Prins av Wales
- För fartygen, se HMS Prince of Wales.
Prins av Wales (egentligen furste av Wales, på engelska Prince of Wales från walesiskans Tywysog Cymru)[1][2] är en titel som enligt tradition ges till den brittiske tronföljaren och som används i hela Storbritannien, förutom i Skottland, samt i de samväldesländer som erkänner den brittiska monarken som sin statschef. Titeln ges inte till tronföljaren per automatik utan genom utnämning och kan endast tillkomma den äldste sonen till en monark eller, om denne har avlidit, monarkens äldste sons äldste son.
Med titeln prins av Wales följer även pärsvärdigheten earl av Chester (i England). Vid sidan av dessa tilldelade titlar innehar den brittiske tronföljaren automatiskt följande pärsvärdigheter:
Hertig av Cornwall (i England)
Hertig av Rothesay (i Skottland)
Earl av Carrick (i Skottland)
samt följande titlar vilka inte är pärsvärdigheter:
- Baron Renfrew
High Steward of Scotland (ungefär 'Hovmästare av Skottland')
Lord of the Isles (i Skottland; ungefär 'Herre till öarna')
Prins Charles är sedan 26 juli 1958 den nuvarande prinsen av Wales, den 21:e i ordningen.
Innehåll
1 Historik
2 Heraldiskt emblem
3 Tilltal
4 Personer som har burit titeln
5 Externa länkar
6 Referenser
6.1 Fotnoter
6.2 Källor
Historik |
Titeln började användas 1301 när kung Edvard I av England hade erövrat Wales, som dittills hade styrts av egna furstar. Han gav då titeln till sin arvinge, prins Edvard (senare Edvard II av England, född 1284). Under 1500-talet uppdiktades en legend om att kungen lovade de upproriska walesarna "en furste som var född i Wales, och inte talade ett ord engelska" och sedan avlade sin son. Prinsen föddes mycket riktigt i Wales och, säger legenden, som alla nyfödda gossar talade han inte ett ord engelska. Historien är förmodligen inte sann eftersom den nedtecknats långt efter titelns införande.
Som framgår av nedanstående lista har titeln inte varit i konstant bruk och under en rad kortare eller längre perioder legat vilande. Senaste uppehållet inträffade när den dåvarande Edward Prince of Wales tillträdde som kung Edvard VIII i januari 1936. Orsaken var att enbart en heir apparent, det vill säga monarkens äldste son, kan förlänas titeln furste av Wales. Eftersom Edvard VIII själv saknade avkomma var tronarvingen under hans regeringstid arvfurste. Hans efterträdare Georg VI:s tronarvinge var dottern Elizabeth, vars titel i egenskap av förmodad tronföljare var heir presumptive. Som drottning blev därför Elizabeth II 1958 den första brittiska monark på nära 50 år att förläna titeln prins av Wales till sin då tioårige son Charles. Installationsceremonin skedde dock först efter det att han blivit myndig (1 juli 1969).
Heraldiskt emblem |
Prinsen av Wales har traditionellt tre strutsfjärdrar genom en öppen guldkrona åtföljt av valspråket "Ich Dien" (tyska för "Jag tjänar") som sin heraldiska symbol. Tekniskt sett är det dock tal om lånta fjädrar, för märket tillkommer formellt hertigen av Cornwall som den regerande monarkens äldste son. Då de båda titlarna i praktiken oftast följs åt görs dock ingen skillnad mellan dem.
Enligt legenden ska fjädrarna ha tagits av Edvard, den svarte prinsen, som efter att vid Crécy 1346 ha slagit kungen av Böhmen kommit att beundra dennes mod. Kungen, som blind ridit rakt ut i striden, låg efter slaget död på fältet och Edvard lyfte från hans döda kropp en strutsfjäderbeprydd hjälm. Även valspråket tillhörde den böhmiske kungen. Andra källor kan dock tyda på att Edvard ärvt symbolen från sin far under långt mindre lyriska former.
Tilltal |
Prinsen av Wales som per definition alltid är prins av Storbritannien benämns formellt som His Royal Highness (Hans Kungliga Höghet); hans eventuella hustrus titel är på samma sätt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan av Wales.
Den nuvarande prinsessan av Wales, prinsessan Camilla, har valt att inte använda sig av titeln, i stället tilltalas hon som Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Cornwall. Beslutet är förmodligen fattat av respekt för det brittiska folkets stora kärlek till den förra prinsessan av Wales, men någon formell förklaring har inte givits av hovet.
Personer som har burit titeln |
Prins av Wales | Förälder | Från | Till |
---|---|---|---|
Edvard | Edvard I | 1301 | 1307 (blev Edvard II) |
Edvard, den svarte prinsen | Edvard III | 1330 | 1376 (avled) |
Rikard av Bordeaux | Edvard, den svarte prinsen | 1376 | 1377 (blev Rikard II) |
Henrik av Monmouth | Henrik IV | 1399 | 1413 (blev Henrik V) |
Edvard, hertig av Cornwall | Henrik VI | 1453 | 1471 (avled) |
Edvard Plantagenet | Edvard IV | 1470 | 1483 (blev Edvard V) |
Edvard, hertig av Cornwall | Rikard III | 1483 | 1484 (avled) |
Arthur, hertig av Cornwall | Henrik VII | 1486 | 1502 (avled) |
Henrik, hertig av Cornwall | Henrik VII | 1502 | 1509 (blev Henrik VIII) |
Henrik, hertig av Cornwall | Jakob I | 1603 | 1612 (avled) |
Karl, hertig av Cornwall | Jakob I | 1612 | 1625 (blev Karl I) |
Karl, hertig av Cornwall | Karl I | 1630 | 1649 (blev Karl II) |
Jakob Edvard Stuart | Jakob II | 1688 | 1689 (fadern avsattes) |
Georg Augustus, hertig av Cornwall | Georg I | 1714 | 1727 (blev Georg II) |
Fredrik Ludvig, hertig av Cornwall | Georg II | 1727 | 1751 (avled) |
Georg | Fredrik | 1751 | 1760 (blev Georg III) |
Georg, hertig av Cornwall | Georg III | 1762 | 1820 (blev Georg IV) |
Prins Albert Edvard | Viktoria I | 1841 | 1901 (blev Edvard VII) |
Prins Georg, hertig av Cornwall | Edvard VII | 1901 | 1910 (blev Georg V) |
Prins Edvard, hertig av Cornwall | Georg V | 1910 | 1936 (blev Edvard VIII) |
Prins Charles, hertig av Cornwall | Elizabeth II | 1958 | |
Externa länkar |
- Style and Title of the Prince of Wales,
Referenser |
Fotnoter |
^ "Det keltiska W. kom att bestå av tre riken (Gwynedd, Powys och Deheubarth) vilka i mitten av 1200-talet enades till ett av England erkänt furstendöme under Llywelyn ap Gruffudd". (Harrison, Dick, "Wales: Historia", i Engström 1996, s. 201).
^ "Ett stort territorium förblev furstendöme under den engelske tronföljaren (Prince of Wales)". (Harrison, Dick, "Wales: Historia", i Engström 1996, s. 201).
Källor |
- Fraser, Rebecca: A People’s History of Britain, Random House 2003, sidan 194
Engström, Christer, red (1996) [1996]. Nationalencyklopedin. "19". Höganäs: Bra Böckers förlag .