Mfrhtyj

Fotografi av kvinnor i ett harem, taget av Antoin Sevruguin i Iran (före 1933).

Harem (arabiska Ha'ram "något, vartill tillträdet är förbjudet, något oantastligt, heligt".) är dels en benämning på den eller de fysiska byggnader som utgör kvinnornas avdelning i ett traditionellt muslimskt hushåll och dels en benämning på husfaderns fruar, men även på övriga kvinnor som bor i hushållet och vistas i det fysiska haremet. Två förutsättningar för haremssystemet är synen på den gifte mannen som familjens oinskränkta överhuvud och uppfattningen att det är opassande att kvinnor förvärvsarbetar.

Ordet harem används även, ofta skämtsamt, i västerländskt språkbruk om såväl människor som djur som beteckning för en grupp individer som en enskild individ har sexuellt umgänge med. Exempelvis kan man säga att en tupp har ett harem av hönor eller att en kvinna/man håller sig med ett harem av älskare / älskarinnor.

Boningsrum |

En innergård i sultanmoderns del av haremet i Topkapipalatset i Istanbul.

Hall i haremet i Topkapipalatset.

Harem i bemärkelsen avskilda boningsrum är idag mycket ovanligt. De rum som i ett traditionellt muslimskt hushåll är tillgängliga inte bara för husfadern utan även för hans (manliga) gäster benämns selamlik. Det finns inga påtagliga skillnader i byggnadsteknik eller inredning mellan harem och selamlik. Det var dock endast förmögnare hushåll som hade skilda harem och selamlik, hos den stora massan av stadsbor användes rummen liksom nu gemensamt, och endast vid besök av män bar kvinnorna slöja eller drog sig undan i något särskilt rum.

Om det finns ett särskilt harem ligger det vanligen mot innergården eller, om möjligt, åt en trädgård och är i förmögnare hushåll försett med en fint förgallrad utbyggnad, en maschreblje.

Tillträdet till harem, där ett särskilt sådant finns, är förbjudet för de flesta andra män än husfadern. Inte ens husets manliga tjänare får, utan särskild tillåtelse, komma längre fram än till haremsdörren, bab el-harem, där de genom kvinnliga tjänare mottar husfruns order. Endast de allra närmaste manliga släktingarna, nämligen de, med vilka äktenskap är förbjudet (far, svärfar, bröder, farbröder och morbröder), gör härifrån ett undantag, men deras besök är genom skick och bruk vanligtvis inskränkt till högtidliga tillfällen, såsom bröllop, barns födelse och omskärelse samt bejramsfesterna. Även tiden för dessa besök är knappt tillmätt, och i regel är alltid kvinnliga tjänare eller andra "förkläden" närvarande. Det har även varit praxis att en manlig läkare endast i nödfall får tillträde till harem.

Livet i ett harem |

De kvinnor som vistas i ett traditionellt harem har vanligen inget förvärvsarbete utan förutsätts ägna sig åt vård av barn och hushåll, textila hantverk och skönhetsvård. Det är vanligt att kvinnor besöker andra kvinnor i deras harem. Vill husfadern vid sådana besök träda in i sitt harem, måste han låta anmäla sig för att ge de besökande kvinnorna tid att beslöja sig.

Även om livet i ett harem var avskilt och kvinnorna beroende av männen för sin försörjning, betydde det inte alltid att kvinnorna i harem saknade inflytande utanför haremet. Kvinnorna i sultanens harem i det ottomanska riket hade tidvis stort inflytande i politiska frågor.

Skildring i konst |

Haremslivet har skildrats i både orientalisk och västerländsk bildkonst. Inom den västerländska bildkonsten blev under romantiken skildringar av orienten populära, i och med européernas ökande intresse för platser och kulturer som upplevdes som främmande och exotiska, med bland annat haremslivet som motiv.^[1] De västerländska konstnärernas skildringar av haremslivet under romantiken utgick dock ofta från stereotypa föreställningar^[1] och var inte sällan även influerade av konstnärernas fantasi^[2], föreställningar som kan göra sig gällande i västerländsk uppfattning om haremslivet än idag.^[1]

• 
  

  

  
  

  
  

  Målning av Jean-Léon Gérôme från 1898. Haremsliv med vilande och badande kvinnor.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Målning av John Frederick Lewis från 1873. Besökare anländer till ett harem.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Målning av Giulio Rosati från före 1917. Inspektion av kvinnor som nyss anlänt till ett harem.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Bild ur ett manuskript från Turkiet, sent 1700-tal. Barnfödsel i ett harem.
  

  
  

  
  

Se även |

• Seralj


• Odalisk


• Månggifte i islamsk rätt

Källor |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Harem, 1904–1926.

Noter |

1. ^ [a b c] Romantiken Arkiverad 22 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Nationalmuseum.
   


2. 
   ^ Orientalism in Nineteenth-Century Art. Metropolitan Museum of Art.
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Harem.
  Bilder & media