Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Denna artikel ingår i serien om A R K I T E K T U R

Arkitektur

Arkitekt

Arkitekturens historia

Arkitekturteori

Byggnadskonstruktion

Byggnadsmaterial

Byggnadstyper

Landskapsarkitektur

Ljusarkitektur

Inredningsarkitektur

Fysisk planering

Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen

Arkitekt är en titel på en upphovsperson till arkitektur. Personen kan ha akademisk examen i arkitektur, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur eller fysisk planering eller vara autodidakt, som t ex Le Corbusier eller Tadao Ando. Arkitekter planerar och/eller gestaltar stadsmiljöer, byggnader samt inomhus- och utemiljöer.

Etymologi |

Ordet arkitekt kommer av latinska architectus eller grekiska arkhitekton. Ordet är alltså en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare eller överordnad (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton kan betyda snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder mästare i byggnadskonst eller överbyggmästare.

Yrkesroll |

En arkitekt arbetar med planering av byggnader och byggda miljöer, där målet är att anpassa byggnaden både konstnärligt och funktionellt till den omgivning den är placerad i, samt skapa en bra planlösning inomhus. För att uppnå detta måste en arkitekt förstå en byggnads uppbyggnad och konstruktion, dess anknytning till platsen, undersöka hur människor använder sig av byggda miljöer och det samband som finns däremellan.

De verktyg som en arkitekt använder sig av för att skapa en byggnad innefattar skissande, modellbyggande, ritningar i planer och snitt och 2D- och 3D-modellering. Det mesta arbetet sker idag via datorer.

Arkitekter kan också arbeta med möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsarkitektur, landskapsplanering, konstruktion, design, varumärkesarkitektur, miljökonsekvensutredningar och som kontrollansvarig enligt plan och bygglagen, bygglovsgranskare med mera. Det handlar således om en yrkeskår med stora möjligheter till specialisering.

Titel |

I de flesta EU-länder är arkitektyrket reglerat; både titeln ”arkitekt” och rätten att utöva arkitektyrket är lagskyddade och kopplade till en arkitektutbildning. I många EU-länder finns också någon form av registreringsordning.

I antikens Grekland avsåg titeln den person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av viktiga byggnader – denne person var bevandrad såväl inom estetik som konstruktion, dirigerade arbetet på byggarbetsplatsen och skötte leveranser av byggmaterial med mera. Så har det mer eller mindre förhållit sig fram till modern tid då konstruktionsläran utvecklade sig till en egen disciplin och arkitekten alltmer arbetade med den övergripande planeringen.

Sverige |

Sverige är ett av få EU-länder där arkitekttiteln inte är skyddad. I Sverige är det dock vanligt att arkitekter med fullgjord arkitektexamen (som uppfyller EU:s kvalifikationsdirektiv) och minst två års arbetserfarenhet beviljas använda den skyddade titeln arkitekt SAR/MSA.
Yrkestiteln arkitekt SAR/MSA utfärdas av och refererar till medlemskap i bransch- och fackorganisationen Sveriges Arkitekter. Den fungerar som en kvalitetsgaranti för arkitekter. Den betydligt mindre yrkesideella föreningen Arkitekter I Sverige utfärdar titeln arkitekt AIS.

Sveriges Arkitekter utfärdar också yrkestitlarna LAR/MSA för landskapsarkitekt, SIR/MSA för inredningsarkitekt och FPR/MSA för planeringsarkitekt.

Utbildning |

Sverige |

Utbildningar med arkitektexamen |

Arkitektutbildningen innehåller kurser i att planera, utforma, förvalta och förnya byggnader och bebyggelsemiljöer. I Sverige har fem universitet har rätt att examinera arkitekter: Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Umeå universitet.

Examina |

Arkitektexamen är en yrkesexamen på avancerad nivå som erhålls när akademiska examina på grundnivå Kandidatexamen och på avancerad nivå Masterexamen har avklarats^[1]. Kandidatexamen erfordrar 180 högskolepoäng och masterexamen 120 högskolepoäng, vilket tillsammans motsvarar fem års heltidsstudier. Liksom yrkesexamina finns för de akademiska examina olika inriktningar beroende på fakultet (se Examen). Till exempel, för arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola utfärdas Teknologie Kandidatexamen (Tekn.Kand. eller B.Sc.) och Teknologie Masterexamen (M.Sc. med valt ämnesområde).

Direktiv |

Genom EU:s direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (kvalifikationsdirektivet) fastställs vilka krav som ska ställas på en arkitektutbildning och annan behörighet för att erkännas i ett annat EU-land eller EFTA-land. Arkitektexamen är reglerad av högskoleförordningens bilaga 2 och följer kvalitetskraven i EU:s kvalifikationsdirektiv enligt ovan. Också den äldre arkitektexamen uppfyller det europeiska arkitektdirektivet. Detta innebär att en svenskutbildad arkitekt har samma behörighet i annat ESS land.

Den nya arkitektexamen erhåller dem som påbörjat utbildningen efter 1 juli 2007. Den gamla arkitektexamen omfattar 270 hp (4,5 års studier) för dem som påbörjat utbildningen före 1 juli 2007.

Behörighet |

För att kvalificera sig till arkitekturprogrammen behövs förutom grundläggande behörighet även studier i naturvetenskapliga ämnen som Matematik C, Kemi A, Fysik A (alternativt Naturkunskap A+B istället kemi och fysik) och Samhällskunskap A. Man kan ta sig in på tre olika sätt (urvalsgrupper): BI, BII (betygspoäng gymnasiet), HP (poäng högskoleprovet) och AU (poäng arkitektprovet). Konkurrensen är hård med höga antagningskrav och med flera tusen sökande varje år. Antagningspoäng från gymnasiebetyg och högskoleprov ligger kring 22 respektive 1,9 poäng. Antagningspoängen varierar från år till år och från skola till skola men ligger generellt på dessa nivåer.

Övriga utbildningar |

Sedan 1800-talet gör man ibland en distinktion mellan "konstnärliga" arkitekter och det som då kallades "fortifikationsingenjörer". Denna distinktion kan fortfarande skönjas i det faktum att det i Stockholm faktiskt finns två arkitekturskolor: KTH och Kungliga konsthögskolans arkitekturskola Mejan Arc (som inte har examinationsrätt för arkitektexamen men erbjuder fortbildning).

Vid Arkitekturskolan på KTH inrättades 2002 magisterprogrammet Design och Byggande på 60 poäng. För att söka till programmet krävdes en kandidatexamen på 120 poäng från en byggnadsingenjörs- eller arkitektutbildning. En slutförd magisterexamen i Design och Byggande omfattade således 180 poäng med möjlighet att arbeta som arkitekt och/eller ingenjör.

Vid Luleå tekniska universitet inrättades år 2005 en civilingenjörsutbildning i arkitektur. Denna utbildning innehåller dock en mindre del arkitektur, och kan inte ses som en skolning till arkitekt i dess traditionella bemärkelse. Denna utbildning leder till en civilingenjörsexamen, ej till arkitektexamen.

Från hösten 2006 finns en ny utbildning som ger möjlighet till dubbel examen som både arkitekt och civilingenjör på Chalmers. Utbildningen heter Arkitektur och teknik och är på 300 till 360 högskolepoäng.

Sveriges första diplomerade, kvinnliga arkitekt var Brita Snellman. Vid fackskolan för arkitektur på Tekniska högskolan 1920 var hon extra elev. Året efter blev det lagstadgat att kvinnor fick bli ordinarie elever. Hon praktiserade som murare 1922 i Hedemora och avlade arkitektexamen 1924. Hon anställdes i augusti samma år på byggnadsrådet Hjorts arkitektkontor..^[2]

Se även |

• Arkitektkontor


• Arkitektur


• Arkitektyrkets historia i Sverige


• Byggherre


• Civilingenjör


• Inredningsarkitekt


• Järnvägsarkitekt


• Kasper Salinpriset


• Landskapsarkitekt


• Lista på betydelsefulla arkitekter


• Lista över svenska arkitekter


• Länsarkitekt


• Möbelarkitekt


• Planeringsarkitekt


• Samhällsplanerare


• Stadsarkitekt


• Stadsplanering


• Systemarkitekt


• Trädgårdsarkitekt

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Arkitektutbildningar i Sverige Arkitekthögskolor Arkitekturskolan CTH · Arkitekturskolan KKH · Arkitekturskolan KTH · Arkitekturskolan LTH · Arkitekturskolan UMU Utbildningar till arkitekt Arkitekturskolan CTH · Arkitektur och teknik CTH  · Arkitekturskolan KTH · Arkitekturskolan LTH · Arkitekturskolan UMU Utbildningar till inredningsarkitekt Konstfack (Stockholm) · HDK (Göteborg) Utbildningar till landskapsarkitekt SLU (Uppsala) · SLU (Alnarp) Utbildning till planeringsarkitekt BTH (Karlskrona) Civilingenjörsutbildningar med arkitekturprofil Luleå tekniska universitet

Källor |

1. 
   ^ ”Examen som Chalmers utfärdar”. https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/examen/examina/Sidor/Examina%20som%20Chalmers%20utfärdar.aspx. Läst 27 september 2016. 
   


2. 
   ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 83
   

Externa länkar |

• Sveriges Arkitekter


• AIS Arkitekter i Sverige