Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Sveriges herrlandslag i ishockey
IIHF:s rankning	2 (▲ 1) Maj 2018
Coach	Rikard Grönborg
Matchställ	Gul tröja med tre blåa kronor eller blå tröja med tre gula kronor
Guld	11 (1953, 1957, 1962, 1987, 1991, 1992, 1998, 2006, 2013, 2017, 2018)
Silver	19 (1928, 1947, 1951, 1963, 1964, 1967, 1969, 1970, 1973, 1977, 1981, 1986, 1990, 1993, 1995, 1997, 2003, 2004, 2011)
Brons	17 (1952, 1954, 1958, 1965, 1971, 1972, 1974, 1975, 1976, 1979, 1994, 1999, 2001, 2002, 2009, 2010, 2014)
OS-meriter
Guld	2 (1994, 2006)
Silver	3 (1928, 1964, 2014)
Brons	4 (1952, 1980, 1984, 1988)
Canada/World Cup-meriter
Guld	0
Silver	1 (1984)
Brons	3 (1987, 1996, 2016)

Sveriges herrlandslag i ishockey, populärt och i viss mån officiellt^[1] kallat Tre Kronor, är det svenska A-landslaget i ishockey för herrar. Namnet "Tre Kronor" användes första gången vid världsmästerskapet i ishockey för herrar 1938 i Prag. Sveriges första landslag i ishockey spelade i de Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen, första matchen spelades den 23 april 1920 där Sverige besegrade Belgien med 8-0.^[2]Ishockeyturneringen spelades som en uppvisningsgren, då man ännu inte börjat med olympiska vinterspel, och Sverige kom på fjärde plats. Det internationella ishockeyförbundet gav senare den turneringen VM-status. Numera är VM och OS åter skilda turneringar. Sverige är det enda lag som vunnit både VM och OS samma år sedan de började spelas som olika turneringar. 2006, 2007, 2013 och 2014 toppade Sverige IIHF:s världsrankinglista.

Historik |

1920-1949 |

Under första halvan av 1920 introducerades ishockey i Sverige. I samband med olympiska spelen 1920 i Antwerpen spelades ishockey som uppvisningsgren i april månad, separata olympiska vinterspel hade premiär först 1924. Turneringen 1920 har i efterhand även erkänts som det första officiell VM-turneringen och betecknas därför även som världsmästerskapet i ishockey för herrar 1920. Sverige skickade ett lag bestående av ett par spelare som spelat ishockey i Tyskland under 1910-talet samt resten av bandyspelare. Lagledare var en amerikansk affärsman Raoul Le Mat. På grund av isbrist fick laget träna i korridorerna på Stockholms stadion. Träningen skedde med bandy- och fotbollsutrustning då ishockeyklubbor och övrigt saknades i Sverige. Efter framkomst till Antwerpen och första matchen utklassades Belgien med 8-0. Sverige slutade sedan fyra i turneringen, som vanns av Kanada före USA och Tjeckoslovakien. 1921 vann Sverige Europamästerskapet då Tjeckoslovakien besegrades med 7-4 på Stockholms Stadion. Sverige kom sedan tvåa i EM 1922, vann EM 1923 men blev tvåa på nytt 1924. 1928 tog Sverige OS-silver i Sankt Moritz i Schweiz. Vid världsmästerskapet 1931 i Krynica i Polen lyckades Sverige som första lag ta poäng av Kanada i en mästerskapsmatch, 0-0 blev slutresultatet. 1932 vann Sverige EM i Berlin.

1949-1962 |

1949 var genombrottsåret för ishockey i Sverige. Stockholm arrangerade VM. Sverige, som strax före VM slagit Kanada två gånger, inledde strålande, med segrar mot Finland, Tjeckoslovakien och Österrike, 2-2 mot Kanada och vinst igen mot Schweiz. Förluster mot USA och Tjeckoslovakien i de sista matcherna gjorde dock att Sverige slutade fyra. Sverige lyckades några år senare vinna tre VM-guld, dock i frånvaro av USA och Kanada 1953 och 1957 och Sovjetunionen och Tjeckoslovakien 1962. 1953 i Schweiz var USA och Kanada inte välkomna till Schweiz efter ett skandalslagsmål, och Tjeckoslovakien reste hem mitt under turneringen sedan president Klement Gottwald avlidit. Året därpå, 1954, vann Sovjetunionen VM i Sverige före Kanada och Sverige. Sverige vann VM 1957 i Moskva genom att spela 4-4 mot Sovjetunionen. Vid VM i Colorado i USA 1962 vann Sverige för första gången över Kanada i tävlingssammanhang, 5-3 skrevs de svenska segersiffrorna till. Sverige fortsatte turneringen strålande och vann VM-guldet.

1963-1976 |

1963 arrangerade Sverige VM och missade guldet på mållinjen. Sverige slog Sovjetunionen med 2-1, men Sovjetunionen vann på målskillnad. Några månader senare beslutade IIHF att inbördes möte i fortsättningen skulle avgöra då två lag kom på samma poäng i VM-serien. Nu inleddes en tid av sovjetisk dominans. Backlegenden Lennart "Lill-Strimma" Svedberg omkom i en bilolycka i juli 1972.

1976-1987 |

Från 1976 tilläts NHL-proffs delta i IIHF-turneringar. Sverige missade finalen i Canada Cup 1976. I takt med att fler spelare lämnade Sverige för spel i NHL kunde Sverige inte längre hävda sig i den yttersta världseliten. Den största förlusten mot Sovjet kom vid VM 1981 i Sverige, 1-13. Men flera silver- och bronsmedaljer i VM och OS blev det, och 1984 kom Sverige tvåa i Canada Cup.

1987-1998 |

1987 lyckades Sverige högst sensationellt vinna VM i Wien. Sverige var tillbaka i den yttersta världstoppen. Medan östblocket föll samman vann Sverige VM-guld 1991 i Finland och 1992 i Tjeckoslovakien. Vid vinter-OS 1994 i Lillehammer i Norge vann Sverige den olympiska ishockeyturneringen på straffslag mot Kanada i finalmatchen. 1998 hade Sverige flera NHL-proffs med, och vann VM i Schweiz.

1998-2005 |

Från slutet av 1990-talet började Sverige spela sämre i landslagsturneringarna under säsongerna, även om man vann Euro Hockey Tour säsongen 1998/1999. Några silver- samt bronsmedaljer i VM blev det dock, mycket på grund av hemflugna NHL-spelare. Vid olympiska vinterspelen 2002 i delstaten Utah i USA förlorade Sverige kvartsfinalen mot Vitryssland med 3-4 och var ute ur turneringen. Även en förlust vid World Cup mot Tjeckien i kvartsfinalen (1-6) var ett "kvitto" på att det svenska landslagets spel försämrats. Förbundskapten Hardy Nilsson beskylldes av många för motgångarna, och fick sparken. Bengt-Åke Gustafsson tog över den 14 februari 2005.

2005- |

Sverige hade återigen börjat spela bättre i landslagsturneringarna under säsongerna. Vid olympiska vinterspelen 2006 i Turin i Italien var Sverige i topp igen. Sverige vann OS-finalen i ishockey för herrar mot Finland med 3-2. Det avgörande målet stod Niklas Lidström för när det endast gått 9 sekunder i den tredje perioden med ett jätteskott i krysset. De svenska framgångarna fortsatte då Sverige vid världsmästerskapet i ishockey för herrar 2006 i Riga i Lettland vann VM-guld efter seger mot Tjeckien med 4-0 i finalmatchen. Sverige blev då också första herrlandslag i ishockey som vunnit både OS-guld och VM-guld under samma säsong.

Jörgen Jönsson blev 11 februari 2007 Sveriges mesta landslagsspelare med 273 landskamper då han spelade för Sverige i LG Hockey Games mot Finland. Säsongen 2006/2007 vann Sverige Euro Hockey Tour. Vid VM noterades svenskarna dock för fjärdeplatser såväl 2007 i Ryssland som 2008 i Kanada. Detta följdes upp med bronsmedaljer 2009 i Schweiz och 2010 i Tyskland, samt silver 2011 i Slovakien. Såväl 2012 och 2013 spelades turneringen i Finland och Sverige, där Sverige åkte ut mot Tjeckien i kvartsfinalen 2012 med 3-4. 2013 tog Sverige dock revansch, och blev världsmästare efter finalseger, 5-1, över Schweiz. 2014 spelade Sverige även olympisk final mot Kanada, och förlorade med 0-3. I maj 2017 blev Sverige på nytt världsmästare, genom att vinna finalen mot Kanada efter straffslag.

Den 20e maj 2018 i Köpenhamn kunde Sverige vinna mot Schweiz i finalen, också efter straffar. VM-guldet innebär också att Rickard Grönborg är den andre svenska förbundskaptenen att vinna guld två år i rad, efter Conny Evensson 1991 samt 1992.

Framstående spelare |

Branschenkät 2015 |

2015 gjorde ishockeysajten hockeysverige.se en enkät bland 182 nuvarande eller före detta spelare, ledare och domare. Detta resulterade i Alla tiders svenska All-Star Team, fördelat på fyra femmor:

• Förstafemman:^[3]Henrik Lundqvist, Nicklas Lidström, Börje Salming, Peter Forsberg, Mats Sundin, Håkan Loob
  


• Andrafemman:^[4]Peter Lindmark, Lennart Svedberg, Erik Karlsson, Henrik Zetterberg, Sven Tumba, Daniel Alfredsson
  


• Tredjefemman:^[5]Leif Holmqvist, Roland Stoltz, Tomas Jonsson, Mats Åhlberg, Kent Nilsson, Ulf Sterner
  


• Fjärdefemman:^[6]Pelle Lindbergh, Anders Eldebrink, Kenny Jönsson, Nicklas Bäckström, Mats Näslund, Bengt-Åke Gustafsson
  

Tidigare omröstningar (urval) |

1958/1959 röstade Sveriges ishockeyjournalister för första gången fram Tre kronors All Star Team. Det året valdes Yngve Johansson, Roland Stoltz, Lasse Björn, Ronald Pettersson, Nils Nilsson och Lars-Eric Lundvall.^[7]

Ledare |

Fördjupning: Ledare för Sveriges herrlandslag i ishockey

Rikstränare / förbundskaptener / coacher |

Källor: ^[8] (1957–2004), ^[9] (1957–2017)

Större turneringar |

Olympiska spelen genom tiderna |

1920 – 4:a 1924 – 4:a 1928 – Silver 1932 – Deltog ej 1936 – 5:a 1948 – 4:a 1952 – Brons

1956 – 4:a 1960 – 5:a 1964 – Silver 1968 – 4:a 1972 – 4:a 1976 – Deltog ej 1980 – Brons

1984 – Brons 1988 – Brons 1992 – 5:a 1994 – Guld 1998 – 5:a 2002 – 5:a 2006 – Guld

2010 – 5:a 2014 – Silver 2018 - 5:a

Canada Cup/World Cup genom tiderna |

• 
  Canada Cup 1976 – 4:a


• 
  Canada Cup 1981 – 5:a


• 
  Canada Cup 1984 – Silver


• 
  Canada Cup 1987 – Brons


• 
  Canada Cup 1991 – 4:a


• 
  World Cup 1996 – Brons


• 
  World Cup 2004 – 5:a


• 
  World Cup 2016 – 3:a

VM genom tiderna |

1930 – Deltog ej 1931 – 6:a 1933 – Deltog ej 1934 – Deltog ej 1935 – 5:a 1937 – 10:a 1938 – 5:a 1939 – Deltog ej 1947 – Silver 1949 – 4:a 1950 – 5:a 1951 – Silver 1953 – Guld 1954 – Brons 1955 – 5:a 1957 – Guld 1958 – Brons 1959 – 5:a 1961 – 4:a 1962 – Guld

1963 – Silver 1965 – Brons 1966 – 4:a 1967 – Silver 1969 – Silver 1970 – Silver 1971 – Brons 1972 – Brons 1973 – Silver 1974 – Brons 1975 – Brons 1976 – Brons 1977 – Silver 1978 – 4:a 1979 – Brons 1981 – Silver 1982 – 4:a 1983 – 4:a 1985 – 6:a 1986 – Silver

1987 – Guld 1989 – 4:a 1990 – Silver 1991 – Guld 1992 – Guld 1993 – Silver 1994 – Brons 1995 – Silver 1996 – 6:a 1997 – Silver 1998 – Guld 1999 – Brons 2000 – 7:a 2001 – Brons 2002 – Brons 2003 – Silver 2004 – Silver 2005 – 4:a 2006 – Guld 2007 – 4:a

2008 – 4:a 2009 – Brons 2010 – Brons 2011 – Silver 2012 – 6:a 2013 – Guld 2014 – Brons 2015 – 5:a 2016 – 6:a 2017 – Guld 2018 – Guld

EM genom tiderna |

1910-1914 – Deltog ej 1921 – Guld 1922 – Silver 1923 – Guld 1924 – Silver 1925-1930 – Deltog ej 1931 – 4:a 1932 – Guld 1933-1934 – Deltog ej 1935 – 4:a 1936 – 4:a 1937 – 9:a 1938 – 4:a 1939 – Deltog ej 1947 – Silver 1948 – Brons 1949 – Silver 1950 – Brons 1951 – Guld

1952 – Guld 1953 – Guld 1954 – Silver 1955 – Brons 1956 – Silver 1957 – Guld 1958 – Silver 1959 – Brons 1960 – Brons 1961 – Brons 1962 – Guld 1963 – Silver 1964 – Silver 1965 – Brons 1966 – 4:a 1967 – Silver 1968 – Brons 1969 – Silver 1970 – Silver

1971 – Brons 1972 – Brons 1973 – Silver 1974 – Brons 1975 – Brons 1976 – Brons 1977 – Silver 1978 – Brons 1979 – Brons 1981 – Silver 1982 – Brons 1983 – Brons 1985 – 4:a 1986 – Silver 1987 – 4:a 1989 – Brons 1990 – Guld 1991 – Silver

VM-statistik |

1920-2006 |

VM-turneringar	Matcher	Segrar	Oavgjorda	Förluster	Gjorda mål	Insläppta mål	Poäng
A-VM	526	304	55	167	2220	1410	663
B-VM/Division I	0	0	0	0	0	0	0
C-VM/Division II	0	0	0	0	0	0	0
D-VM/Division III	0	0	0	0	0	0	0

2007- |

VM-Turneringar	Matcher	Segrar	Förluster	Sudden deaths-/Straffläggningssegrar	Sudden deaths-/Straffläggningsförluster	Gjorda mål	Insläppta mål	Poäng
VM	81	52	18	6	5	303	179	173
Division I	0	0	0	0	0	0	0	0
Division II	0	0	0	0	0	0	0	0
Division III	0	0	0	0	0	0	0	0

• ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.

Övriga meriter |

• 
  Europamästerskapet
  
  • Guld: 10 (1921, 1923, 1928, 1932, 1951, 1952, 1953, 1957, 1962, 1990)
  
  

• 
  Canada Cup:
  
  
  
  • 1976 – 4:a
  
  
  • 1981 – 5:a
  
  
  • 1984 – final mot Kanada, som vann med 5–2 och 6–5
  
  
  • 1987 – semifinal mot Sovjetunionen, som vann med 4–2
  
  
  • 1991 – semifinal mot Kanada, som vann med 4–0
  
  
  
  


• 
  World Cup
  
  
  
  • 1996 – semifinal mot Kanada, som vann med 3–2 efter förlängning.
  
  
  • 2004 – kvartsfinal mot Tjeckien, som vann med 6–1
  
  
  • 2016 – semifinal mot Europa, som vann med 3–2 efter förlängning
  
  
  
  

Övrig statistik |

• Sveriges största vinst i VM: Sverige 24 - 1 Belgien  (Prag, Tjeckoslovakien; 16 februari 1947)


• Sveriges största vinst i OS: Sverige 23 - 0 Italien  (Sankt Moritz, Schweiz; 7 februari 1948)


• Sveriges största förlust i VM: Sverige 1 - 13 Sovjetunionen  (Göteborg, Sverige; 24 april 1981)


• Sveriges största förlust i OS: Sverige 0 - 22 Kanada  (Chamonix, Frankrike; 29 januari 1924)

Sveriges 1 000:e ishockeylandskamp på herrsidan spelades den 16 december 1982, när Tjeckoslovakien besegrade Sverige med 5-4 i Izvestija i Moskva. Till och med bronsmatchen i VM 2010, så har Sveriges herrar spelat totalt 1.824 ishockeylandskamper. Av dessa har Sverige vunnit 946, spelat 221 oavgjorda och förlorat 657. 641 matcher är så kallade officiella landskamper, det vill säga mästerskapsmatcher i Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel.

Sveriges förste målskytt i ishockey blev Erik "Jerka" Burman under OS 1920 i inledningsmatchen mot Belgien 23 april 1920. Matchen slutade 8–0 till Sverige.

Flest mål i en landskamp gjordes av Lars Ljungman, som gjorde 12 mål av Sveriges mål, då landslaget vann över Belgien med 24–1 den 16 februari 1947 i Prag, Tjeckoslovakien under världsmästerskapet i ishockey för herrar 1947.

Flest landskamper för Sverige har Jörgen Jönsson, forward med Rögle BK som moderklubb, med 285 matcher. Flest mål har Sven Tumba, forward från Djurgårdens IF, som under 245 matcher gjorde 186 mål. Vissa "landskamper" mot Kanada under 1960-talet och 1970-talet var egentligen mot kanadensiska klubb- eller distriktslag, men finns ändå med bland inofficiella landskamper. Många gånger spelade kanadensarna under namnet "Kanada" och under kanadensisk flagg och matchtröja.

Listor över samtliga Sveriges landskamper |

• 1920-talet


• 1930-talet


• 1940-talet


• 1950-talet


• 1960-talet


• 1970-talet


• 1980-talet


• 1990-talet


• 2000-talet


• 2010


• 2011


• 2012

Se även |

• Sveriges juniorlandslag i herrishockey


• Sveriges damlandslag i ishockey


• Sveriges juniorlandslag i damishockey


• Sveriges damjuniorlandslag i ishockey


• Sveriges U18-juniorlandslag i ishockey


• Trippelguldklubben


• Lista över stora grabbar i ishockey


• Gyllene generationen

Referenser |

1. 
   ^ ”Svenska Ishockeyförbundet”. http://www.swehockey.se/. Läst 22 maj 2017. 
   


2. 
   ^ ”Jeux Olympiques d'Anvers 1920”. Hockey Archives. http://www.hockeyarchives.info/JO1920.htm. 
   


3. 
   ^ ”Alla tiders svenska All-Star Team - förstafemman”. www.hockeysverige.se. 19 maj 2015. http://www.hockeysverige.se/2015/05/19/alla-tiders-svenska-all-star-team-forstafemman/. Läst 16 januari 2018. 
   


4. 
   ^ ”Alla tiders svenska All-Star Team - andrafemman”. www.hockeysverige.se. 17 maj 2005. http://www.hockeysverige.se/2015/05/17/alla-tiders-svenska-all-star-team-andrafemman/. Läst 16 januari 2018. 
   


5. 
   ^ ”Alla tiders svenska All-Star Team - tredjefemman”. www.hockeysverige.se. 10 maj 2015. http://www.hockeysverige.se/2015/05/10/alla-tiders-svenska-all-star-team-tredjefemman/. Läst 16 januari 2018. 
   


6. 
   ^ ”PREMIÄR: Här är alla tiders svenska All-Star Team - fjärdefemman”. www.hockeysverige.se. 9 maj 2015. http://www.hockeysverige.se/2015/05/09/premiar-har-ar-alla-tiders-svenska-all-star-team-fjardefemman/. Läst 16 januari 2018. 
   


7. 
   ^ Jakobsson, Simon (19 maj 2015). ”Superfakta: Sveriges All Star team genom tiderna”. kuriren.nu. http://www.kuriren.nu/100-hockey/superfakta-sveriges-all-star-team-genom-tiderna-8291543.aspx. Läst 16 januari 2018. 
   


8. 
   ^ TT (23 september 2004). ”Svenska förbundskaptener i ishockey”. SvD.se. https://www.svd.se/svenska-forbundskaptener-i-ishockey. Läst 16 januari 2018. 
   


9. 
   ^ ”TRE KRONORS COACHER SEDAN 1957”. swehockey.se. 28 juni 2017. http://www.swehockey.se/globalassets/svenska-ishockeyforbundet/historik/coaches.pdf. Läst 16 januari 2018. 
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Sveriges herrlandslag i ishockey.
  Bilder & media
  
  


• De yngsta debutanterna i Sveriges herrlandslag i ishockey genom tiderna


• 
  Så fick Tre Kronor sitt namn^{[död länk]}
  

.mw-parser-output .sbstyle{clear:both;margin-left:auto;margin-right:auto;border-collapse:collapse;text-align:center}.mw-parser-output .sbstyle,.mw-parser-output .sbstyle td,.mw-parser-output .sbstyle th{border:#aaa 1px solid;padding:4px}

Företrädare: Tomas Johansson

Svenska Dagbladets guldmedalj Sveriges herrlandslag i ishockey och Marie-Helene Westin 1987

Efterträdare: Tomas Gustafson

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r International Ice Hockey Federation (IIHF) Världs- mästerskap Herrar · Juniorer · U18 Herrar · Damer · U18 Damer Tävlingar Olympiska Spelen · 4 Nations Cup · Victoria Cup · Europeiska klubbmästerskapet för herrar · Europeiska klubbmästerskapet för damer · Champions Hockey League · Continental Cup · IIHF Super Cup Herrlandslag Andorra · Argentina · Armenien · Australien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Brasilien · Bulgarien · Förenade Arabemiraten · Kanada · Kina · Kinesiska Taipei · Kroatien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Hongkong · Indien · Irland · Island · Israel · Italien · Japan · Kazakstan · Kuwait · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Malaysia · Mexiko · Moldavien · Mongoliet · Nederländerna · Nordkorea · Norge · Nya Zeeland  · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · Schweiz · Serbien · Singapore · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydafrika · Sydkorea · Thailand · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Vitryssland · Österrike Juniorlandslag Australien · Belgien · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Island · Italien · Japan · Kanada · Kazakstan · Kina · Kroatien · Lettland · Litauen · Mexiko · Nordkorea · Nederländerna · Norge · Nya Zeeland · Polen · Rumänien · Ryssland · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydkorea · Taiwan · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Vitryssland · Österrike Damlandslag Australien · Belgien · Bulgarien · Kanada · Kina · Kroatien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Island · Irland · Italien · Japan · Kazakstan · Nordkorea · Lettland · Nederländerna · Nya Zeeland · Norge · Polen · Rumänien · Ryssland · Schweiz · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydafrika · Sydkorea · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Österrike F.d. landslag Böhmen · Jugoslavien · Oberoende staters samvälde · Serbien och Montenegro · Sovjetunionen · Tjeckoslovakien · Östtyskland

v • r Svenska hockeyligan 2018/2019 Deltagande lag Brynäs IF · Djurgårdens IF · Frölunda HC · Färjestad BK · HV71 · Linköping HC · Luleå HF · Malmö Redhawks · Mora IK · Rögle BK · Skellefteå AIK · Timrå IK · Växjö Lakers HC · Örebro HK Tidigare lag AIK · IF Björklöven · Hammarby IF · Karlskrona HK · Leksands IF · Modo Hockey · Södertälje SK · Väsby IK · Västerås IK · Örebro IK Anläggningar Behrn Arena · Coop Norrbotten Arena · Gavlerinken Arena · Hovet · Jalas Arena · Kinnarps Arena · Lindab Arena · Löfbergs Arena · Malmö Arena · NHK Arena · Saab Arena · Scandinavium · Skellefteå Kraft Arena · Vida Arena Säsonger 1975/1976 · 1976/1977 · 1977/1978 · 1978/1979 · 1979/1980 · 1980/1981 · 1981/1982 · 1982/1983 · 1983/1984 · 1984/1985 · 1985/1986 · 1986/1987 · 1987/1988 · 1988/1989 · 1989/1990 · 1990/1991 · 1991/1992 · 1992/1993 · 1993/1994 · 1994/1995 · 1995/1996 · 1996/1997 · 1997/1998 · 1998/1999 · 1999/2000 · 2000/2001 · 2001/2002 · 2002/2003 · 2003/2004 · 2004/2005 · 2005/2006 · 2006/2007 · 2007/2008 · 2008/2009 · 2009/2010 · 2010/2011 · 2011/2012 · 2012/2013  · 2013/2014 · 2014/2015 · 2015/2016 · 2016/2017 · 2017/2018 · 2018/2019 Utmärkelser Guldhjälmen · Guldpucken · Honkens trofé · Håkan Loob Trophy · Le Mat-pokalen · Rinkens riddare · Salming Trophy · Skyttetrofén · Stefan Liv Memorial Trophy · Årets rookie Relaterade sidor Hockeyallsvenskan · J20 Superelit · Kvalserien · Kvalspelet till Svenska hockeyligan · Svenska damhockeyligan · Sveriges damlandslag i ishockey · Sveriges herrlandslag i ishockey · Svenska Ishockeyförbundet Se även CHL · IHL · Liiga · KHL · NHL

v • r Sveriges landslag Herrlandslag Amerikansk fotboll · Bandy A · Bandy B · Baseboll · Basket · Cricket · Curling · Dragkamp · Fotboll A · Fotboll B · Futsal · Goalball · Handboll · Inlinehockey · Innebandy · Ishockey A · Ishockey B · Landhockey · Längdskidåkning · Rugby League · Rugby Union · Sjumannarugby · Tennis · Ultimate · Vattenpolo · Volleyboll Damlandslag Amerikansk fotboll · Bandy · Basket · Curling · Fotboll · Goalball · Handboll · Innebandy · Ishockey · Landhockey · Längdskidåkning · Rugby Union · Sjumannarugby · Softboll · Tennis · Ultimate · Vattenpolo · Volleyboll Pojklandslag Fotboll U21 · Fotboll U19 · Fotboll U17 · Handboll U21 · Handboll U19 · Ishockey Jr · Ishockey U18 Flicklandslag Fotboll U23 · Fotboll U21 · Handboll U20 · Handboll U18 · Ishockey Jr Övriga landslag Bridge · Drakbåt · Friidrott · Kälkhockey · Matlagning · Orientering · Rullstolscurling · Skidor, alpint · Skidor, slopestyle · Synkroniserad konståkning Sverige i olympiska spelen · Sverige i paralympiska spelen