Assuandammen
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Assuandammen | |
 Assuandammen | |
| Dämmer upp | Nilen |
|---|---|
| Dammtyp | Fyllningsdamm |
| Skapar | Nassersjön |
| Plats |  Egypten |
| Längd | 3 830 m |
| Höjd | 111 m |
| Öppningsdatum | 1970 |
| Vattenkraftverk | |
| Effekt | 2 100 MW |
| Turbinantal | 12 |
| Reservoar | |
| Kapacitet | 111 km³ |
| Omfång | 5 250 km² |
| Geografiskt läge | |
 Dammen och Nassersjön på kartan över Egypten. | |
| Koordinater | 23°58′14″N 32°52′40″Ö / 23.97056°N 32.87778°Ö / 23.97056; 32.87778 |
Assuandammen (arabiska: السد العالي, transkriberas as-Sad al-'Aly), även Höga dammen, är en egyptisk damm som dämmer upp Nilen.[1] Två dammar dämmer upp Nilen på denna plats, den nyare Höga Assuandammen och den äldre Assuandammen.[2] Syftet med byggandet av den höga dammen var att förhindra översvämningar, producera elektricitet och magasinera vatten för jordbruket.[3][4] Dammen byggdes under 1960-talet och stod färdig 1970.
Innehåll
1 Gamla Assuandammen
2 Nya Assuandammen
2.1 Förhistoria
2.2 Byggnationen
3 Konsekvenser
4 Funktion
5 Panorama
6 Referenser
Gamla Assuandammen |
Cirka sju kilometer sydväst om Assuan finns den äldre dammen. Den byggdes mellan 1899 och 1902, av britterna, för att magasinera vatten för jordbruksändamål och för att reglera Nilens vattenflöde.[5]
Templet vid Abu Simbel vid Nassersjöns strand, sedan det flyttats till en nivå ovan sjön.
Nya Assuandammen |
Förhistoria |
Innan dammen (dammarna) byggdes svämmade Nilen över varje år, då mängden vatten täckte åkrarna längs stränderna med näringsrikt slam. Då översvämningarna var olika stora blev dessa ett problem och ett behov av att kontrollera dem var viktigt för att skydda alla odlingar.
Byggnationen |
Anläggningsarbetena påbörjades 1959, sedan Egypten och Sudan hade ingått ett avtal om hur vattenresurserna skulle utnyttjas,[6] och bygget på själva dammen påbörjades 1960. Dammen stod klar 1970.[7]
- 1960: Dammbygget påbörjas 9 januari.[8]
- 1964: Första byggfasen avslutas, och vattenfyllningen av reservoaren påbörjas.
- 1970: Höga dammen, as-Sad al-'Aali, står färdig 21 juli.
- 1976: Reservoaren fullt ut vattenfylld.
- 2011: Planer på att bygga ut dammen.[källa behövs]
Dammen är en stenfyllningsdamm som är byggd av granit, sand och svämsediment. Tätkärnan, som förhindrar att vatten kan läcka igenom dammen, består av assuanlera.[9]
Bygget av den höga dammen skedde 1959–1970/1971,[10] där förarbetena påbörjades 1959[6] och själva dammbygget inleddes 9 januari 1960[8] och avslutades 1970[7] och utfördes i stort av den egyptiska staten. Projektet finansierades av Sovjetunionen,[6] och som mest uppgick personalstyrkan till 32 000 man, varav 2 000 var sovjetiska ingenjörer.[källa behövs] Färdigställd blev den en av världens största fördämningar,[4] med en höjd av 111 meter samt en bredd av 3,8 kilometer och 1 000 meter vid basen.[11] Elkraftverket har tolv generatorer med en sammanlagd effekt på 2,1 gigawatt. Dammen svarade fram till 1980 för hälften av Egyptens produktion av elektricitet, men beräknades 2010 ha sjunkit till mindre än 13%, en siffra som förväntas sjunka ytterligare allteftersom Egyptens totala elproduktion ökar.[12]
Då Assuandammen byggdes skapades den stora Nassersjön,[13] vilket ledde till att den ursprungliga platsen för fornområdet Abu Simbel översvämmades. Fornlämningen kunde dock räddas sedan Unesco hade tagit initiativ till en förflyttning till högre mark.[14]
Konsekvenser |
Konsekvensen av bygget blev att en lokalbefolkning på 50 000 egyptier och 40 000 sudaneser tvingades flytta på grund av Nassersjöns utbredning. Dammen orsakar även miljöproblem, till exempel erodering av flodbäddarna. Problemen med malaria och bilharzia har ökat efter fördämningens tillkomst. Det näringsrika slammet som tidigare gödde åkrarna stannar nu i Nassersjön och den odlade marken i Nildalen utarmas. Konstgödning har därför blivit nödvändig. Slammet lagrades tidigare vid Nilens flera utlopp i Medelhavet och byggde upp nytt land, men efter Höga Dammens tillkomst sker det omvända då erosion gröper ur kusten.
Funktion |
Vid flera tillfällen har dammen fyllt sitt syfte då Nilens årliga tillflöde varit extra lågt eller högt. Nassersjöns har då reglerat vattenståndet och Egypten förskonats från missväxt.
Panorama |
Panorama över nedströmssidan av Assuandammen.
Referenser |
^ Tvedt, Terje (2004). The River Nile in the age of the British: political ecology and the quest for economic power. I.B.Tauris. sid. 148-149. ISBN 9781860648359. http://books.google.com/books?id=Va5WeQrTzvUC&pg=PA148&dq=Aswan+Dam+Egyptia+Nile&hl=en&ei=TI52TNm2AsWNOKmRsb8G&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CEUQ6AEwAw#v=onepage&q&f=false
^ Hobbs, Joseph J.; Dolan, Andrew (2008). World Regional Geography. Cengage Learning. sid. 252. ISBN 9780495389507. http://books.google.com/books?id=yAgGHnENHjoC&pg=PA252&dq=Aswan+Dam+Two+Dams+new+High+old+Low&hl=en&ei=hZB2TIfnK87KOI3mtKwG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CC0Q6AEwAQ#v=onepage&q&f=false
^ Golterman, H. L.; Clymo, K. E.; Clymo, R. S. (1975). Physiological limnology: an approach to the physiology of lake ecosystems. Elsevier. sid. 442. ISBN 9780444412706. http://books.google.com/books?id=aDiPhxqJsNAC&pg=PA442&dq=Aswan+Dam+purpose+floods+electricity+water&hl=en&ei=YZF2TO_GJYqtOPWTyKUG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CGUQ6AEwCQ#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b] Shaw, Douglas W. (2005). Water resource economics and policy: an introduction. Edward Elgar Publishing. sid. 303. ISBN 9781847202253. http://books.google.com/books?id=WbXFdWyS8JEC&pg=PA303&dq=Aswan+Dam+purpose+electricity&hl=en&ei=MZJ2TNabFY-fOLbUlLQG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CGIQ6AEwCQ#v=onepage&q&f=false
^ Assuandammen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ [a b c] Yitzhak Oron, Ed (1960). ”Agreement Between UAR (Egyptian Region) and USSR on Construction of Aswan Dam”. Middle East Record (The Moshe Dayan Center) 1: sid. 524. http://books.google.com/books?id=0LooyExir7EC&pg=PA524&dq=Aswan+Dam+1960+Egypt+Soviet&hl=en&ei=1pJ2TOONE96fOJ3qgc0G&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC4Q6AEwAA#v=onepage&q=Aswan%20Dam%201960%20Egypt%20Soviet&f=false. Läst 26 augusti 2010.
- ^ [a b] Berlow, Lawrence H (1998). The reference guide to famous engineering landmarks of the world: bridges, tunnels, dams, roads, and other structures. Oryx Press. sid. 10. ISBN 9780897749664. http://books.google.com/books?id=jEbbAAAAMAAJ&q=Aswan+Dam+completed+1970&dq=Aswan+Dam+completed+1970&hl=en&ei=4ZN2TKehHJGNOLKHheYG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC0Q6AEwAA
- ^ [a b] Collins, Robert O. (2002), The Nile, Yale University Press, s. 181, ISBN 0-300-09764-6, http://books.google.com/?id=cql8L7mF11MC&dq=robert+collins+the+nile
^ ”Aswan High Dam, Project of the 20th Century” (html). http://new.sis.gov.eg/En/Story.aspx?sid=2591. Läst 27 augusti 2010. [död länk]
^ "Assuandammen". Ne.se. Läst 19 september 2013.
^ McDonald Held, Mildred; Held, Colbert C. (1994). Middle East patterns: places, peoples, and politics. Westview Press. sid. 361. ISBN 9780813382203
^ Dumont, Henri J. (2009). %20gigawatt&f=false The Nile: Origin, Environments, Limnology and Human Use. シュプリンガー・ジャパン株式会社. sid. 149. ISBN 9781402097256. http://books.google.com/books?id=iF_U1NoknHoC&pg=PA149&dq=Aswan+Dam+2.1+gigawatt&hl=en&ei=PZt2TKapHIz-OZ7S3KsG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDIQ6AEwAA#v=onepage&q=Aswan%20Dam%202,1 %20gigawatt&f=false
^ Creative Media Applications (2005). The Middle East: Bahrain, Cyprus, Egypt. Greenwood Publishing Group. sid. 95. ISBN 9780313329234. http://books.google.com/books?id=4-xaVGUWVYQC&pg=PA95&dq=Aswan+Dam+creation+Nasser+created&hl=en&ei=lJx2TMPhOcyeOOXe8bYG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CD0Q6AEwAw#v=onepage&q&f=false
^ Fagan, Brian M. (1995). Snapshots of the past. Rowman Altamira. sid. 140. ISBN 9780761991090. http://books.google.com/books?id=ZMOacRgu1H8C&pg=PA140&dq=Aswan+Dam+Nasser+Abu+Simbel+flooded&hl=en&ei=C512TIPWONSXONqY0aEG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CDMQ6AEwAQ#v=onepage&q=Aswan%20Dam%20Nasser%20Abu%20Simbel%20flooded&f=false
