1943
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
 | |
1943 – MCMXLIII 76 år sedan
| |
År 1940 | 1941 | 1942 1943 1944 | 1945 | 1946 | |
Årtionde 1920-talet | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet | |
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | |
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport | |
Teknik och vetenskap Vetenskap | |
Andra tideräkningar | |
Gregorianska kalendern | 1943 MCMXLIII |
Ab urbe condita | 2695 |
Armeniska kalendern | 1392 ԹՎ ՌՅՂԲ |
Assyriska kalendern | 6693 |
Bahaikalendern | 99–100 |
Bengaliska kalendern | 1350 |
Berberkalendern | 2893 |
Brittiskt regeringsår | 7 Geo. 6 – 8 Geo. 6 |
Buddhistisk kalender | 2487 |
Burmesiska kalendern | 1305 |
Bysantinska kalendern | 7451–7452 |
Koptiska kalendern | 1659–1660 |
Erianska kalendern | 3109 |
Etiopiska kalendern | 1935–1936 |
Judiska kalendern | 5703–5704 |
Vikram Samvat | 1999–2000 |
Sakakalendern | 1865–1866 |
Kaliyuga | 5044–5045 |
Holocen kalender | 11943 |
Nri-Igbo | 943–944 |
Persiska kalendern | 1321–1322 |
Muslimska kalendern | 1361–1363 |
Nengō (Japan) | Shōwa 18 (昭和18年) |
Nordkoreanska kalendern | 32 |
Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 13 dagar |
Koreanska kalendern | 4276 |
Minguokalendern | ROC 32 民國32年 |
Thailändsk kalender | 2486 |
Unixtid | |
1943 (MCMXLIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
1 Händelser
1.1 Januari
1.2 Februari
1.3 Mars
1.4 April
1.5 Maj
1.6 Juni
1.7 Juli
1.8 Augusti
1.9 September
1.10 Oktober
1.11 November
1.12 December
1.13 Okänt datum
2 Födda
3 Avlidna
4 Nobelpris [15]
5 Referenser
5.1 Fotnoter
6 Externa länkar
Händelser |
Januari |
Casablancakonferensen
Tyskarna kapitulerar vid Slaget vid Stalingrad.
5 januari – Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30 000 flyktingar som finns i Sverige.[1]
14 januari – Casablancakonferensen öppnas i Casablanca, Marocko. Den håller på till den 24 januari.
15 januari – Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon invigs.
18 januari
Belägringen av Leningrad hävs.[2]
- Sveriges ÖB utfärdar en order till militära chefer i händelse av angrepp, där det heter att "varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt".[1]
19 januari – Det svenska krigsfartyget HMS Älvsnabben sjösätts.
23 januari – Brittiska trupper erövrar Tripoli från axelmakterna.
31 januari – Tysklands kringrängda 6:e armé kapitulerar vid Stalingrad.[3]
Februari |
1 februari – Vidkun Quisling utses till norsk statsminister av ockupationsmakten Tyskland.
2 februari – Slaget vid Stalingrad avslutas när de tyska trupperna under ledning av fältmarskalk Friedrich Paulus kapitulerar.
8 februari – Ryska trupper återtar Kursk.
9 februari – Amerikanska trupper besegrar japanerna i slaget om Guadalcanal.
11 februari – General Dwight D. Eisenhower utses att leda de allierade styrkorna i västra Europa.
14 februari – Sista misslyckade motoffensiven av de tyska soldaterna i Afrika.[4]
18 februari – Joseph Goebbels håller sportpalatstalet i Berlin.
28 februari – Norsk Hydros anläggning för tungt vatten, som används vid atomklyvning, sprängs av norska och brittiska agenter som därmed hindrar Tysklands försök att utveckla en atombomb.[3]Joachim Ronneberg leder sex norrmän och attacken utförs i Rjukan och kallas Operation Gunnerside.
Mars |
Ränneslättsolyckan
4 mars – Den svenska sångerskan Zarah Leander lämnar Tyskland och slår sig åter ner i Sverige.[4]
6 mars – I den så kallade Ränneslättsolyckan dör sex och skadas 29 personer (av vilka fyra dör senare) vid en kraftig explosion vid militära övningar.
14 mars
- Brittiska u-båten HMS Thunderbolt sänks utanför Siciliens kust av en italiensk korvett, vilket blir andra gången fartyget går förlorat.[5][6]
Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för första gången av nio.[1]
- Brittiska u-båten HMS Thunderbolt sänks utanför Siciliens kust av en italiensk korvett, vilket blir andra gången fartyget går förlorat.[5][6]
26 mars – Sveriges regering häver transportförbudet för kommunisttidningarna Ny dag och Norrskensflamman.[3]
27 mars – De fyra svenska kommunistiska morgontidningar, som belades med transportförbud 1940, får förbudet upphävt.
Våren – Den svenska regeringen diskuterar, efter påstötningar från Jewish Agency, möjligheten att rädda 20 000 polsk-judiska barn till Sverige, men projektet blir aldrig av.
April |
Upproret i Warszawas getto.
5 april – Ett opinionsmöte mot permittenttrafiken hålls i Auditorium i Stockholm och samlar 700 personer.[7]
15 april – Den svenska ubåten HMS Ulven, med 33 mans besättning, försvinner.[7]
19 april – Upproret i Warszawas getto startar när judarna i Warszawas getto gör uppror inför deportationer till Auschwitz, men får svag hjälp[3] och upproret krossas.[4]
27 april – Sverige inför skoransonering, lädersulor ersätts alltmer av träbottnar.[3]
Maj |
5 maj – Försvunna svenska u-båten HMS Ulven hittas minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand efter tre veckors sökande, ingen i besättningen har överlevt,[3] 33 personer fanns i u-båten.[4]
13 maj – Heeresgruppe Afrika under befäl av Generaloberst Hans-Jürgen von Arnim kapitulerar i Tunisien därmed avslutas det gemensamma tyska och italienska fälttåget i Nordafrika.[3]
16 maj
Royal Air Forces 617:e division genomför Dambuster-räden mot dammarna Möhne, Eder och Sorpe i västra Tyskland.
Upproret i Warszawas getto nedslaget.[2]
29 maj – Den allierade bombar den tyska staden Ronsdorf.
30 maj – Olle Tandberg, Sverige vinner Europamästerskapstiteln i tungviktsboxning på poäng mot Karel Sys, Belgien i en titelmatch på Råsunda fotbollsstadion.[3]
Juni |
16 juni – Sveriges kung Gustaf V hyllas som en enande nationell svensk gestalt på sin 85-årsdag.[1]
19 juni – Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels förklarar Berlin "judefritt".[3]
Juli |
Slaget vid Kursk
De allierade bombar Hamburg
1 juli – Arne Andersson, Sverige förbättrar världsrekord på en engelsk mil i löpning med tiden 4.02.06 vid friidrottsgala i Göteborg.[3]
5 juli
Slaget vid Kursk, krigshistoriens största pansarslag inleds på morgonen och kommer att pågå till den 23 augusti.
Sveriges första så kallade "zigenarskola" öppnas på privat initiativ i en Stockholmsförort.[1]
10 juli – 7:e amerikanska armén ledd av George S. Patton och British Eighth Army under Bernard Montgomery landstiger på Sicilien.[3]
15 juli – Broschyren "Om kriget kommer" delas ut till Sveriges hushåll, och ger råd och vägledning vid eventuell evakuering.[7]
16 juli – Sandöbron över Ångermanälven invigs.[3] Med 264 meter har den världens längsta brospann.[1]
24 juli – De allierade inleder en serie flygbombningar av Hamburg, vilket kräver 30 000 dödsoffer och utlöser en eldstorm.[3] Brittiska och kanadensiska bombflygplan anfaller nattetid, amerikanska under dagtid. Vid operationens avslutande i november har 9 000 ton bomber fällts över staden, mer än 30 000 invånare har omkommit och cirka 280 000 byggnader har förstörts.
25 juli – Den italienske diktatorn Benito Mussolini avgår och makten övergår till marskalken Pietro Badoglio.[4][8]
30 juli – General Charles de Gaulle tar över ledningen för den franska befrielserörelsen.
Augusti |
15 augusti – Sveriges regering stoppar tågtrafiken med tyska permittenter genom Sverige,[3] liksom transiteringen av tyskt krigsmateriel till Norge. På tre år har över två miljoner tyska soldater åkt tåg genom Sverige.[7]
17 augusti
- Hela Sicilien erövras av amerikanska soldater.[2]
Arne Andersson, Sverige noterar nytt världsrekord på 1 500 meter löpning med 3.45.0.[9]
- Hela Sicilien erövras av amerikanska soldater.[2]
24 augusti – Ett allierat bombplan störtar utanför Annelöv efter att ha träffats av luftvärn vid bombningar av Berlin.[10]
28 augusti – Den första Sankt Eriks-Mässan öppnas i Stockholm.
September |
Chiang Kai-shek
3 september – Benito Mussolini tas till fånga och Italien kapitulerar till de allierade[3] då italienska fastlandet invaderas.
9 september – Amerikanska soldater landstiger i Salerno.[2]
10 september – Tyska soldater ockuperar i Rom.[2]
12 september – Vid en kupp planerad av SS-kaptenen Otto Skorzeny fritar tyskarna Benito Mussolini ur fångenskapen och kriget startar på nytt i Norditalien.[3]
13 september – Chiang Kai-shek blir president i Kina.[2]
30 september – Motståndet mot nazismen växer i Danmark, och Danmarks frihetsråd bildas.[3]
September – Sverige sluter ett avtal med Sovjetunionen om att ryska inspektörer fritt skall få bestämma över de ryska interneringslägren i Sverige.
Oktober |
1 oktober – Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17, provflygs.[1]
2 oktober – Sedan nazisterna dagen innan börjat arrestera danska judar meddelar Sverige offentligt att samtliga danska judar är välkomna till Sverige.
11 oktober – Filmen Casablanca, med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, har svensk premiär.[4]
13 oktober – Italien förklarar Tyskland krig.[2]
14 oktober – Filippinerna förklarar sig självständigt.[2]
17 oktober – Tyska kryssaren hilfskreuzer Michel, sänks utanför Japan av amerikanska u-båten Tarpon.[11]
22 oktober – Tyskt flyg skjuter ner det svenska flygplanet SE-BAG Gripen 75 kilometer väster om Smögen. Flygplanet havererar senare mot klipporna på Hållö, varvid 13 personer dör och två överlever.
Oktober – Cirka 7 500 danska judar flyr till Sverige. Reportageböcker om förintelsen publiceras och Erik Brandt[särskiljning behövs] meddelar i den svenska riksdagen att tyskarna dödar judar med gas.
November |
16 november – 160 amerikanska bombplan angriper kraftverket och tungvattenfabriken i Rjukan i Norge.
18 november
- Brittiska bombflygplan bombar av misstag Lund.[12]
Lars Ahlin debuterar med romanen Tåbb med manifestet.[1]
- Brittiska bombflygplan bombar av misstag Lund.[12]
22 november – Stora delar av Berlin ödeläggs efter några dagars massiva flygbombningar.[4]
23 november – Den svenske sol-och-våraren Gustaf Raskenstam ställs inför rätta. Han döms senare till 3,5 års straffarbete.[4]
28 november–1 december – En konferens hålls i Teheran mellan Winston Churchill, Josef Stalin och Franklin D. Roosevelt.[2] Man diskuterar möjligheten att öppna en andra front mot tyskarna i Europa.
30 november – Lärare och manliga studenter vid Oslo universitet arresteras, vilket väcker harm i Sverige.
November – Inga tidningsbeslag sker längre i Sverige utan rättegång.
December |
3 december – Den svenska regeringen beslutar om utbildning av 7 500 danska och 11 000 norska flyktingar till polistrupper, att insättas när Tysklands ockupation bryter samman.[1]
9 december – Marskalk Josip Broz "Tito" bildar en jugoslavisk partisanregering.[3]
16 december – Den svenska riksdagen antar en ny arrendelag, som säger, att arrende skall erläggas i pengar, inte in natura eller i dagsverken eller annan form av natura.[7]
20 december – En svensk handelsdelegation avreser till USA för att förbereda de svensk-amerikanska förbindelserna efter kriget.[1]
24 december – Dwight D Eisenhower blir allierad överbefälhavare.
25 december – Det tyska slagskeppet Scharnhorst sänks av brittiska flottstyrkor vid Norges kust.
Okänt datum |
- 1 400 personer omkommer vid en jordbävning i Istanbul.[13]
- Den svenske sångboken Nu ska vi sjunga utkommer i Sverige på initiativ av Alice Tegnér.
Schweiziske kemisten Albert Hoffman prövar det LSD han framställde 1938 på sig själv.[14]
- Då Komintern läggs ner står SKP utan international.
- Det svenska Bondeförbundet byter namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet.
- Det svenska Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor bildas.
- Svenska staten övertar genom finansdepartementet ägandet av Tipstjänst AB. Vinsten skall nu gå till idrotten.
- Kommunisterna vinner valet till representantskapet i svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 1, varmed de får majoriteten i Metalls avtalsråd.
- Sverige går ur Internationella kriminalpoliskommissionen.
- Brittiska nattbombare flyger över Sverige på väg till och från Tyskland, med den svenska regeringens goda minne.
Ingvar Kamprad grundar det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd (IKEA).- Deckarförfattaren Stieg Trenter debuterar med kriminalromanen Ingen kan hejda döden.
Solna stad och Sandvikens stad får stadsrättigheter.
AB Svenska Tobaksmonopolet får importmonopol och kontroll över den svenska detaljhandeln av tobak.- Sveriges riksdag inför nöjesskatt på dans.
- Sverige slår Ungern i friidrottslandskamp.[1]
- Svensk polis slår till mot tysk värvningscentral i Stockholm.[1]
Födda |
3 januari
Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV.
Mouloud Hamrouche, före detta regeringschef i Algeriet.
8 januari – Andrew Hunter, brittisk politiker.
9 januari
Lennart Hegland, svensk musiker (basist).
Eva Persson, svensk skådespelare och dramapedagog.
13 januari – Anita Ekström, svensk skådespelare.
14 januari
Angelo Bagnasco, italiensk kardinal, ärkebiskop av Genua.
Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982–1985, utrikesminister 1994–1998 och vice statsminister 1998–2002.[1]
Shannon Lucid, amerikansk astronaut.
16 januari – Mona Seilitz, svensk skådespelare.
17 januari
Chris Montez, amerikansk sångare.
René Préval, Haitis president 1996–2001.
18 januari
Kay Granger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997-.
Charlie Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.
19 januari
Joe Butler, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
Janis Joplin, amerikansk sångare.
Margriet Francisca, nederländsk prinsessa.
22 januari – Jim Saxton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1984–2009.
24 januari – Sharon Tate, amerikansk fotomodell och skådespelare.
25 januari
Tobe Hooper, amerikansk filmregissör för skräckfilmer.
Hans-Erik Philip, dansk kompositör och musikarrangör.
26 januari – Bernard Tapie, fransk skådespelare.
27 januari
John Mica, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.
Alfred Karamuço, albansk politiker och justitieminister.
28 januari – John Beck, amerikansk skådespelare.
2 februari – Per Gahrton, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör 1984–1985.[1]
5 februari – Michael Mann, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
9 februari
Nalle Knutsson, svensk festfixare och TV-personlighet.
Joe Pesci, amerikansk skådespelare.
Jonny Nilsson, svensk skridskoåkare
10 februari – Walter B. Jones, amerikansk republikansk politiker.
12 februari – Cowboy-Laila, norsk countryartist.
14 februari – Aaron Russo, amerikansk filmproducent och politisk aktivist.
18 februari – K.G. Hammar, svensk teolog och kyrkoman, svensk ärkebiskop 1997–2000, Svenska kyrkans ärkebiskop 2000-2006.
20 februari
Aleksandr Aleksandrov, rysk kosmonaut.
Mike Leigh, brittisk regissör och författare av teaterpjäser, TV-pjäser och filmer.
24 februari – George Harrison, brittisk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Beatles.
2 mars – Rosa DeLauro, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.
4 mars – Berit Carlberg, svensk sångare, skådespelare, regissör och revyprimadonna.
6 mars – Eva Bysing, svensk skådespelare, underhållare.
7 mars
Gunilla Söderström, svensk operasångerska.
Björn Wittenmark, svensk civilingenjör, professor, vicerektor vid Lunds universitet.
9 mars
Bobby Fischer, amerikansk schackspelare.
Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.
11 mars – Margareta Blomberg, svensk konstnär.
15 mars
Val Lehman, australisk skådespelare.
Sahib Singh Verma, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1996–1998.
17 mars – Said Oveissi, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
19 mars – Mario J Molina, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
20 mars – Kim Anderzon, svensk skådespelare.
22 mars – George Benson, sångare och jazzgitarrist.
23 mars – Nils-Aslak Valkeapää, finländsk-samisk författare, musiker och konstnär.
25 mars – Martin Berggren, svensk skådespelare och teaterregissör.
26 mars
Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, miljöminister 1998–2002.
Bob Woodward, amerikansk journalist.
28 mars – Conchata Ferrell, amerikansk skådespelare.
29 mars
Eric Idle, brittisk komiker och skådespelare, medlem av Monty Python.
John Major, brittisk premiärminister 1990–1997.
Vangelis, grekisk musiker.
31 mars – Christopher Walken, amerikansk skådespelare.
1 april
Mario Botta, schweizisk arkitekt.
Herman Lindqvist, svensk författare och kåsör.
Anne Otto, svensk filmproducent och produktionsledare
2 april – Bill Öhrström, svensk musiker.
3 april – Richard Manuel, kanadensisk musiker, pianist och trummis i The Band.
7 april – Evabritt Strandberg, svensk skådespelare och sångare.
8 april
Bengt Alsterlind, svensk skådespelare och programledare i TV.
Tony Banks, brittisk parlamentsledamot för Labour.
Giridhar Gamang, indisk politiker, chefsminister i Orissa 1999.
13 april – Bill Conti, amerikansk kompositör av filmmusik.
18 april – Leif Nymark, svensk skådespelare.
19 april – Randy Kuhl, amerikansk republikansk politiker.
20 april
Alan Beith, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
Jamie Gillis, amerikansk porrskådespelare och regissör.
25 april – Ljubov Tiurina, sovjetisk volleybollspelare.
29 april – Ian Kershaw, brittisk historiker.
30 april – Bobby Vee, amerikansk sångare.
3 maj – Jim Risch, amerikansk republikansk politiker, senator 2009-.
5 maj
Nils Moritz, svensk skådespelare.
Michael Palin, brittisk skådespelare, medlem i Monty Python.
Claes-Bertil Ytterberg, svensk biskop i Västerås stift.
6 maj – Andreas Baader, västtysk terrorist, en av ledarna för terroristgruppen Baader-Meinhof-ligan.
7 maj – Harriet Colliander, svensk antikvarie och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994, partiordförande april–juni 1994.
8 maj – Tomas von Brömssen, svensk skådespelare.
9 maj
Vincent Cable, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
Ove Grahn, svensk fotbollsspelare.
14 maj
Jack Bruce, brittisk musiker, medlem i Cream.
Ólafur Ragnar Grímsson, Islands president sedan 1996.
Alan Mollohan, amerikansk demokratisk politiker.
16 maj – Dan Coats, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
17 maj
Anna Sundqvist, svensk skådespelare.
Syed Sirajuddin ibni Putra Jamalullail, sultan av Perlis.
21 maj
Michael Noonan, irländsk politiker.
Hilton Valentine, brittisk musiker, medlem av The Animals.
22 maj – Ann-Christine Gry, svensk konstnär, skådespelare och rekvisitör.
25 maj – Ed Whitfield, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
27 maj
Bruce Weitz, amerikansk skådespelare.
Cilla Black, brittisk populärsångare.
4 juni
Ann-Charlotte Björling, svensk skådespelare och operettsångare.
Sandra Haynie, amerikansk professionell golfspelare.
Joyce Meyer, amerikansk predikant, författare och TV-programledare.
6 juni – Richard E Smalley, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
9 juni – Joe Haldeman, amerikansk science fiction-författare.
10 juni – Leif Ahrle, svensk skådespelare och konstnär.
13 juni – Jim Guy Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1992–1996.
14 juni – Jim Sensenbrenner, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-.
15 juni
Johnny Hallyday, fransk rockmusiker.
Poul Nyrup Rasmussen, dansk statsminister 1993–2001.
23 juni – James Levine, amerikansk dirigent och pianist.
26 juni – Georgie Fame, brittisk sångare.
28 juni – Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-2015.
29 juni – Little Eva, amerikansk sångare.
3 juli – Kurtwood Smith, amerikansk skådespelare.
5 juli – Robbie Robertson, kanadensisk musiker, gitarrist i The Band.
6 juli – John Cummings, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1987-.
7 juli
Jim Steffe, svensk skådespelare.
Björn Strand, svensk skådespelare.
10 juli – Arthur Ashe, amerikansk tennisspelare.
11 juli – Howard Gardner, lanserade teorin om "multipel intelligens"
15 juli – Bill Dinwiddie, amerikansk basketspelare.
20 juli
Chris Amon, nyzeeländsk racerförare.
Bob McNab, engelsk fotbollsspelare.
Wendy Richard, brittisk skådespelare.
21 juli – Daniel Tarschys, svensk statsvetare och politiker.
24 juli – Gunilla Thorgren, svensk journalist och politiker.
26 juli – Mick Jagger, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
28 juli – Bill Bradley, amerikansk basketspelare och politiker, senator 1979–1997.
31 juli
Susan Flannery, amerikansk skådespelare.
Lobo, eg. Roland Kent LaVoie, amerikansk sångare och låtskrivare.
3 augusti – Prinsessan Christina, svensk prinsessa.
8 augusti – Daniel Börtz, svensk tonsättare.[1]
9 augusti – Roger Jansson, åländsk politiker (frisinnad, SFP).
10 augusti – Antoine Ghanem, libanesisk politiker.
11 augusti – Pervez Musharraf, pakistansk yrkesmilitär och politiker, president från 1999.
13 augusti – Ertha Pascal-Trouillot, Haitis president 1990–1991.
15 augusti – Pierre Lindstedt, svensk skådespelare.
16 augusti – Kjell Alinge, svensk radiojournalist och sketchförfattare.
17 augusti – Robert De Niro, amerikansk skådespelare, filmproducent och filmregissör.
18 augusti – Gianni Rivera, italiensk fotbollsspelare.
23 augusti
Bengt Westerberg, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1983–1995, vice statsminister 1991–1994.[1]
Pino Presti, italiensk basist, arrangör, kompositör, dirigent och producent.
26 augusti – Johan Hederstedt, svensk överbefälhavare
27 augusti
Bob Kerrey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Nebraska 1983–1987, senator 1989–2001.
Tuesday Weld, amerikansk skådespelare.
30 augusti – Jean Claude Killy, fransk alpin skidåkare.
7 september – Gunilla Norling, svensk skådespelare.
8 september – Negasso Gidada, president i Etiopien 1995–2001.
10 september – Neale Donald Walsch, författare inom New Age.
13 september – Lincoln Davis, amerikansk demokratisk politiker.
18 september – Kerstin Bäck, svensk kommunpolitiker, ståupp-komiker, föreläsare och författare.
20 september – Sani Abacha, president i Nigeria 1993–1998.
23 september
Steve Boone, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
Julio Iglesias, spansk sångare och fotbollsmålvakt.
Anders Kulläng, svensk rallyförare.
Antonio Tabucchi, italiensk författare.
25 september – Robert Gates, amerikansk ämbetsman, försvarsminister 2006-.
27 september – Jeja Sundström, svensk vissångare.
29 september – Lech Wałęsa, polsk politiker, president 1990–1995.
1 oktober – Ingela Thalén, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat partisekreterare i socialdemokraterna 1996–1999.
3 oktober – Jeff Bingaman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1983-
4 oktober – Stan Dragoti, amerikansk filmproducent.
5 oktober – Ginny Brown-Waite, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
6 oktober – Michael Durrell, amerikansk skådespelare.
7 oktober
Rolf Börjlind, svensk skådespelare.
Oliver North, amerikansk säkerhetsrådgivare till president Ronald Reagan, centralt inblandad i Iran-Contras-affären 1985–1987.
8 oktober – Chevy Chase, amerikansk skådespelare och komiker.
13 oktober
Peter Sauber, schweizisk stallägare i formel 1.
Anne Wibble, svensk politiker, finansminister.
16 oktober – Lou Rossling, svensk refräng- och körsångare.
18 oktober
Allison Parks, amerikansk fotomodell och skådespelare.
Giorgos Armenis, grekisk skådespelare.
22 oktober – Catherine Deneuve, fransk skådespelare.
24 oktober
Norman Hunter, brittisk fotbollsspelare.
José Serrano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1990-.
29 oktober – Wolfgang Overath, tysk fotbollsspelare.
31 oktober – Oommen Chandy, indisk politiker, chefsminister i Kerala.
2 november – Patty Judge, amerikansk demokratisk politiker.
7 november
Silvia Cartwright, generalguvernör på Nya Zeeland från 2001.
Joni Mitchell, kanadensisk sångare.
Boris Gromov, Sovjetisk general och sedermera guvernör över Moskvaregionen.
9 november – Svante Grundberg, svensk skådespelare, författare, regissör och ståupp-komiker.
12 november
Brian Hyland, amerikansk popsångare.
Björn Waldegård, svensk rallyförare.
20 november – Veronica Hamel, amerikansk skådespelare.
21 november – Jacques Laffite, fransk racerförare.
22 november – Billie Jean King, amerikansk tennisspelare med 35 Grand Slam-titlar.
28 november – Randy Newman, amerikansk sångare, kompositör och musiker.
2 december – Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
9 december – Lasse Holm, svensk musiker, låtskrivare och sångare.
11 december – John Kerry, amerikansk senator, presidentkandidat för Demokraterna i det amerikanska valet 2004.
17 december
Mary Brunner, en av Charle Mansons kvinnor.
David Harman, brittisk sångare i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
18 december – Keith Richards, gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
19 december
James L. Jones, amerikansk general.
Sam Kelly, brittisk skådespelare.
20 december – Björn Wallde, svensk skådespelare och ståupp-komiker.
21 december
Lena Bergman, svensk skådespelare.
Jack Nance, amerikansk skådespelare.
23 december
Silvia Renate Sommerlath, drottning av Sverige 1976–, gift med Carl XVI Gustaf.
Jörgen Lantz, svensk skådespelare.
Harry Shearer, amerikansk skådespelare och komiker.
24 december – Tarja Halonen, Finlands president 2000–2012.
25 december – Hanna Schygulla, tysk skådespelare.
27 december
Sam Hinds, guyanansk politiker, premiärminister 1992–1997, 1997–1999 och 1999-, Guyanas president 1997.
John Edward Robinson, amerikansk mördare.
28 december – Juan Luis Cipriani Thorne, peruansk kardinal.
30 december – Gösta Winbergh, svensk operasångare.
31 december
John Denver, amerikansk country- och popsångare.
Ben Kingsley, brittisk skådespelare.
Pete Quaife, brittisk musiker, basis i The Kinks 1963–1969.
Rafael Baidavletov, politiker och regeringschef i Bashkortostan
Wilton Sankawulo, president i Liberia 1995-1996
Angel Parra, chilensk folkmusiker
Amanda Feilding, brittisk konstnär.
Avlidna |
7 januari – Nikola Tesla, kroatisk-amerikansk uppfinnare.
9 januari – Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet sedan 1929.
19 januari – Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
22 februari
Sophie Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
Hans Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
26 februari – Theodor Eicke, tysk SS-officer.
4 mars – Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.
12 mars – Gustav Vigeland, norsk skulptör.
15 mars – Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
19 mars – Frank Nitti, amerikansk gangster.
20 mars – Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
28 mars – Sergej Rachmaninov, rysk tonsättare, pianist och dirigent.
30 mars – Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
7 april
Helmuth Groscurth, tysk officer.
Alexandre Millerand, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.
18 april – Isoroku Yamamoto, japansk amiral.
22 april – Luren Dickinson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.
25 april – Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.
30 april – Beatrice Webb, brittisk socialistisk reformator.
7 maj
Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker.
Heinrich Lüders, tysk indolog.
22 maj – Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
25 maj – Nils Dardel, svensk konstnär.
26 maj
Edsel Ford, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919-1943.
Alice Tegnér, svensk kompositör, skrev barnvisor[1] som "Bä, bä, vita lamm" och "Mors lilla Olle".[7]
21 juni – Oscar Johanson, svensk skådespelare.
8 juli – Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
11 juli – Nils Lundell, svensk skådespelare.
13 juli
Alexander Schmorell, tysk student och soldat, medlem av Vita rosen.
Kurt Huber, tysk professor, medlem av Vita rosen.
21 juli – Charles Paddock, amerikansk sprinter med två OS-guld.
21 augusti – Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare.
24 augusti – Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
25 augusti
Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
Nils von Dardel, svensk konstnär.[1]
6 september – Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.
11 september – Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
21 september – Kingsley Wood, brittisk finansminister.
23 september
Wilhelm Kube, tysk SS-officer.
Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.
30 september – Conny Molin, svensk operasångare.
9 oktober – Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
21 oktober – Dudley Pound, brittisk amiral
6 november – Olga Andersson, svensk skådespelare.
11 november – Henry L. Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923.
1 december – Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
3 december – Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
15 december – Fats Waller, amerikansk jazzmusiker.
22 december – Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
29 december – Hildur Malmberg, svensk skådespelare.
Alexander James Carlyle, skotsk präst och historiker.
Nobelpris [15] |
- Fysik – Otto Stern, USA
- Kemi – George de Hevesy, Ungern/Sverige
- Medicin
Henrik Dam, Danmark
Edward A Doisy, USA
- Litteratur – Inget pris utdelades
- Fred – Inget pris utdelades
Referenser |
Fotnoter |
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Hundra år i Sverige – 1943, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 2000 – 1943 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1943, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1943, 1999
^ ”HMS Thunderbolt (N 25)”. uboat.net. http://uboat.net/allies/warships/ship/3485.html. Läst 21 oktober 2010.
^ Warren, C.E.T.; Benson, James (1958). "The Admiralty regrets ...": the story of His Majesty's submarine Thetis and Thunderbolt. London: Harrap
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1943, NE, Bra Böcker, 2000
^ Göran Hägg, Mussolini. 2008. sid. 302-304.
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 135 – Hägg och Arnes rekordlöpningar
^ ”Engelskt bombplan störtade i Annelövs ängar”. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108102510/http://www.arkivet-landskrona.se/berttelser/bengtn.htm. Läst 11 augusti 2013.
^ Muggenthaler, August Karl (1977). German Raiders of WWII. Prentice-Hall. sid. 276. ISBN 0-13-354027-8
^ Faktakalendern 2000 – 1943 (Sverige), 1999
^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör 1943.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör 1943.
