Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

1853 – MDCCCLIII 166 år sedan
År 1850 | 1851 | 1852 1853 1854 | 1855 | 1856
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1853 MDCCCLIII
Ab urbe condita	2605
Armeniska kalendern	1302 ԹՎ ՌՅԲ
Assyriska kalendern	6603
Bahaikalendern	9–10
Bengaliska kalendern	1260
Berberkalendern	2803
Brittiskt regeringsår	16 Vict. 1 – 17 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2397
Burmesiska kalendern	1215
Bysantinska kalendern	7361–7362
Koptiska kalendern	1569–1570
Erianska kalendern	3019
Etiopiska kalendern	1845–1846
Judiska kalendern	5613–5614
Vikram Samvat	1909–1910
Sakakalendern	1775–1776
Kaliyuga	4954–4955
Holocen kalender	11853
Nri-Igbo	853–854
Persiska kalendern	1231–1232
Muslimska kalendern	1269–1270
Nengō (Japan)	Kaei 6 (嘉永6年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4186
Minguokalendern	59 före ROC 民前59年
Thailändsk kalender	2396
Unixtid

1853 (MDCCCLIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser |

Februari |

• 
  12 februari – Staden Puerto Montt grundas vid Reloncavísundet i Chile.

Mars |

• 4 mars
  
  
  
  • Franklin Pierce efterträder Millard Fillmore som USA:s president .
  
  
  • Alabamademokraten William King blir USA:s vicepresident .
  
  
  
  


• 
  11–13 mars – Amerikanska soldater landstiger i Nicaragua under politiska oroligheter.^[1]
  


• 
  18 mars – Mellan Bombay och Thana öppnas den första järnvägen i Indien.^[2]
  


• 
  28 mars – Krimkriget bryter ut.

April |

• 
  April – Amerikanska marinsoldater lämnar Buenos Aires, Argentina.^[1]
  • 18 april - USA:s vicepresident William King avlider i sjukdom, under sin påbörjade ämbetstid .
  
  

Maj |

• 
  15 maj – Då Sveriges riksdag har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.


• 
  12 maj–31 oktober – Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.

Juni |

• 
  Juni – Det tredje och sista liberala reformmötet i Örebro hålls.


• 
  24 juni – Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.

Juli |

• 
  14 juli – Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA, öppnas. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.

• 
  Juli – Matthew Calbraith Perry besöker Japan, som återigen börjar öppna sin ekonomi för handel med västerländska stater.^[1]
  

September |

• 
  24 september – Nya Kaledonien blir en fransk koloni inom Franska Oceanien.^[3]
  

Oktober |

• 
  30 oktober – Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.

November |

• 
  1 november – Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).

• 
  1 november – Slaget om Sinop.


• 
  November – Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.

December |

• 
  December – Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.


• 
  9 december – Stockholms stadsmission grundas i Sverige.^[4]
  


• 
  30 december – Genom Gadsdenfördraget köper USA mark från Mexiko att använda för järnvägsbygge i sydväst.

Okänt datum |

• Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.


• Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.


• En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.


• 
  Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.


• En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.


• En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.


• Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.


• 
  Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.


• 1853 års fattigvårdförordning

Födda |

• 
  1 januari – Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.


• 
  15 januari – Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.


• 
  19 januari – Stephen M. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.


• 
  28 januari – José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.


• 
  3 februari – George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.


• 
  16 februari – Charles J. Hughes, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1911.


• 
  21 mars
  
  
  
  • 
    Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904.
  
  
  • 
    William W. Stickney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900–1902.
  
  
  
  


• 
  30 mars – Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.


• 
  6 april – Emil Jellinek, grundare av Mercedes.


• 
  14 april – Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.


• 
  23 april – Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.


• 
  13 maj – Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.


• 
  28 maj – Carl Larsson, svensk konstnär.


• 
  5 juni – Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.


• 
  18 juli – Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.


• 
  31 juli – Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.


• 
  19 augusti – Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.


• 
  2 september – Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.


• 
  4 september – Julia Håkansson, svensk skådespelare.


• 
  25 september
  
  
  
  • 
    Alexander S. Clay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1910.
  
  
  • 
    Allen M. Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912–1915.
  
  
  
  


• 
  13 oktober – Lillie Langtry, brittisk skådespelare.


• 
  20 oktober – Louise Abbéma, fransk målare.


• 
  23 november – Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.


• 
  24 november – Bat Masterson, amerikansk sheriff.


• 
  12 december – Henrik Menander, arbetardiktare.


• 
  14 december
  
  
  
  • 
    Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
  
  
  • 
    William Henry Thompson, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.
  
  
  
  


• 
  17 december – Henric Westman, svensk godsägare, donator.


• 
  29 december – Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1892 och 1895–1901.


• 
  31 december – Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.


• 
  December – Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.


• 
  Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.

Avlidna |

• 
  12 januari – William H. Cabell, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805–1808.


• 
  17 mars – Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.


• 
  20 mars – Robert James Graves, irländsk läkare.


• 
  13 april
  
  
  
  • 
    Leopold Gmelin, tysk kemist
  
  
  • 
    James Iredell, Jr., amerikansk politiker, senator 1828–1831.
  
  
  
  


• 
  28 april – Ludwig Tieck, tysk poet.


• 
  10 maj – Jacob Burnet, amerikansk jurist och politiker, senator 1828–1831.


• 
  11 maj – Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.


• 
  7 juni – Laure Junot, fransk memoarförfattare.


• 
  21 augusti – Maria Quitéria, brasiliansk nationalhjältinna.


• 
  31 augusti – Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.


• 
  5 oktober – Mahlon Dickerson, amerikansk politiker, marinminister 1834–1838.


• 
  14 oktober – Elisha Mathewson, amerikansk politiker, senator 1807–1811.


• 
  6 november – Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.


• 
  15 december – Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.


• 
  Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.


• 
  Meta Forkel-Liebeskind, tysk författare och översättare.

Referenser |

Fotnoter |

1. ^ [a b c] USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004 Arkiverad 12 oktober 2011 på WebCite
   


2. 
   ^ Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
   


3. 
   ^ World Statesmen (läst 7 april 2011)
   


4. 
   ^ Stockholms stadsmission Arkiverad 8 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör 1853.
  Bilder & media