Mfrhtyj

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Alkoholism
latin: abusus alcoholicus, abusus etylicus, alcoholismus, potomania
"Kung Alkohol och dennes minister" c. 1820
Klassifikation och externa resurser
DiseasesDB	325
MedlinePlus	alcoholism
MeSH	svensk engelsk

Alkoholism är en term med flera och ibland motsatta definitioner. I allmän och historisk användning refererar alkoholism till ett tillstånd av fortsatt konsumtion av alkoholdrycker trots de hälsoproblem och negativa sociala konsekvenser det orsakar. Inom hälso- och sjukvården är alkoholism inte ett vedertaget begrepp eller diagnos, man särskiljer substansrelaterade tillstånd genom definierat missbruk (för fysiologin, fysiken eller psyket skadligt bruk av alkohol) alternativt beroende.

Även termen riskbruk används inom sjukvården för att definiera ett riskabelt bruk av alkohol, där personen inte uppfyller kriterier för vare sig missbruk eller beroende. Bruk av alkohol betraktas inom sjukvården som en livsstilsfaktor i likhet med kost, motion och tobaksanvändning.

Begreppet alkoholism kan i vissa sammanhang referera till en dragning åt konsumtion av alkohol och/eller en förhindrad förmåga att känna igen de negativa effekterna av överdriven alkoholkonsumtion. Även om inte alla dessa definitioner specificerar pågående och fortgående alkoholbruk så gör vissa det, och kan också ta upp konsekvenser av långvarigt alkoholmissbruk såsom fysiskt beroende och abstinens.

Även om intag av alkohol, per definition, är nödvändigt för att utveckla så kallad alkoholism, är inte alkoholbruk i sig en indikator för utveckling av tillståndet. Kvantiteten och frekvensen på alkoholkonsumtionen som krävs för att utveckla vad som oftast avses med alkoholism varierar stort från person till person. Även om de biologiska mekanismerna som ligger bakom tillståndet är oklara, så har vissa faktorer, inklusive social omgivning, emotionell hälsa och genetisk predisposition, identifierats.

Symptom |

Betydelsen av begreppet alkoholism karakteriseras av ökande psykiska, fysiska och sociala problem. De flesta så kallade alkoholister är "socialt förankrade", dvs personen har ett socialt nätverk och arbete. Oavsett blir intag av alkohol alltmer överskuggande om inte processen hejdas i tid. Detta leder till att personens sociala situation kompliceras, frånvaron från arbetet ökar och sjukvårdsbehovet växer; på längre sikt hotas personer med överkonsumtion av alkohol av en för tidig död.

Tungt eller långvarigt alkoholberoende kan leda till epileptiska kramper eller delirium tremens vid plötsligt avbrott. En tumregel är att motsvarande 70 cl starksprit per dag utan avbrott i tre veckor ökar risken för epileptiska krampanfall och delirium tremens, vilka båda är så kallade abstinenskomplikationer. En person med utpräglat alkoholberoende skall alltid bedömas av läkare med erfarenhet av beroendeproblematik för att utröna om det finns risk för abstinenskomplikationer. På mindre orter där specialiserad beroendevård inte finns är det vanligt att psykiatriker gör sådana bedömningar.

Riskzon |

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Omkring 90 procent av den vuxna befolkningen konsumerar alkohol och av dessa uppskattas ungefär 10 procent ha en problematisk alkoholkonsumtion. Enligt Missbruksutredningen från februari 2011 uppskattas 4,4 % eller 330.000 svenskar uppfylla kriterier för alkoholberoende. Den begreppsförvirring som råder inom detta fält gör att personer med beroende felaktigt definieras som det mångtydiga begreppet "missbrukare" eller tvärt om. Det finns ett behov av ökad samsyn kring den terminologi som används rörande substansrelaterade tillstånd, något som uppmärksammats av bland annat Socialstyrelsen, se nedan.

Vad som i vardagligt tal benämns som alkoholism är alltså per definition ett beroende. Begreppen alkoholism och alkoholist kan uppfattas som stigmatiserande och därför föredrar många drabbade, samt hälso- och sjukvårdspersonal, att tillstånden benämns enligt definitionerna beroende eller missbruk vilka även är medicinskt korrekta. Socialstyrelsen publicerade bland annat av denna anledning nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år 2007. Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Det finns därför behov av en revidering av de nuvarande riktlinjerna för att bättre vägleda hälso- och sjukvården och socialtjänsten i användandet av dessa metoder, en sådan har påbörjats och beräknas vara klar 2013.

Lars Forsberg, en svensk alkoholforskare, har översatt ett antal frågor hämtade från the CAGE test utvecklad av John Ewing, grundare av Bowles Center for Alcohol Studies, University of North Carolina at Chapel Hill. CAGE är ett internationellt använt instrument för identifiering av personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Det används exempelvis inom primärvård och CAGE har översatts till åtskilliga språk.

Det räcker det med att respondenten svarar ja på en av frågorna för att anses befinna sig i riskzonen och för att det ska vara befogat att gå vidare med fler frågor. Ju fler frågor personen svarar ja på, desto allvarligare problem kan anses föreligga; ett ja på den sista frågan anses exempelvis särskilt allvarligt. Frågorna är enligt följande:

1. Har du nånsin känt att du borde minska din alkoholkonsumtion?


2. Har någon irriterat dig genom att kritisera ditt alkoholbruk?


3. Har du nånsin haft skuldkänslor för ditt alkoholbruk?


4. Har du nånsin druckit alkohol det första du har gjort för att komma över en baksmälla?

Idag förekommer i ännu större utsträckning frågeformuläret AUDIT, vilket används för att kartlägga hur en person använder alkohol. Instrumentet är inte diagnostiskt utan indikerar endast om det är läge att gå vidare med ytterligare kartläggning av alkoholintaget. Formuläret används ofta för att identifiera riskbruk som livsstilsfaktor bidragande till olika faktorer så som exempelvis gastrit och högt blodtryck, men kan även indikera att ett missbruk eller beroende föreligger.

Sjukdomsbegreppet |

Enligt den medicinska vetenskapen är beroende och missbruk sjukdomar med diagnosklassificering, dock ej riskbruk vilket betraktas som en livsstilsfaktor. Noterbart är även att diagnoserna beroende och missbruk avser symptom under en 12-månadersperiod, vilket medför att den allmänt vedertagna uppfattningen "en gång sjuk- alltid sjuk" rörande substansrelaterade tillstånd ifrågasätts.

I boken "Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease" tar Herbert Fingarette, amerikansk professor i filosofi, upp forskning som motvisar de tidigare använda sjukdomsbegreppet. Fingarette skriver att forskningen inte finner vetenskapligt belägg för det individuella medicinska/kliniska sjukdomsperspektivet. Craving som mekanism - motbevisad. Förlust av kontroll som mekanism - motbevisad. Frigörelse av substanser vid nedbrytande av alkohol som beroende - motbevisad. Okontrollerat drickande (beteende) vid intag av alkohol - motbevisad. Total avhållsamhet till alkohol (abstinens) ett krav för fortsatt "levnad" och frihet från missbruk - motbevisad. Hereditet som orsak till missbruk - motbevisad. Operant betingning som mekanism - motbevisad (Fingarette, Herbert (1989). Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkeley: Univ. of California Press).

Behandlingar |

Den offentliga sjukvården bedriver evidensbaserad öppenvårdsbehandling vid alkoholmissbruk eller beroende, exempelvis olika former av läkemedelsbehandling och återfallsprevention med grund i kognitiv beteendeterapi, ofta vid så kallade beroendemottagningar även Minnesota-modellen är vanligt förekommande. En person med svåra abstinensbesvär kan behöva vårdas inneliggande på sjukhus för att inte riskera svåra komplikationer så som kramper.

Socialtjänsten i respektive kommun tillhandahåller viss behandling av alkoholmissbruk och beroende, samt organiserar i dagsläget längre behandlingsinsatser (exempelvis behandlingshem).

Anonyma alkoholister |

I Sverige finns cirka 440 AA-grupper (Anonyma Alkoholister) av 116 000 existerande runt om i hela världen.^[1] AA-föreningar finns till för att hjälpa alkoholister att sluta dricka. Detta är en metod av många man kan använda sig av för att bli en nykter alkoholist.^[2]

Kognitiv beteendeterapi |

Inom psykologin är KBT (Kognitiv beteendeterapi) ett upprepande och populärt hjälpmedel för att förbättra olika slags problem.^[3] Till skillnad från AA-föreningar får man här professionell hjälp av utbildade psykologer. Psykologen börjar med att göra en beteendeanalys angående av vad patienten har för samverkan med sin omgivning för att kunna hitta orsaker som utlöser till exempel alkoholberoendet. Behandlingen handlar ursprungligen om att förändra sitt tänkande och beteende för att nå sitt mål att sluta dricka.^[4] Sammanfattningsvis kan man säga att KBT står för ett samspel mellan individen och omgivningen.^[5][6]

Antabus |

Om det inte räcker med stöd och psykologiska terapier kan man ta hjälp av medicinska preparat så som antabus.^[7] Om man äter antabus med alkohol i kroppen sker följder så som, rodnad över övre kroppshalvan, illamående samt blodtrycksfall. Denna konsekvens kan hålla i sig upp till fyra dagar efter intag av antabus.^[8]

Varför man får de hemska biverkningar beror på att antabus blockerar de enzymer som i vanliga fall ser till att alkoholen bryts ner i kroppen. Det är nu ämnet acetaldehyd bildas i kroppen som i sin tur ger patienten konsekvenser så som hjärtklappning och huvudvärk. Det är också viktigt att man varit fri från alkohol i två dagar innan man påbörjar kuren av antabus.^[9]

Abstinensbehandling |

Vid en abstinensbehandling får man hjälp av liknande mottagningar som vårdcentraler. Det går ut på besök med jämna mellanrum hos mottagning där patienten får hjälp med att lindra sina abstinensbesvär som medföljer vid avtrappning från ett beroende.

Från sjuksköterskan kan patienten få med sig lugnande och sömngivande tabletter. En rutin är också att blåsa i alkometer för att bevisa att man hållit sig nykter. Även i denna behandling kan man kombinera in antabus. Inläggning på sjukhus kan bli aktuell om patienten druckit väldigt mycket under en längre tid eller haft andra problem så som epileptiska anfall.

Att börja samtala med sjuksköterskor, läkare eller psykologer ingår också i behandlingen. I samtalen kartlägger man sitt alkoholproblem ofta med hjälp av att skriva positiva och negativa saker om sitt alkoholberoende.^[10]

Förebyggande åtgärder |

Hos unga |

Från 18–19 års ålder konsumerar mer än 90 procent av ungdomarna alkohol.^[11] Det är värdefullt att förebygga bruk och missbruk av alkohol, eftersom riskfylld konsumtion som inleds i unga år tenderar att fortsätta resten av livet.^[11] Både individen och samhället påverkas under mycket lång tid.^[11]

En SBU-rapport från 2015 fann stöd för vissa program inom skola och samhälle för att förebygga framtida missbruk:^[11]

• Så kallade multimodala projekt, det vill säga projekt där olika aktörer i lokal­ samhället agerar gemensamt och där era tillgänglighetsbegränsande insatser ingår, kan minska konsumtionen av alkohol hos unga.^[11]
  


• Enstaka manualbaserade program har visats kunna minska tungt episodiskt drickande hos unga.^[11]
  


• Kortvariga insatser i form av motiverande samtal och så kallad personanpassad normativ återkoppling kan minska alkoholkonsumtion hos unga med riskbruk.^[11]
  

Se även |

• 
  ACOA för vuxna barn till alkoholister


• 
  Al-Anon för anhöriga och vänner till alkoholister


• Alkovåld


• Campral


• Don't Drink and Drive


• Naltrexon


• Antabus


• Narkomani


• Nikotinism


• Läkemedelsberoende

Frivilligorganisationer |

• Anonyma Alkoholister


• IOGT-NTO


• LP-verksamheten


• Länkorganisationer

Källor |

1. 
   ^ ”För Media”. Anonyma Alkoholister. Arkiverad från originalet den 19 april 2014. https://web.archive.org/web/20140419013952/http://www.aa.se/for-media/. Läst 17 april 2014. 
   


2. 
   ^ alkoholist i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 mars 2014.
   


3. 
   ^ Levander, Martin; Sabelström Levander, Cornelia (2012). Psykologi 1+2a. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 13506619. ISBN 978-91-27-42716-7 
   


4. 
   ^ Johansson, Katarina; Wirbing, Peter (2001). Lev gott med eller utan alkohol: en guide till bättre dryckesvanor. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 228. Libris 8354023. ISBN 91-46-18044-3 
   


5. 
   ^ ”Beteendeterapeutiska föreningen”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813034706/http://www.kbt.nu/. Läst 4 mars 2014. 
   


6. 
   ^ ”Allmänt om kognitiv beteendeterapi”. Beteendeterapuetiska föreningen. http://www.kbt.nu/kbtinfo/kbt.asp?sida=kbt. Läst 26 februari 2014. 
   


7. 
   ^ Johansson, Katarina; Wirbing, Peter (1999). Riskbruk och missbruk: alkohol - läkemedel - narkotika. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7230104. ISBN 91-27-07217-7 
   


8. 
   ^ antabus i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 24 Februari 2014.
   


9. 
   ^ ”Antabus – Läkemedelsinformation”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Antabus/?ar=True. Läst 26 februari 2014. 
   


10. 
    ^ Johansson, Katarina; Wirbing, Peter (2001). Lev gott med eller utan alkohol: en guide till bättre dryckesvanor. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 233-234. Libris 8354023. ISBN 91-46-18044-3 
    


11. ^ [a b c d e f g] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga” (på sv). www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/att-forebygga-missbruk-av-alkohol-droger-och-spel-hos-barn-och-unga/. Läst 29 juni 2017. 
    

Externa länkar |

• 
  ”Alkoholberoende”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18029. 
  


• 
  Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen 2007


• 
  Gryningstid^{[död länk]} stort svenskt forum för och av beroende


• 
  ATA svenskt forum för och av anhöriga till alkoholister


• 
  Alkoholhjälpen.se självhjälp för dig som funderar på ditt eget eller någon annans drickande


• 
  PION - din guide till information om hälsa och sjukdom^{[död länk]}
  


• Klassificering av missbruk/ Underlagsrapport till Missbruksutredningen

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Alkohol och hälsa Förebyggande av beroende Nykterhet Absolutism · Anonyma Alkoholister  · Nykterhetsrörelsen · Alkoholavgiftning · Alkoholrehabilitering Alkoholbegränsning Rekommenderat maximalt intag av alkoholhaltiga drycker Alkoholantiaddiktiva enteogener Ibogain · Profetsalvia (Salvia divinorum) Religion och alkohol Kristendom och alkohol (alkohol i Bibeln) · Islam och alkohol · Alkoholförbud Samhällsproblem Alkoholkonsumtion och hälsa · Rattfylleri · Berusningsdrickande (0.8 promille blodalkoholkoncentration) · Våld i nära relationer · Franska paradoxen · Nervgift Tillstånd Matspjälkning Skrumplever · Fettlever · Alkoholrelaterad hepatit · Alkoholrelaterad leversjukdom · Kronisk gastrit · Bukspottkörtelinflammation Nervsystemet Delirium tremens · Alkoholdemens · Alkoholrelaterad hallucinosis · Blackout (alkoholrelaterad amnesi) · Wernicke-Korsakoff syndrom Hjärt- och kärlsystemet Alkohol och hjärtsjukdom · Alkoholrelaterad kardiomyopati · Alkoholrelaterad lungsjukdom Störningar Fysiskt beroende (Alkoholberoende, Alkoholabstinens / Postakut-abstinenssyndrom (PAWS), Delirium tremens) · Alkoholism · Alkoholmissbruk · Alkoholrodningssreaktion · Alkoholinducerade affektiva störningar · Alkoholförgiftning · Alkoholpsykos · Fetalt alkoholsyndrom (FAS) / Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) · Ataxi Sjukdomar Typ 2-diabetes · Makrocytos Interaktioner Alkoholtolerans · Alkohol myopia · Åldrande · Bröstcancer · Cancer · Familjesystem · Sex · Sömn · Vikt · Kortsiktiga effekter av alkohol/Långsiktiga effekter av alkohol · Neonatalt abstinenssyndrom (NAS)