Jordbruk






Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920.




Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina.


Jordbruk är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling och boskapsskötsel, med skogsbruk. Man brukar då tala om lantbruk.


Sådd är en fas i odling då utsädet sätts i jorden.




Innehåll






  • 1 Jordbrukets historia


  • 2 Jordbruk i världen


    • 2.1 EU




  • 3 Typer av jordbruk


    • 3.1 Spannmålsodling


    • 3.2 Djurskötsel


    • 3.3 Blandjordbruk


    • 3.4 Plantagebruk


    • 3.5 Ekologiskt jordbruk


    • 3.6 Kollektivjordbruk


    • 3.7 Svedjebruk




  • 4 Miljöpåverkan


    • 4.1 Miljövänligare metoder




  • 5 Se även


  • 6 Referenser


  • 7 Externa länkar





Jordbrukets historia |



Huvudartikel: Jordbrukets historia


Det är svårt att skilja på födoinsamling och jordbruk. De äldsta kvarlämningarna av förädlade grödor kommer från 9000-talet f.Kr. Vete, råg och flera andra viktiga grödor härstammar från Mellanöstern, och odlades i stor skala i Bördiga halvmånen och Nildalen.


Några viktiga framsteg i jordbrukets historia är plogen, växelbruket, traktorn och täckdiket.


Jordbruket tog en viktig vändpunkt när boskapsdjur började användas i arbetet. Före detta hade människorna endast brukat jorden med hjälp av handkraft.



Jordbruk i världen |





Risodling för hand i Bangladesh.


I dag finns stora skillnader i hur jordbruket ser ut i olika delar av världen. I stora delar av tredje världen lever de flesta människor i självhushåll (subsistensjordbruk), medan jordbruket i OECD-länderna är mekaniserat och sysselsätter ett par procent av befolkningen. Se FAO.



EU |



Huvudartikel: Jordbruk i EU


Se även Gemensamma jordbrukspolitiken.



Typer av jordbruk |



Spannmålsodling |




Traktorvagn med halm.


Detta avsnitt är en sammanfattning av Sädesslag

De mest odlade grödorna är olika spannmål (sädesslag, ceralier), som vete, råg, korn, havre, rågvete, ris och hirs.



Djurskötsel |



Huvudartikel: Djurskötsel


De viktigaste boskapsdjuren är nötkreatur, svin, får och getter. Dessa föds upp i hela världen.



Blandjordbruk |


Blandjordbruk producerar både växt- och köttprodukter. Man odlar grödor på åkrarna och håller djuren inomhus. Eftersom djuren står främst inomhus behöver de inte så stora ytor. Blandjordbruk har ofta grisar och kor som sedan slaktas och blir nötkött och svinkött som säljs i affärerna.[1]



Plantagebruk |



Huvudartikel: Plantage



Ekologiskt jordbruk |



Huvudartikel: Ekologiskt jordbruk


Ekologiskt jordbruk är en form av jordbruk som förlitar sig på förvaltande av ekosystem och strävar efter att minska eller helt avstå från att tillföra material, särskilt viktigt är det att inte tillföra konstgjorda ämnen, som handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Ekologiskt jordbruk tenderar att ha lägre intensitet än konventionellt jordbruk. Det är ett förhållningssätt som ser till helheten och avser att åstadkomma ekosystem som kan fortleva mycket länge (hållbart jordbruk), en mångfald av arter (biodiversitet) och levande ekosystem i jorden (matjorden).



Kollektivjordbruk |


Kollektivjordbruk är ett jordbruk där jorden ägs, arrenderas, eller brukas av ett arbetarkollektiv. Exempel kan vara kibbutzer eller kolchoser, men även andra former finns.



Svedjebruk |



Huvudartikel: Svedjebruk



Miljöpåverkan |


Jordbruksmark tar i dag upp en stor del av jordens yta och påverkar miljön på flera sätt. Jordbruk är den enskilt största miljöförstörande faktorn bland annat genom erosion, övergödning, bekämpningsmedel, köttproduktion, global uppvärmning och markavvattning.[2]


Man räknar med att 25 till 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruk.[källa behövs] Utsläppen är bland annat lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar, metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning samt koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter.



Miljövänligare metoder |


Nya teknologier har möjliggjort miljövänligare sätt att bruka jord med hjälp av data.[3] Dessa metoder kallas ofta precisionsodling. Lantbrukaren använder då sensorer för att mäta kvävebehov, mängden ogräs och vattenbehov. Sedan genereras filer som sätts in i traktorn och varierar utspridningen av kväve, växtskydd och vatten efter behoven i odlingen. Precisionsodling kan på så sätt minimera spill i odlingen.



Se även |



  • Bonde

  • Jord

  • Jordbruksmark

  • Jordbrukets historia

  • Jordbruk i Sverige

  • Mekaniserat jordbruk

  • Subsistensjordbruk



Referenser |




  1. ^ http://www.mimersbrunn.se/Marken_vi_lever_av_5777.htm


  2. ^ Livestock's long shadow, en rapport från FN:s jordbruksorgan FAO 2007 Arkiverad 25 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.


  3. ^ ”The Precision Agriculture Revolution”. Foreign Affairs. 3 september 2015. https://www.foreignaffairs.com/articles/united-states/2015-04-20/precision-agriculture-revolution. Läst 21 september 2016. 



Externa länkar |






  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Jordbruk.
    Bilder & media


  • Sveriges jordbruksproduktion 1800-2000 - Portalen för historisk statistik

  • Sveriges Gårdar - portalen för att hitta fram till svenska lantgårdar.

  • Jordbrukstidningen Jordbruksaktuellt


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}





Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Investment