Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Halland
Landskap

Vapensköld för Hallands landskapsvapen tolkad efter dess blasonering.
Hallands läge i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Götaland
Län	Hallands län, Västra Götalands län, Skåne län
Stift	Göteborgs stift, Lunds stift
Största sjö	Lygnern
Högsta punkt	Högalteknall 226 m ö.h.
Yta	4 786 km²
Folkmängd	327 093 (2016-12-31)[1]
Befolkningstäthet	68,3 invånare/km²
Landskapsblomma	Hårginst
Landskapsdjur Fler symboler...	Lax

Halland är ett landskap i sydvästra Sverige. Halland gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och i öster och norr till Västergötland, samt har i väster kust mot Kattegatt.

Namnet |

Landskapets namn kommer troligen från Hovs hallar (hällar), som är belägna i nordvästra Skåne, väster om Båstad, och betyder 'landskapet på andra sidan hallarna'. Ursprungligen avsågs beteckningen enbart de södra delarna av landskapet. Halliner, kallades folket boende vid Hovs Hallar. Detta omtalas redan år 550 av den romersk-gotiske historieskrivaren Jordanes.

Historia |

Äldre historia (stenålder, brons- och järnålder) |

Fornminnen finns från alla tidsperioder efter istidens slut. Från bondestenåldern härstammar landskapets 6 dösar och 5 gånggrifter samt 49 hällkistor. Ett stort antal lösfynd, ofta olika typer av yxor, finns från alla delar av Halland men de dominerar längst i söder, vilket visar att det fanns mänsklig aktivitet så gott som överallt.

Bronsåldern var troligen en period av relativt goda materiella förhållanden i Halland, vilket syns på de förnäma föremålen av brons och guld. Befolkningen ökade sannolikt och många fornlämningar finns bevarade från perioden, däribland 752 rösen i främst den norra delen av landskapet och ett stort antal bronsåldershögar i den södra delen. Bland fornlämningarna finns totalt över 1100 gravhögar och rösen.

Mot slutet av bronsåldern skedde möjligen ett överutnyttjande av skogsresurserna och oavsett orsak blev stora delar av Halland i det närmaste trädlöst, i likhet med många andra landskap. Kanske var detta en följd av en stor omorganisation av boskapsskötseln, under en tid när det fanns stor efterfrågan på guld och brons hos lokala hövdingar och stormannafamiljer.

Knappt ett sekel innan klimatet försämrades i slutet av bronsåldern och början av järnåldern upphörde i stort sett all import av brons och guld till södra Skandinavien, vilket medförde att hantverkarna inte längre kunde producera föremål av brons i samma omfattning som tidigare och därmed upphörde bronsåldern.

Järnålderns samhällssystem är relativt okänd under de första seklerna och har av somliga tolkats som mer jämlikt än tidigare perioder, men efter omkring år 200 framträder åter igen fornminnen av skilda slag som kan jämföras med situationen under bronsåldern. Senast från denna tid härstammar troligen många av de större byarna i landskapet. Under 400- och 500-talen byggdes storgårdar som efterhand blev större, men troligen färre. Ett exempel på en storgård från denna tiden är långhuset i Slöinge som blivit utgrävd i modern tid. I Jordanes korta beskrivning, från 500-talets början och av främst västra Sverige, nämns Halland som ett landskap men tycks då bara ha avsett den södra halvan, gränsande till Finnveden. Det är oklart vilket av de efterföljande stamnamnen i denna förteckning som avser den norra delen av Halland.

Det var inte bara samhällssystemet som förändrades under järnåldern, även bosättningsmönstren ändrades. Nya byar bildades medan gamla övergavs. Utifrån de områden som blev befolkningscentra under järnåldern skedde senare efterhand en utflyttning under medeltiden.

Av uppgifter från en handelsman, Ottar som på 870-talet färdades mellan Skiringssal nära Oslofjorden och Hedeby på vid den nuvarande dansk-tyska gränsen, kan man dra slutsatsen att Halland då var ett danskt område och ingick i Danariket eller nuvarande Danmark.

Under järnåldern förekom järnframställning i bland annat Hishult och Tvååker/Grimeton (Järnmölle/Järnvirke), men i likhet med andra svenska järnframställningsplatser är de relativt små.

Halland eller dess invånare omtalas första gången troligen av Jordanes, då Hallin säg vara ett av fyra folkslag som med fyra andra bebodde en bördig slättbygd på ön Scandza. Med stammen fenvir åsyftas möjligen invånarna i Fjäre härad. Hallands öden under den följande tiden är okänd, men vid 1000-talets mitt tillhörde landskapet Danmark.^[2]

Under medeltiden och framåt har Halland räknats som ett av Skånelandskapen, som omfattar landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm, och i Halland användes skånelagen som landslag och landsting hölls i Getinge. I kung Valdemars Jordebok finns sju halländska kungalev uppräknade: Laholm, Halmstad, Faurås, Sjönevad, Vare, Grimeton och Tölö.

Halland har omkring 7 700 kända fornlämningar.

Medeltiden |

Från 1200-talet och framåt kom Halland att bli skådeplats för ett stort antal krig mellan, i huvudsak, Sverige och Danmark. De många krigen kom att göra landskapet fattigt, dels då de orsakade omfattande förstörelse, dels då de medförde att invånarna inte såg det som lönt att genomföra större investeringar eftersom de ändå riskerade att bli förstörda i krigen.

Landskapet kom att plundras tre gånger under 1200-talet, först 1256 av den norske kungen Håkon Håkonsson, senare 1277 av den svenske kungen Magnus Ladulås och slutligen 1294 av den danske kungen Erik Menved. Under det följande århundradet kom Halland att delas i två delar (med Ätran som gräns) och byta härskare ett stort antal gånger innan det åter blev danskt under Valdemar Atterdag. Det var också under denna period som Varbergs fästning anlades.

Förvecklingarna mellan de tre nordiska länderna, ledde till att Norra Halland (da. Nørrehalland) och Södra Halland (da. Sønderhalland) var för sig bröts loss ur Danmark från 1280-talet till 1360-talet.

Genom Kalmarunionen kom Halland att plötsligt ligga centralt placerat. Kungen skulle enligt unionsfördraget bli vald i Halmstad.

Under Engelbrektsupproret 1434 kom landskapet att bli erövrat och bland annat brändes borgen i Falkenberg. Efter att fred slutits 1435 blev det åter stridigheter under första halvan av 1436 som medförde att Lagaholm erövrades av svenskarna. Även stridigheterna mellan svenskar och danskar i början av 1500-talet kom att påverka Halland. Det skedde bland annat 1519 då gränstrakterna skövlades av svenska soldater som hämnd för att Västergötland härjats av danska soldater. Även under grevefejden förekom strider i Halland. Från 1500-talet och fram till 1800-talet hade landskapet stora problem med flygsand, vilket främst orsakats av skogsskövling.

Under nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget blev Halland återigen skådeplatsen för svensk-danska stridigheter, bland annat genom slaget vid Axtorna 1565.

1600-talet och framåt |

Halland blev svenskt under trettio år, genom uppgörelsen vid freden i Brömsebro (1645) och permanent svenskt genom freden i Roskilde (1658). Det sista slaget på halländsk mark skedde vid slaget vid Fyllebro den 17 augusti 1676 under skånska kriget.

De fredligare förhållandena medförde att utvecklingen i landskapet kunde ta fart igen. Jordbruket effektiviserades och var i mitten av 1800-talet ett av landets mest effektiva. Samtidigt förblev landskapet i mångt och mycket väldigt provinsiellt och fattigt, särskilt de inre skogsbygderna. Erosion och sandhedar m.m. gjorde att även stora delar längs kusterna var oattraktiva och emigrationen var påtaglig långt in på 1900-talet.

Efter andra världskriget har landskapet genomgått en remarkabel förändring. Från 150 000 invånare år 1945 till över 300 000 år 2005 och från att ha varit en agrar provins till ett industrialiserat landskap. Framförallt är det norra Halland som haft den största utvecklingen då orter som Kungsbacka och Onsala blivit pendlingsorter till Göteborg. Hallands kuster lockar nu till sig mängder med turister på somrarna, i synnerhet Mellbystrand, Tylösand, Skrea strand samt Apelviken.

Prins Bertil och prinsessan Lilian är de som senast innehade titlarna som landskapets hertig och hertiginna, prins Bertil 1912-1997 och prinsessan Lilian 1976-2013.

Landskapsregemente |

Hallands regemente (I 16) sattes upp 1902 genom en flytt av Västgöta-Dals regemente från Vänersborg till Halmstad. Hallands regemente förlades i Halmstad där det var förlagt till dess nedläggning 2000. I regementets lokaler huserar idag Luftvärnsregementet.

Folkdräkter från Halland |

Huvudartikel: Folkdräkter från Halland

Halland är det landskap med näst flest bygdedräkter i Sverige (Dalarna har flest)^[3]. Totalt finns det 89 dräkter i Halland, 66 kvinnliga och 23 manliga^[3][4]. De halländska folkdräkterna är ofta mörkare i färgen än i andra delar av landet. Dels tillkom dessa dräkter relativt sent, under början och mitten av 1800-talet,dels hade också väckelserörelsen ett visst inflytande över klädseln. Dräkterna från Limabacka och Rolfstorp är undantag från detta, men är också äldre.^[5]

Indelningar |

Län, Lagssagor och stift |

Provinsen Halland blev svensk på 30 år i samband med freden i Brömsebro 1645. Från freden i Roskilde 1658 blev Halland varaktigt svenskt och då bildades Hallands län med egen landshövding. Från 1676 styrdes sedan området av Skånska generalguvernementet för att från 1693 vara helt självständigt.

Sedan 1971 ingår Lindome distrikt i norra Halland i Västra Götalands län (Göteborgs och Bohus län före 1998) medan Östra Karups distrikt i söder tillhör Skåne län (före 1997 Kristianstads län) och Lunds stift.

Landskapets delar tillhörde från 1683 Hallands lagsaga och dess efterföljare intill denna avvecklades med alla andra lagsagor 31 december 1849.

Området tillhör sedan 1665 Göteborgs stift, före dess Göteborgs superintendentia i Skara stift.

Härader och städer (före 1970) |

Halland har bestått av åtta härader, uppräknade från söder till norr: Höks härad, Tönnersjö härad, Halmstads härad, Årstads härad, Faurås härad, Himle härad, Viske härad och Fjäre härad.

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Halmstads stad, Falkenbergs stad, Varbergs stad, Kungsbacka stad och Laholms stad.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter |

Se respektive härad.

Kommuner 1952–1971 |

Städer (5 st):

Falkenbergs stad Halmstads stad Kungsbacka stad

Laholms stad Varbergs stad

Köpingar (1 st):

Oskarströms köping

Landskommuner (33 st):

Eldsberga landskommun Enslövs landskommun Fjärås landskommun Getinge landskommun Harplinge landskommun Himledalens landskommun Hishults landskommun Karups landskommun Knäreds landskommun Kvibille landskommun Laholms landskommun Lindberga landskommun Lindome landskommun Löftadalens landskommun Morups landskommun Onsala landskommun Ränneslövs landskommun

Simlångsdalens landskommun Särö landskommun Söndrums landskommun Torups landskommun Träslövs landskommun Tvååkers landskommun Tölö landskommun Ullareds landskommun Veddige landskommun Veinge landskommun Vessigebro landskommun Vinbergs landskommun Våxtorps landskommun Värö landskommun Årstads landskommun Ätrans landskommun

Förändringar 1952–1970 |

• 1 januari 1967: Simlångsdalens landskommun uppgick i Halmstads stad. Träslövs landskommun uppgick i Varbergs stad.


• 1 januari 1969: Tölö landskommun uppgick i Kungsbacka stad.

Kommuner från 1971 |

• 
  Båstads kommun (del av)


• Falkenbergs kommun


• Halmstads kommun


• 
  Hylte kommun (del av)


• Kungsbacka kommun


• Laholms kommun


• 
  Mölndals kommun (del av)


• Varbergs kommun

Geografi |

Halland avgränsas i söder av Hallandsås och i öster av det sydsvenska höglandet. I norr avgränsades det ursprungligen av Göta älv men gränsen kom att förskjutas något söderut under 1200-talet då befolkningen i Västergötland ökade. Landskapet är omkring 155 kilometer i nord-sydlig riktning och har en bredd varierande mellan 15 och 50 kilometer.

De halländska åarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns en ramsa, för att komma ihåg dessa, vi ska äta, ni ska laga, alternativt laga ni, äta vi. Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån. Utöver dessa finns bland annat Fylleån, Suseån, Löftaån, Rolfsån och Kungsbackaån.

Balgö är landskapets största ö och innehar en yta på omkring 250 hektar och ligger strax norr om Varberg.

Andra öar är Vendelsö, Nidingen och Malön samt Tylön, varav den senare är den enda ön av betydande storlek söder om Varberg. Den största sjön är Lygnern i den nordligaste delen av landskapet, den går även in i Västergötland. Till de övriga större sjöarna hör Hjörneredssjön, Fegen, Tjärnesjön, Skärsjön, Stora Neten och Stora Hornsjön.

Större tätorter |

Följande tätorter har fler än 20 000 invånare enligt tätortsavgränsningen 2015:

1. 
   Halmstad, 66 124


2. 
   Varberg, 34 248


3. 
   Falkenberg, 24 099


4. tätorten Göteborg inom Kungsbacka kommun, 23 934

Geologi |

Halland ligger i utkanten av den fennoskandiska urbergsskölden. Berggrunden består i huvudsak av olika former av gnejs. Söder om Viskan dominerar röd till rödgrå gnejs.
Norr om Viskan, samt i delar av inlandet dominerar grå, ofta åderrik, gnejs. Spritt över landskapet finns förekomster av metabasiter, främst amfibolit. Under krita skedde tre översvämningar, men med undantag för ett område vid Laholmsbukten finns det inga större förekomster av krita.

Nära Varberg finns charnockiten, som är Hallands landskapssten. Den finns även i mindre omfattning på ett dussintal platser i resten av landskapet. Vid Derome har brytning av kvarts och röd kalifältspat skett ur den pegmatit som finns där. Vid den norra gränsen mot Västergötland och i Varbergstrakten finns diabasgångar.

Med undantag från en del mikrofossil från sandstensgångar från Kambrium finns det inga fossil i Halland från tiden före Krita. Kunskap om det växt- och djurliv som under geologiska tidsperioder funnits i Halland är därför baserad på fossil funna i omgivande områden, bland annat Skåne.

Högsta kustlinjen är i norra Halland ungefär 90-100 meter över havet, medan den i sydligaste Halland är på ungefär 55 meter över havet. Den ligger i allmänhet 10–20 kilometer från kusten. Norr om Varberg dominerar kalt berg och leror. I de inre delarna förekommer där också många mindre torvmarker. Söder därom domineras kusten av sandslätter av sand och grovmo, medan morän domineras i inlandet tillsammans med isälvsavlagringar och sediment längs ådalar och dräneringsstråk. Det finns även relativt mycket myrar i inlandet.

Under den senaste nedisning blev Halland istäckt för omkring 70-60 000 år sedan. Istäcket kom då från nordväst. Därefter dröjde det till för omkring 13 500 år sedan innan Halland åter blev isfritt, isen drog sig då tillbaka i nordöstlig riktning.

Flora och fauna |

Halland kan med avseende på flora och fauna delas in i tre regioner, med varierande avstånd från kusten: kustslätten, övergångsbygden och skogsbygden. Området upp till Värötrakten och närmast kusten, tillhör kustslätten. Det är till stor del uppodlat och har en hög befolkningstäthet. Dess övriga yta har en stor artrikedom. Jorden är främst sandiga/moiga och leriga sedimentjordar. Övergångsbygden består till ungefär lika delar av odlad mark och skog. Här finns även de mesta av landskapets lövskogar. Bygden omfattar Hallandsåsens nordslutning, en remsa mellan kustslätten och skogsbygden upp till värötrakten samt större delen av området norrutöver. Skogsbygden omfattar de östligaste delarna av landskapet. Den domineras av barrskog. I de sydliggare och mellersta delarna finns många myrar. Jordmånen är relativt näringsfattig.

Omkring 60 procent av Hallands yta är skog, där granen dominerar. Tidigare fanns betydande ljunghedar, samtidigt som mängden skog var mindre. Fram till 1800-talet var sandflykt ett relativt stort problem.

Klimat |

Halland har på grund av sitt kustläge ett för Sverige milt klimat, framförallt vintertid. Läget vid Sydsvenska höglandet gör att nederbörden är hög. Klimatet uppvisar små skillnader i nord-sydlig riktning, men däremot relativt stora skillnader i öst-västlig riktning, beroende på variationen i höjd över havet, vilket ökar med avståndet till det. Nederbörden är ganska jämnt fördelad över året, något lägre under våren och högre på hösten. Skillnaden i medeltemperaturen mellan kusten och inlandet är drygt en grad Celsius, skillnaden är störst på hösten och minst på våren. Nederbörden ökar från omkring 700 millimeter per år vid kusten till som högst 1 100 millimeter i inlandet. Även humiditeten är högre i inlandet. Kusten har omkring 2 100 soltimmar per år, medan inlandet har omkring 1 600 soltimmar.

Se även |

• Lista över grevar, hertigar och länsmän av Halland

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2016”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2016/. Läst 21 mars 2017. 
   


2. 
   ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 338-39
   


3. ^ [a b] Centergran, Ulla (1996). Bygdedräkter bruk och brukare. sid. 197-198 
   


4. 
   ^ ”Limabacka Museum” (på en). www.varoguiden.se. http://www.varoguiden.se/limabackamuseum.html#varodrakten-se. Läst 22 september 2018. 
   


5. 
   ^ ”Varbergs folkdräkter – ett (tyg)stycke kvinnohistoria” (på sv). Hallandsnyheter. http://www.hn.se/nyheter/varberg/varbergs-folkdr%C3%A4kter-ett-tyg-stycke-kvinnohistoria-1.6702889. Läst 22 september 2018. 
   

Källor |

• Sven Gillsäter: Hallandskust, [utg. av] Bokförlaget Spektra, Halmstad, 1977


• Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram. Stellan Haverling. 1996. Göteborg: Vägverket


• 
  Kjell Georgson m.fl. (1997). Hallands flora. Lund: SBF-förl. ISBN 91-972863-0-3 
  

Vidare läsning |

• 
  Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Del 1-2 / af Jacob Richardson. ... Stockholm. Libris 18774642. http://hdl.handle.net/2077/41096 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Halland.
  Bilder & media
  
  


• Lyssna till några av Hallands dialekter


• http://www.hallandia.se


• http://www.halland.se

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Sveriges landskap Norrland Gästrikland · Hälsingland · Härjedalen · Jämtland · Lappland · Medelpad · Norrbotten · Västerbotten · Ångermanland Svealand Dalarna · Närke · Södermanland · Uppland · Värmland · Västmanland Götaland Blekinge · Bohuslän · Dalsland · Gotland · Halland · Skåne · Småland · Västergötland · Öland · Östergötland