Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Santiago de Chile
Huvudstad
Flagga Stadsvapen
Land	Chile
Region	Región Metropolitana de Santiago
Provins	Provincia de Santiago
Area	867,75[1] km²
- kommun	23,20[1] km²
Folkmängd	5 720 000[2] (2007)
- kommun	175 213[3] (2008)
Befolkningstäthet
- kommun	7 552 invånare/km²
GeoNames	3871336
Santiagos 37 kommuner

Santiago de Chile, oftast kallat enbart Santiago, är Chiles huvudstad. Själva kommunen har endast 175 000 invånare, medan hela storstadsområdet omfattar 5,7 miljoner invånare.^[3][2]

Santiago de Chile anses vara en världsstad som beta-stad med 6 poäng, och räknas ha Latinamerikas bästa levnadsstandard efter Buenos Aires och Montevideo.

På grund av att Santiago ligger i bergskedjan Anderna får staden inte tillräckligt med vind och därmed blir det mycket luftföroreningar, mest under vintern, men det är även ett problem under sommarmånaderna. För att i viss mån hindra att luftföroreningarna blir högre har man infört trafikrestriktioner.

Historia |

Detta avsnitt är en sammanfattning av Chiles historia

Santiago grundades av Pedro de Valdivia den 12 februari 1541 vid Mapochofloden under namnet Santiago de Nueva Extremadura. Invigningsceremonin hölls på berget Huelén, som senare döptes om till Cerro Santa Lucía. Valdivia valde Santiagos läge på grund av dess milda klimat och enkelheten att försvara platsen - Mapochofloden delas i två floder och sammanförs längre ner, och bildar därmed en ö.

Staden förstördes 11 september 1541 av Mapuchestyrkor ledda av hövding Michimalonco, under Araucokriget.

De första byggnaderna uppfördes med hjälp av urinvånarna, picuncheindianerna. Den södra banken av Mapochofloden dränerades senare och förvandlades till en promenad, känd som Alameda (numera Avenida Alameda Libertador Bernardo O'Higgins). Staden skadades lindrigt under det chilenska befrielsekriget (1810–1818), under slaget vid Maipú som ägde rum sydväst om staden. Santiago blev huvudstad 1818.

Under det tidiga 1800-talet var Santiago en liten stad med få byggnader förutom Palacio de La Moneda, som användes som myntverk under den spanska perioden, samt några få kyrkor och myndighetsbyggnader. Kyrkan Compañía de Jesús brann ner under en ceremoni 1863, då 2 000 människor omkom i en av de största bränderna i modern historia^[4].

Under 1880-talet skapade framtagningen av nitratgödning i norra Chile framgångar för landet och bidrog till huvudstadens utveckling. Viktiga landmärken byggdes 1910 under 100-årsjubileet av befrielsen från Spanien, som till exempel Chiles nationalbibliotek och De sköna konsternas museum.

Santiago började att förvandlas till en modern stad under 1930-talet genom byggandet av Barrio Cívico, som omger Palacio de La Moneda. Staden växte även befolkningsmässigt tack vare invandring från södra och norra Chile.
1975 invigdes Santiago de Chiles tunnelbana som blev mycket viktig för staden.

1985 förstörde en jordbävning historiskt viktiga byggnader i de centrala delarna av Santiago.

Santiago anses vara det näst viktigaste finansiella centrumet i Latinamerika efter São Paulo.

Klimat |

Santiago har ett milt medelhavsklimat med relativt heta somrar mellan november och mars då temperaturen ofta når upp till 30 grader. Under vintrarna mellan juni och augusti ökar luftfuktigheten och de högsta temperaturerna brukar då ligga på omkring 12 grader. Som lägst är temperaturen strax över noll grader. I höglänta områden förekommer snöfall på vintrarna. Den genomsnittliga nederbörden är 358 millimeter per år.

Klimattabell

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Genomsnittlig högsta dagstemperatur (°C)	29	28	25	19	14	12	11	13	15	20	24	28
Genomsnittlig lägsta dagstemperatur (°C)	14	14	10	7	5	3	2	4	6	7	9	11
Genomsnittlig nederbörd (mm)	0	3	5	23	58	79	86	53	38	13	5	5
Källa: Weather.co.uk Climate Statistics

Inversion orsakar höga nivåer av smog och luftföroreningar och är koncentrerad till den centrala dalen (Valle Central de Chile) under vintermånaderna. Under 1990-talet minskade luftföroreningarna med en tredjedel, men sedan 2000 har minskningen avstannat.

Mapochofloden som korsar staden från nordost till sydväst i Valle Central de Chile förorenas av industri- och hushållsavfall som kastas osorterat i floden, och uppströms av koppargruvor som ligger i Anderna i östra Santiago. Det finns sedan 2006 en lag som tvingar industrier och lokala styren att ta hand om allt avfallsvatten. Det finns nu flera reningsverk och återvinningsanläggningar under uppbyggnad. Det finns även planer på att rena floden och att göra den farbar.

Ljudnivåerna på de stora gatorna är höga, mest på grund av högljudda dieselbussar. Dieseldrivna lastbilar och bussar är även stora orsaker till smogen på vintern. En lång process för byte av bussystemet (Transantiago) påbörjades 2005 och pågick till 2010.

Demografi |

Befolkningen i Santiagos storstadsområde växte från 0,982 miljoner 1940 till 2,82 miljoner 1970 och 4,75 miljoner 1992. Enligt 2002 års folkräkning är antalet invånare 5,43 miljoner,^[1] vilket motsvarar omkring 36 procent av landets totala befolkning och 42 procent av städernas folkmängd.

Merparten av Santiagos befolkning är mestiser men många santiagobor har europeiska rötter och härstammar från de invandrare som under 1800-talet och 1900-talet kom till Chile. De första som kom var spanjorer, tyskar, schweizare och engelsmän. Senare följdes de av italienare, irländare och kroater.^[5]

Eftersom Chile under senare år har haft en god ekonomisk tillväxt söker sig många av invånarna i grannländerna till Santiago på jakt efter arbete. Den största invandringsgruppen utgörs av peruaner men även många bolivianer, argentinare och ecuadorianer bor och arbetar i Chiles huvudstad.

Kommunen |

Centrala Santiago utgörs av kommunen Santiago, som i förhållande till storstadsområdets utbredning endast omfattar en liten del av detta. Kommunens yta täcker 23,20 kvadratkilometer och den hade 200 792 invånare vid folkräkningen år 2002.^[1] Invånarantalet beräknas ha minskat till 175 213 invånare i mitten av 2008.^[3] Kommunen är underordnad provinsen Santiago som i sin tur är underordnad i regionen Santiago. Santiagos kommun administreras av Municipalidad de Santiago som är en självstyrande enhet med egen borgmästare och fullmäktige. Den omfattar de äldsta delarna av stora Santiago inklusive centrum och alla stora statliga byggnader, bland annat regeringspalatset La Moneda.

Staden och storstadsområdet |

Det man oftast menar med "staden" Santiago omfattar ett betydligt vidare område än den centrala kommunen. Det urbaniserade området, kallad Metrópoli de Santiago (eller Gran Santiago i vardagstal), omfattar delar i provinsens samtliga 32 kommuner, samt sträcker sig även in i provinserna Cordillera, Maipo och Talagante. Invånarantalet för området var 5 428 590 vid folkräkningen 2002, vilket beräknas ha stigit till 5 720 000 invånare år 2007.^[1][2] Den totala ytan är 867,75 kvadratkilometer, och omfattar även några större förorter, bland annat Puente Alto och San Bernardo. Den del av storstadsområdet som ligger inom provinsen Santiagos gräns hade 4 656 690 invånare år 2002 på en yta av 727,00 kvadratkilometer.^[1]

Geografi |

Avenida Libertador General Bernardo O'Higgins, vardagligen La Alameda, är huvudgatan i Santiago. Den är 15 kilometer lång. Gatan är namngiven efter Bernardo O'Higgins, som är en nationalhjälte i Chile.

Ekonomi |

Santiago är det industriella och finansiella centrumet i Chile och genererar 45 procent av landets BNP. Staden är tillsammans med Buenos Aires och São Paulo Sydamerikas finansiella centrum. En del internationella organisationer, som till exempel ECLAC, har sina huvudkontor i Santiago. På senare år har, tack vare Chiles starka ekonomi, många multinationella företag valt att ha sina regionala huvudkontor i Santiago, som till exempel HP, Reuters, JP Morgan, Intel, Coca-Cola, Unilever, Nestlé, Kodak, BHP Billiton, IBM, Motorola, Microsoft, Ford, Yahoo! och många fler.

Politisk indelning |

Storstadsområdet täcker helt eller delvis 37 kommuner, där de flesta ligger inom provinsen med samma namn. Några perifera kommuner ligger i Talagante, Maipo och Cordillera. Städerna San Bernardo i Maipo och Puente Alto i Cordillera, bildar tillsammans med Santiago storstadsregionen.

Provinsen Santiago är indelad i 32 kommuner (comunas). Varje kommun leds av en borgmästare (alcalde) som väljs vart fjärde år. Medlemmarna i kommunrådet (concejales) väljs separat i samma omröstning.

Cerrillos Las Condes Pudahuel Cerro Navia Lo Barnechea Puente Alto Conchalí Lo Espejo Quilicura El Bosque Lo Prado Quinta Normal Estación Central Macul Recoleta Huechuraba Maipú Renca Independencia Ñuñoa San Bernardo La Cisterna Padre Hurtado San Joaquín La Florida Pedro Aguirre Cerda San Miguel La Granja Peñalolén San Ramón La Pintana Pirque Santiago La Reina Providencia Vitacura

Byggsektorn |

Byggsektorn i Santiago har en högkonjunktur. Flera stora byggnader byggs i hela staden och byggkranar är en vanlig syn. År 2006 byggdes Costanera Center, ett stort projekt i Santiagos finansdistrikt som består av ett 280 000 kvadratmeter stort köpcentrum, två kontorsbyggnader som båda är 170 meter höga och ett hotell som är 105 meter högt. Då det stod klart 2010 var det den största byggnaden i Sydamerika. Nära Costanera Center byggs en annan skyskrapa, Titanium La Portada, som kommer att bli 190 meter hög. Även om dessa är de största byggprojekten så byggs många andra kontorsbyggnader i Santiago, liksom hundratals höga bostadsbyggnader.

Transport |

Santiagos trafikflygplats heter Comodoro Arturo Merino Benítez internationella flygplats. Den största järnvägsstationen heter Estación Central.

Metro |

Santiagos Metro är ett modernt underjordiskt transportmedel invigt 1975.
Tunnelbanan med sina fem linjer har varit utsatt för stora påfrestningar sedan projektet Transantiago som har till syfte att förbättra och effektivisera kollektivtrafiken i staden inleddes i februari 2007.^{[källa behövs]}

Referenser |

1. ^ [a b c d e f] Instituto Nacional de Estadística, Chile; Ciudades, Pueblos, Aldeas y Caseríos (zippad pdf-fil, 11,2MB) Resultat från folkräkningen 24 april 2002.
   


2. ^ [a b c] United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database Arkiverad 26 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
   


3. ^ [a b c] Instituto Nacional de Estadística, Chile; Proyecciones de población al 30 de Junio 1990-2020, Región Metropolitana de Santiago; Comunas (excelfil, 5,6MB) Arkiverad 12 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.
   


4. 
   ^ Spansk historia om branden Arkiverad 17 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
   


5. 
   ^ Migration information source - Chile: Moving Towards a Migration Policy
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Santiago de Chile.
  Bilder & media
  
  


• www.misantiago.cl Interactive map of downtown Santiago, Chile

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Huvudstäder i Sydamerika     Asunción, Paraguay Bogotá, Colombia Brasília, Brasilien Buenos Aires, Argentina Caracas, Venezuela Cayenne, Franska Guyana Georgetown, Guyana Grytviken, SGSSI La Paz / Sucre, Bolivia Lima, Peru Montevideo, Uruguay Paramaribo, Surinam Quito, Ecuador Santiago, Chile Stanley, Falklandsöarna

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 135444014 • LCCN: n79077402 • ISNI: 0000 0001 2162 7820 • GND: 4122723-2 • SELIBR: 164748 • SUDOC: 156402610 • BNF: cb120000849 (data)