata Isozaki, japansk arkitekt
Jan Troell, svensk regissör, manusförfattare, filmfotograf och professor
1947 – Gardner Dozois, amerikansk redaktör och science fiction-författare
1948
Ross Cranston, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–2005
John Hall, amerikansk musiker och demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011
1954
Annie Sprinkle, amerikansk porrskådespelare, strippa, programledare, konstnär och författare
Philip Zandén, svensk regissör och skådespelare
1957
Kate Buffery, brittisk skådespelare
Theo van Gogh, nederländsk filmskapare, tv-producent, publicist och skådespelare (död 2004)
1961
Woody Harrelson, amerikansk skådespelare
Martin Gore, brittisk musiker, gitarrist, keyboardist, sångare och låtskrivare, medlem i syntgruppen Depeche Mode
1965 – Saul Hudson, amerikansk hårdrocksgitarrist med artistnamnet Slash, medlem i grupperna Velvet Revolver och Guns N' Roses
1966 – Samantha Beckinsale, brittisk skådespelare
1967
Philip Seymour Hoffman, amerikansk skådespelare (död 2014)
Titiyo Jah, svensk sångare med artistnamnet Titiyo
1969 – Brad Miller, kanadensisk ishockeyspelare
1970 – Jesper Odelberg, svensk CP-skadad ståuppkomiker
1971 – Alison Krauss, amerikansk sångare och violinist
1972 – Giovane Élber, brasiliansk fotbollsspelare
1973 – Monica Lewinsky, amerikansk kvinna och praktikant i Vita Huset, känd för skandalen Lewinskyaffären
1974 – Maurice Greene, amerikansk friidrottare
1980 – Michelle Williams, amerikansk sångare, låtskrivare, kompositör och skådespelare
1982 – Paul Wesley, amerikansk skådespelare
1983 – Josefine Öqvist, svensk fotbollsspelare
1989
Daniel Radcliffe, brittisk skådespelare, mest känd i rollen som Harry Potter
Kim Ekdahl Du Rietz, svensk handbollsspelare
Avlidna |
1373 – Birgitta Birgersdotter, omkring 70, svensk profet, författare, ordensgrundare och helgon (född omkring 1303)
1563 – Götz von Berlichingen, omkring 83, tysk krigare (född omkring 1480)
1756 – Erik Brahe, 34, svensk greve, lantmarskalk och överste (avrättad) (född 1722)
1794 – Alexandre de Beauharnais, 34, fransk militär, guvernör på Martinique (avrättad) (född 1760)
1802 – Olof Larsson, 62, svensk gästgivare och politiker, bondeståndets talman 1800 (född 1739)
1836 – Jean-Félix Adolphe Gambart, 36, fransk astronom (kolera) (född 1800)
1861 – Claës Günther, 61, svensk politiker och justitieråd, Sveriges justitiestatsminister 1856–1858 (född 1799)
1875 – Isaac Merrit Singer, 63, amerikansk uppfinnare, bland annat av Singersymaskinen (född 1811)
1878 – Carl von Rokitansky, 74, österrikisk friherre och anatom (född 1804)
1885 – Ulysses S. Grant, 63, amerikansk militär och republikansk politiker, USA:s president 1869–1877 (född 1822)
1888 – Victoria Benedictsson, 38, svensk författare med pseudonymen Ernst Ahlgren (självmord) (född 1850)
1896 – Carrie Martyn, 29, brittisk kristen socialist, fackföreningsorganisatör och guvernant (lunginflammation) (född 1867)
1916
Thomas M. Patterson, 76, irländsk-amerikansk demokratisk politiker, senator för Colorado 1901–1907 (född 1839)
William Ramsay, 63, brittisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1904 (född 1852)
Adolf Weil, 68, tysk invärtesläkare (född 1848)
1923 – Charles Dupuy, 71, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 1894, 1895 och 1899 (född 1851)
1930 – Glenn Curtiss, 52, amerikansk flygpionjär (född 1878)
1948 – D.W. Griffith, 73, amerikansk filmregissör (född 1875)
1951 – Philippe Pétain, 95, fransk militär och politiker, Vichyfrankrikes statschef 1940–1944 (född 1856)
1955 – Cordell Hull, 83, amerikansk jurist och politiker, utrikesminister 1933-1944, mottagare av Nobels fredspris 1945 (född 1871)
1957 – Giuseppe Tomasi di Lampedusa, 60, italiensk hertig och författare (född 1896)
1962 – Henry Dworshak, 67, amerikansk republikansk politiker, senator för Idaho 1946–1949 och sedan 1949 (född 1894)
1965 – Ernest S. Brown, 61, amerikansk republikansk politiker, senator för Nevada 1954 (född 1903)
1966 – Montgomery Clift, 45, amerikansk skådespelare (hjärtinfarkt) (född 1920)
1968
Henry Dale, 93, brittisk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1936 (född 1875)
Otto Falklind, 69, svensk sjöman, navigationslärare och lektor (född 1898)
1971 – Van Heflin, 60, amerikansk skådespelare (född 1910)
1973 – Eddie Rickenbacker, 82, amerikansk stridspilot, racerförare och företagare (född 1890)
1988 – Lars-Owe Carlberg, 64, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent (född 1923)
1992
Léonie Bathiat, 94, fransk modell och skådespelare med artistnamnet Arletty (född 1898)
Tord Bernheim, 78, svensk revyartist, sångare och skådespelare (född 1914)
1999 – Hassan II, 70, kung av Marocko sedan 1961 (född 1929)
2002
Olof Lagercrantz, 91, svensk lyriker, författare, litteraturkritiker och publicist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1960–1975 (född 1911)
Leo McKern, 82, australisk-brittisk skådespelare (född 1920)
2007
Ernst Otto Fischer, 88, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1973 (född 1918)
Mohammed Zahir Shah, 92, kung av Afghanistan 1933–1973 (född 1914)
2010 – Jan Halldoff, 70, svensk filmregissör (född 1939)
2011
Robert Ettinger, 92, amerikansk författare, känd som kryonikens fader (född 1918)
Nguyễn Cao Kỳ, 80, vietnamesisk politiker och flyggeneral, Sydvietnams premiärminister 1965–1967 vicepresident 1967–1969 (född 1930)
John Shalikashvili, 75, georgisk-amerikansk general (född 1936)
Amy Winehouse, 27, brittisk soul-, jazz- och R&B-sångare (född 1983)
2012
Lars Ardelius, 85, svensk författare (född 1926)
Margaret Mahy, 76, nyzeeländsk barnboksförfattare (född 1936)
Sally Ride, 61, amerikansk astronaut (bukspottkörtelcancer) (född 1951)
Lakshmi Sehgal, 97, indisk politiker och läkare (född 1914)
2014 – Harriet Clayhills, 93, finländsk författare (född 1920)
2016 – Thorbjörn Fälldin, 90, politiker (C), Sveriges statsminister 1976-1978, 1979-1982 (född 1926)
Källor |
^ ”German Democratic Republic Districts (1952 - 1990)” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Ger_districts.html. Läst 7 november 2012.
^ ”Puerto_Rico” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Puerto_Rico.html. Läst 22 november 2012.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör 23 juli.Bilder & media