Varbergs kommun
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Varbergs kommun | ||
Kommun | ||
Varbergs stadshus (kommunhus). | ||
| ||
Land | Sverige | |
---|---|---|
Län | Hallands län | |
Landskap | Halland, Västergötland | |
Domkrets | Varbergs domkrets | |
Läge | 57°6′N 12°15′Ö / 57.100°N 12.250°Ö / 57.100; 12.250 | |
Centralort | Varberg | |
Areal | 909,65 km² (2015-01-01)[1] 127:e största (av 290) | |
- land | 868,62 km² | |
- vatten | 41,03 km² | |
Folkmängd | 63 354 (2018-09-30)[2] 36:e största (av 290) | |
Befolkningstäthet | 72,94 invånare/km²[2][1] 76:e högsta (av 290) | |
Kommunstyrelsens ordförande | Ann-Charlotte Stenkil (M) | |
GeoNames | 2664994 | |
Kommunkod | 1383 | |
Tätortsgrad (%) | 80 (2015)[4] | |
Organisationsnummer | 212000-1249 | |
Antal anställda | 4 775 (2017-11)[3] | |
Webbplats: www.varberg.se | ||
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning |
Varbergs kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Varberg.
Kommunen ligger huvudsakligen i norra delen av landskapet Halland, men fyra distrikt (socknar) i nordost (Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter) ligger i Västergötland.
Varbergs kommun gränsar i väster till Kattegatt, i norr till Kungsbacka kommun i Hallands län och Marks kommun i Västra Götalands län och i öster och söder till Falkenbergs kommun i Hallands län. I öst-västlig riktning rinner ån Viskan.
Innehåll
1 Administrativ historik
2 Kommunvapnet
3 Historia
3.1 Stenåldern
3.2 Bronsåldern
4 Befolkningsutveckling
5 Natur
6 Indelningar
7 Tätorter
8 Kommunikationer
9 Politik
9.1 Kommunfullmäktige
9.2 Kommunstyrelsen
9.3 Mandatfördelning i Varbergs kommun, valen 1970–2018
9.4 Politiska majoriteter
9.5 Lista över kommunstyrelsens ordförande
10 Näringsliv
11 Sevärdheter
12 Vänorter
13 Se även
14 Referenser
14.1 Noter
15 Externa länkar
Administrativ historik |
Kommunens område motsvarar socknarna Dagsås, Grimeton, Grimmared, Gunnarsjö, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Kungsäter, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Sibbarp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Stråvalla, Sällstorp, Torpa, Träslöv, Tvååker, Valinge, Veddige, Värö och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Varbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Himledalen (av de tidigare kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp och Skällinge), Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa och Valinge), Tvååker (av Dagsås, Sibbarp, Spannarp och Tvååker), Veddige (av Sällstorp, Veddige och Ås) och Värö (av Stråvalla och Värö). Träslövs landskommun samt Varbergs stad förblev opåverkade. 1967 införlivades dock Träslövs landskommun i staden.
Varbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Varbergs stad och landskommunerna Himledalen, Kungsäter, Lindberga, Tvååker, Veddige och Värö där området som ingått i Kungsåkers landskommun samtidigt överfördes från Älvsborgs län till Hallands län.[5]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Varbergs kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. | |||||||
Kommunsammanslagningarna till Varbergs kommun | |||||||
före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||||
-1862 | 1863–1951 | 1952 | 1953-66 | 1967–70 | 1971– | ||
härad | socken, stad | landskommun | "storkommun" | enhetlig kommun | |||
Viske | Värö sn | Värö ln | Värö ln | | |||
Stråvalla sn | Stråvalla ln | ||||||
Sällstorps sn | Sällstorps ln | Veddige ln | |||||
Ås sn | Ås ln | ||||||
Veddige sn | Veddige ln | ||||||
Mark | Grimmareds sn | Grimmareds ln | Kungsäters ln | ||||
Gunnarsjö sn | Gunnarsjö ln | ||||||
Karl Gustavs sn | Karl Gustavs ln | ||||||
Kungsäters sn | Kungsäters ln | ||||||
– | Varbergs stad | | Varbergs kn | ||||
Himle | Träslövs sn | Träslövs ln | | ||||
| |||||||
Lindbergs sn | Lindbergs ln | Lindberga ln | | ||||
Stamnareds sn | Stamnareds ln | ||||||
Torpa sn | Torpa ln | ||||||
Valinge sn | Valinge ln | ||||||
Grimetons sn | Grimetons ln | Himledalens ln | |||||
Gödestads sn | Gödestads ln | ||||||
Hunnestads sn | Hunnestads ln | ||||||
Nösslinge sn | Nösslinge ln | ||||||
Rolfstorps sn | Rolfstorps ln | ||||||
Skällinge sn | Skällinge ln | ||||||
Faurås | Tvååkers sn | Tvååkers ln | Tvååkers ln | ||||
Dagsås sn | Dagsås ln | ||||||
Sibbarps sn | Sibbarps ln | ||||||
Spannarps sn | Spannarps ln |
Kommunen ingår sedan bildandet i Varbergs tingsrätts domsaga.[6]
Kommunvapnet |
Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföjd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld.
Vapenbilden kan härledas till ett stadssigill från 1536 och vapnet fastställdes för Varbergs stad 1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram till att vapnet passade för hela kommunen och lät registrera det i PRV år 1974. Även Lindberga landskommun hade ett vapen, från 1950-talet.
Historia |
Stenåldern |
Från den äldre stenåldern har arkeologer i huvudsak hittat lämningar från tre områden. Ett av dessa är den yttre skärgården, som idag ligger på land på grund av den landhöjning som skett sedan dess. I det området finns bara ett fåtal fynd. I det fjordlandskap som fanns innanför, där bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, hade sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen har arkeologer gjort fynd i de områden som då var skogbevuxna, fynden är dock fortfarande knutna till vattendrag.
Omkring 4 000 f. Kr. börjar människor bli bofasta i området, men det är en långsam utveckling och efter hand försvinner tecknen på jordbruk. Först närmare 2 000 f. Kr. har jordbruket fått fäste på allvar. Att dra några slutsatser om var människor i huvudsak bodde är svårt för större delen av perioden, då antalet fynd är begränsat. Mot slutet finns dock klara tecken på att de flesta bor i inlandet. Framförallt i området kring Grimeton har det gjorts många fynd. Fler fynd från den gropkeramiska kulturen har hittats jämfört med trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom i huvudsak jakt och fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.
Det äldsta funna husresterna i Västsverige ligger i Båtsberg, Gödestad och har Kol-14 daterats till 3 900-3 400 f. Kr. I Klastorp och Blixtorp finns dösar och i Veddige en gånggrift.
Bronsåldern |
Det finns få bevarade boplatser från bronsåldern. Det är därför svårt att dra generella slutsatser. De flesta verkar, precis som under slutet av stenåldern, bo i inlandet. Detta kan dock bero på att lämningar som funnits närmare kusten blivit bortodlade då det är ett mer utpräglat jordbrukslandskap.
Vid Broåsens gravfält i Grimetons socken fann arkeologer 1914 rester av bronsgjutning. Senare har man även funnit rester av gjuteri i Lindbergs socken, Tvååkers socken, Värö socken och Ås socken.
Det finns bara en känd hällristning från Varbergs kommun. Det är från Tjärby, Grimetons socken och omfattade en skeppsristning och ett solhjul. Den var gjord på ett stenblock och finns numera på Statens historiska museum i Stockholm. Andra fynd från perioden är en bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd från Värö socken och en armring av guld från Hunnestads socken.
Befolkningsutveckling |
Befolkningsutvecklingen i Varbergs kommun 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 38 955 | |||
1975 | 43 051 | |||
1980 | 44 164 | |||
1985 | 46 253 | |||
1990 | 49 018 | |||
1995 | 51 902 | |||
2000 | 52 648 | |||
2005 | 54 817 | |||
2010 | 58 084 | |||
2015 | 61 030 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Natur |
I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.
Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140-65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.
Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60–65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f. Kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.
Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarps socken, Dagsås socken och Rolfstorps socken finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.
Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f. Kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.
Högsta höjden är Kruneberg med 198 m ö.h. Den ligger nära väg 153 vid sjön Svarten.
Indelningar |
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:
- Dagsås
- Grimeton
- Grimmared
- Gunnarsjö
- Gödestad
- Hunnestad
- Karl-Gustav
- Kungsäter
- Lindberg
- Nösslinge
- Rolfstorp
- Sibbarp
- Skällinge
- Spannarp
- Stamnared
- Stråvalla
- Sällstorp
- Torpa
- Träslöv
- Tvååker
- Valinge
- Varberg
- Veddige
- Värö
- Ås
Tätorter |
Det finns 19 tätorter i Varbergs kommun. De listas nedan efter folkmängd per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Varberg, 34 248
Tvååker, 2 640
Veddige, 2 260
Bua, 2 036
Tångaberg, 965
Väröbacka, 765
Trönningenäs, 743
Årnäs, 679
Skällinge, 636
Rolfstorp, 537
Tofta, 486
Åsby (Derome), 409
Kungsäter, 361
Getterön, 296
Valinge, 280
Himle, 277
Hunnestad, 259
Källstorp, 241
Torpa, 229
Kommunikationer |
Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg-Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg-Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg-Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.
Västkustbanan Malmö-Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg-Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.
Från Varbergs hamn finns färjeförbindelse med Grenå i Norddjurs kommun i Region Mittjylland i Danmark. Linjen trafikeras av Stena Line med fartyget M/S Stena Nautica.
Varbergs flygplats, belägen på Getterön, används mest av näringslivet och olika myndigheter. Banan är inte asfalterad utan består av gräs.
Politik |
Kommunfullmäktige |
Kommunfullmäktige i Varbergs kommun består av 61 ledamöter.[8] Kommunfullmäktiges ordförande sedan 2014 är Ann-Charlotte Stenkil (M).[9]
Kommunfullmäktiges ordförande under mandatperioden 2010-2014 var Jörgen Warborn, Moderaterna (M).
Kommunstyrelsen |
Kommunstyrelsen i Varbergs kommun består av 13 ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande, och 7 ersättare.
Mandatfördelning i Varbergs kommun, valen 1970–2018 |
Valår | V | S | MP | FD | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 15 | 6 | 19 | 5 | 6 |
| 51 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 16 | 5 | 20 | 4 | 6 |
| 51 | 90,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 17 | 6 | 18 | 4 | 6 |
| 51 | 91,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 17 | 7 | 15 | 4 | 8 |
| 51 | 90,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 19 | 4 | 15 | 2 | 10 |
| 51 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 20 | 3 | 11 | 6 | 9 |
| 51 | 89,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 23 | 3 | 2 | 14 | 6 | 2 | 9 |
| 61 | 86,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 21 | 2 | 3 | 13 | 4 | 4 | 12 |
| 61 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 25 | 3 | 12 | 4 | 2 | 11 |
| 61 | 86,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 6 | 20 | 2 | 4 | 10 | 2 | 6 | 11 |
| 61 | 81,06 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 22 | 2 | 4 | 9 | 4 | 5 | 11 |
| 61 | 80,55 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 4 | 20 | 2 | 1 | 2 | 10 | 4 | 3 | 15 |
| 61 | 81,93 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 20 | 4 | 2 | 2 | 7 | 4 | 2 | 18 |
| 61 | 84,54 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 20 | 4 | 2 | 6 | 7 | 4 | 2 | 14 |
| 61 | 86,29 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 18 | 8 | 9 | 5 | 4 | 13 |
| 61 | 88,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Politiska majoriteter |
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-1998 | S | V | MP | |||
1998-2002 | M | C | KD | SPI | FP | |
2002-2006 | M | C | KD | FP | SPI | |
2006-2010 | M | C | FP | KD | SPI | |
2010-2014 | M | C | FP | KD | ||
2014-2018 | M | C | MP | L | KD | |
2018- | M | C | L | KD |
Lista över kommunstyrelsens ordförande |
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Gösta Bergenheim | 1998 | 2010 | Moderaterna | |
Jörgen Warborn | 2010 | 2014 | Moderaterna | |
Ann-Charlotte Stenkil | 2014 | Moderaterna |
Näringsliv |
De största arbetsgivarna i kommunen är Varbergs kommun med omkring 4 500 anställda och Landstinget Halland med 1 400 anställda. Därefter kommer Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals med 1 400 anställda och Södra Cell Värö, en pappersmassa- och trävarufabrik, med omkring 400 anställda. Andra större arbetsgivare är AB Strängbetong, Eson Pac, Nilsson Group AB, Autotube AB, Cycleurope AB, Varbergs Sparbank, Belid AB och Derome Såg[10].
Webbföretaget LunarWorks, som ligger bakom Lunarstorm kommer från Varberg.
Kommunen (i betydelsen av offentlig organisation) omsätter omkring 2,5 miljarder kronor.
Omkring 5 000 invånare pendlar till andra orter, främst Göteborg och Falkenberg, medan omkring 3 200 pendlar till kommunen, främst från Falkenberg.
Sevärdheter |
- Bexells talande stenar
- Bockstens mosse
- Borrås skåra
Marinmuseet (tidigare Hamnmuseet)
Radiostationen i Grimeton (ett av Sveriges fjorton världsarv)- Åkrabergs ladugård
- Åkulla Friluftsgård
- Fun City
- Varbergs fästning
Vänorter |
Varberg har fyra vänorter:[11]
Haderslev, Danmark
Sanderfjord, Norge
Nystad, Finland
Karlovy Vary, Tjeckien
Se även |
- Lista över insjöar i Varbergs kommun
- Naturreservat i Varbergs kommun
- Lista över fornlämningar i Varbergs kommun
- Personer med anknytning till Varbergs kommun
Referenser |
- Statistiska Centralbyrån
Varberg - en kommuns historia. Varbergs kommun. 1993. ISBN 91-630-1470-X
Påvel Nicklasson (red.) (2005). medeltid i ätradalen - en resa i fyra etapper. ISBN 91-22-02115-9
Noter |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ ”Så styrs Varberg”. Varbergs kommun. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826102113/http://www2.varberg.se/templates/05.asp?sida=1417. Läst 14 november 2011.
^ ”Kommunfullmäktige i Varberg”. Varbergs kommun. https://www.varberg.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.12d3b98d13f7ba71e5a66f.html. Läst 29 december 2017.
^ Uppgifterna hämtade från ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2005. https://web.archive.org/web/20050830184434/http://www.naringsliv.varberg.se/. Läst 6 augusti 2005. och gällde 31 mars 2002.
^ Vänorter Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., Varbergs kommun, läst 8 april 2011.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Varbergs kommun.Bilder & media
- Officiell webbplats
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|
|