Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

1983 – MCMLXXXIII 36 år sedan
År 1980 | 1981 | 1982 1983 1984 | 1985 | 1986
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1983 MCMLXXXIII
Ab urbe condita	2735
Armeniska kalendern	1432 ԹՎ ՌՆԼԲ
Assyriska kalendern	6733
Bahaikalendern	139–140
Bengaliska kalendern	1390
Berberkalendern	2933
Brittiskt regeringsår	31 Eliz. 2 – 32 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2527
Burmesiska kalendern	1345
Bysantinska kalendern	7491–7492
Koptiska kalendern	1699–1700
Erianska kalendern	3149
Etiopiska kalendern	1975–1976
Judiska kalendern	5743–5744
Vikram Samvat	2039–2040
Sakakalendern	1905–1906
Kaliyuga	5084–5085
Holocen kalender	11983
Nri-Igbo	983–984
Persiska kalendern	1361–1362
Muslimska kalendern	1403–1404
Nengō (Japan)	Shōwa 58 (昭和58年)
Nordkoreanska kalendern	72
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4316
Minguokalendern	ROC 72 民國72年
Thailändsk kalender	2526
Unixtid	410227200–441763199

1983 (MCMLXXXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Händelser |

Januari |

• 
  1 januari
  
  
  
  • Den svenska momsen höjs till 23,46 % och videoskatt införs.
  
  
  • De svenska reglerna för att byta efternamn förenklas, genom den nya namnlag som träder i kraft denna nyårsdag.
  
  
  • 
    ARPANET byter officiellt till Internet Protocol vilket blir början för Internet.
  
  
  • Flera svenska kommuner får nya gränser. Bjurholm bryter sig ur Vännäs, Essunga lämnar Vara, Malå bryter sig ur Norsjö, Salem ur Botkyrka och Österåkers kommun ur Vaxholm.
  
  
  
  


• 
  6 januari – Ett fiskekrig utbryter mellan Storbritannien och Danmark.

• 
  9 januari – Pågatågen, som är nya lokaltåg i Skåne, införs.


• 
  16 januari – 45 personer omkommer och 22 överlever då ett turkiskt trafikflygplan havererar på Ankaras flygplats i snöstorm ^[1].


• 
  17 januari
  
  
  
  • 
    Anders Thunborg tillträder som Sveriges försvarsminister.
  
  
  • Det brittiska tv-programmet Breakfast Time, som blir Europas första TV-morgonprogram i tv, har premiär på tv-kanalen BBC One.
  
  
  
  


• 
  18 januari – En orkan utbryter i Öresund. Två personer dör när taket på slottskyrkan i Köpenhamn blåser av.


• 
  19 januari – Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer.


• 
  23 januari
  
  
  
  • 
    Björn Borg avslöjar att han senare under året tänker dra sig tillbaka från tennisen.
  
  
  • En sovjetisk kärnkraftsdriven satellit, Kosmos 1402, störtar i Indiska oceanen.
  
  
  
  


• 
  24 januari – Svensk polis ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk. Demonstranterna förs bort från atomsopfartyget Sigyn ^[2].


• 
  26 januari – Datorprogrammet Lotus 1-2-3 lanseras.


• 
  28 januari – Två personer omkommer vid helikopterolycka i Tärnafjällen, Sverige ^[1].

Februari |

• 
  9 februari – Galopphästen Shergar kidnappas av beväpnade män i Dublin.


• 
  10 februari – Hovrättslagman Birgitta Blom blir Sveriges första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.


• 
  11 februari – Sjutton personer omkommer då en svensk långtradare krockar med en buss i Grekland ^[1].


• 
  13 februari
  
  
  
  • En brand utbryter i en biograf i Turin, Italien varvid 66 personer omkommer ^[1].
  
  
  • Tre linbanevagnar störtar i den italienska skidorten Champoluc varvid tio personer omkommer.
  
  
  
  


• 
  21 februari – Punkbandet Ebba Grön slutar spela.


• 
  23 februari – Bertil Werkström, biskop i Härnösand, utses till ny svensk ärkebiskop ^[3].


• 
  26 februari – 16-åriga Carola Häggkvist vinner den svenska Melodifestivalen med låten Främling ^[3].

Mars |

• 
  1 mars – Det första svenska kyrkomötet med ökat inflytande från de politiska partierna inleds.


• 
  3 mars – Sveriges regering ger klartecken till Sveriges största industriprojekt genom tiderna, byggandet av stridsflygplanet Jas 39 Gripen ^[4].


• 
  6 mars – Konrad Hallenbarter blir förste man att åka Vasaloppet på under fyra timmar.


• 
  11 mars – En ålderdomshemsföreståndare i Trondheim förklaras skyldig till 22 mord och ett mordförsök på patienter.


• 
  18 mars – Ett libyskt krigsflygplan bombar en stad i Sudan. Egypten och Sudan ber USA om hjälp. USA ger ett flygplan med elektronisk AWACS-övervakning till Egypten ^[5].


• 
  23 mars – USA:s president Ronald Reagan presenterar en satsning på ett nytt rymdförsvar mot kärnvapenrobotar ^[3].


• 
  24 mars – Tjeckoslovakiske dramatikern Václav Havel friges efter att ha suttit fyra år i fängelse ^[3].


• 
  31 mars – En jordbävning utbryter i Colombia varvid minst 300 personer omkommer.

April |

• 
  2 april – Djurlivet i Persiska viken hotas av utsläpp från en iransk oljekälla som Irak bombar. Minst 2 000 fat rinner dagligen ut, och i mitten av april täcker oljebältet cirka 20 000 kvadratkilometer. Kriget hindrar försöken att stoppa utsläppen ^[6].


• 
  4 april – Rymdfärjan Challenger gör sin jungfruresa.


• 
  12 april – Yassir Arafat besöker Stockholm efter inbjudan av SAP. Israel protesterar mot besökets officiella prägel under överläggningarna med Olof Palme ^[2]. Han möter ledare för de nordiska socialdemokraterna.


• 
  18 april – En bomb detonerar på USA:s ambassadområde i Beirut. 80 personer omkommer.


• 
  19 april – FN:s generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talar till Sveriges riksdag.


• 
  23 april – Vid Eurovision Song Contest i München vinner Corinne Hermés för Luxemburg med bidraget Si la vie est Cadeau före Ofra Haza, Israel, med bidraget Hi och Carola Häggkvist, Sverige, med bidraget Främling.


• 
  26 april – Den svenska Ubåtsskyddskommissionen hävdar i en rapport att sovjetiska u-båtar vid flera tillfällen gjort intrång på svenska farvatten ^[4]. Man fastslår även att kränkningen i Hårsfjärden i oktober 1982 var en sovjetisk operation. Svenska regeringen avger en skarp protest till Moskva ^[7].


• 
  30 april – Hylands hörna sänds för allra sista gången.

Maj |

• 
  2 maj – Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.


• 
  7 maj – 38 döda vid hotellbrand i Istanbul ^[1].


• 
  24 maj – Den svenske överstelöjtnanten vid flygstaben Bertil Ströberg häktas misstänkt för grovt spioneri ^[7] för Polens räkning ^[3].


• 
  25 maj
  
  
  
  • Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på statsbesök till Sverige.
  
  
  • 200–300 personer omkommer då en färja fattar eld på Nilen ^[1].
  
  
  
  


• 
  Maj – Coca Cola Light introduceras i Sverige.

Juni |

• 
  Juni – Strider rasar i Libanon mellan olika PLO-grupper. Yassir Arafat utvisas från Syrien och reser till Tunis ^[3].

• 
  5 juni – Över 100 personer omkommer då passagerfartyget Alexander Suvorov krockar med en bro över Volga i Sovjetunionen ^[1].


• 
  6 juni – Svenska flaggans dag blir officiellt Sveriges nationaldag ^[8].


• 
  9 juni – Storbritannien går till parlamentsval. Regeringspartiet Conservatives vinner stort, medan Labour gör sitt sämsta val sedan 1918.


• 
  18 juni – Amerikanska rymdfärjan Challenger skjuts upp från Kennedy Space Center i Florida med 32-åriga Sally Ride samt fyra manliga astronauter, och därmed blir hon USA:s första kvinna i rymden ^[4].


• 
  22 juni – Mogens Glistrup, partiledare för det danska Framstegspartiet, döms till tre års fängelse för skattebrott.


• Mitten av året – Den svenska regeringen uttalar sitt stöd för en nordisk kärnvapenfri zon även i krigstid.

Juli |

• 
  Juli – USA inleder en serie militära övningar i Honduras ^[5].


• 
  1 juli – Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som Svenska kyrkans ärkebiskop.


• 
  5 juli – Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg. Inom en vecka blir det 900 kg.


• 
  11 juli – 119 personer omkommer då ett trafikflygplan störtar över Ecuador ^[1].


• 
  13 juli – Svenske överstelöjtnanten Bertil Ströberg döms mot sitt nekande av Stockholms tingsrätt till sex års fängelse för spioneri ^[4].


• 
  15 juli – Ett sprängattentat genomförs på Paris-Orly flygplats i Paris varvid sex personer omkommer.


• 
  16 juli – 20 personer omkommer då en brittisk helikopter störtar i dimma i Engelska kanalen ^[1].


• 
  23 juli – Resultatlösa spaningar inleds efter en främmande ubåt i Törefjärden i Norrbotten ^[7]. Törefjärden stängs dock av i en månad ^[2].


• 
  29 juli – Ola Ullsten meddelar att han tänker avgå som Folkpartiets partiledare.

Augusti |

• 
  6 augusti – Spanska oljetankern Castillo de Belver, lastad med 25 000 ton olja, tar eld och bryts i två delar utanför Kapstaden, Sydafrika. Fisket skadas, men gynnsamma vindar räddar stränderna ^[6].


• 
  7 augusti – Deltagare från 158 länder finns på plats då de första världsmästerskapen i friidrott invigs i Helsingfors ^[4].


• 
  8 augusti – USA:s president Ronald Reagan meddelar att USA tänker hjälpa Tchad med 2 AWACS-flygplan med elektronisk övervakning samt 8 F-15-jaktflygplan och mark logistiskt styrkor stöd för att hjälpa Tchad mot libyska styrkor och rebellstyrkor ^[5].


• 
  12 augusti
  
  
  
  • Immunbristsjukdomen Aids skördar sitt första offer i Sverige ^[7] då en man avlider. Aids är vid denna tid en nyupptäckt sjukdom som främst anses drabba homosexuella män och sprutnarkomaner ^[2].
  
  
  • En våldsam skogsbrand bryter ut efter järnvägen mellan Hultsfred och Oskarshamn.
  
  
  
  


• 
  16 augusti – Skogsbränder rasar i Sverige mellan Oskarshamn och Hultsfred. Att släcka tar en månad, och värden för 20 miljoner SEK förstörs ^[6].


• 
  21 augusti – Den filippinske oppositionsledaren Benigno Aquino skjuts ihjäl på Manilas flygplats då han återvänder från tre års exil i USA ^[3].

September |

• 
  1 september – Ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 269 passagerare ombord skjuts ner av sovjetiska jaktflygplan sedan man kommit innanför sovjetiska gränsen, och alla i passagerarlygplanet omkommer ^[4]. Flygplanet är på väg från Anchorage till Seoul.


• 
  3 september – Marianne Berglund vinner linjeloppet vid världsmästerskapen på cykel ^[3].


• 
  7 september – Olle Högbom försvinner i Sundsvall och återfinns aldrig. Han misstänktes en tid vara ett av Thomas Quicks offer.


• 
  8 september – En tjeckisk familj lyckas fly till Österrike i en hemgjord varmluftsballong.


• 
  15 september – Israels premiärminister Menachem Begin avgår och ersätts av Yitzhak Shamir ^[3].


• 
  16 september – Sveriges ÖB rapporterar att 40 ubåtskränkningar har ägt rum under sommaren.


• 
  23 september – 112 personer omkommer då en Boeing 737 störtar vid Abu Dhabi efter sabotage ^[1].


• 
  27 september – Minst 80 personer omkommer vid en fartygsbrand på Nicaraguasjön ^[1].


• 
  29 september – USA:s kongress antar Multinational Force in Lebanon Resolution, så att USA kan delta i den multinationella styrkan i Libanon under minst 18 månaders tid ^[5].

Oktober |

• 
  1 oktober
  
  
  
  • 
    Bengt Westerberg utses till ledare för Folkpartiet efter Ola Ullsten ^[4]. Under Ola Ullstens ledning hade partiet vid väljarundersökningar under svenska sommaren 1983 bara uppnått 4 % ^[2].
  
  
  • 
    Arlandas nya inrikeshall invigs.
  
  
  
  


• 
  4 oktober
  
  
  
  • Det ombyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen invigs.
  
  
  • 
    4-oktoberkommittén samlar i Stockholm 75 000 demonstranter mot svenska regeringens planer på att införa löntagarfonder ^[4]. Demonstrationen leds av 4 oktober-kommittén med SAF:s styrelseordförande Curt Nicolin som ledare ^[2].
  
  
  
  


• 
  7 oktober – Konglig datasektionen bildas på THS.


• 
  23 oktober – 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut då lastbilar fyllda med sprängämnen körs in på amerikanska och franska militärförläggningar i staden ^[3].

• 
  25 oktober – Amerikanska marinsoldater invaderar Grenada och kväser vänsterrevolten som ägt rum där ^[4].


• 
  27 oktober – Sveriges regering sätter in 10 miljoner SEK till upprustning av Adolf Fredriks musikskola, så att den får vara kvar i Stockholms centrum ^[9].

November |

• 
  8 november – 126 personer omkommer, eventuellt nedskjutna av gerilla, då ett angolanskt flygplan störtar strax efter starten.^[1].


• 
  9 november – I Sverige tvingar den socialdemokratiska partiopinionen Ove Rainer att avgå då det avslöjats att han minskat sin skatt med miljonbelopp genom skatteplanering som är avancerad, men inte olaglig ^[4]. Under åren som Postverkets generaldirektör betalade han endast 10 % i skatt av en årslön på 2,4 miljoner SEK ^[2]. Det är Aftonbladet som avslöjat det hela.


• 
  15 november Sten Wickbom utses till ny justitieminister efter Ove Rainer.


• 
  14 november – Första kryssningsrobotarna kommer till Greenham Common-basen utanför London, och senare påbörjas även utplacering av robotar i Västtyskland, och Sovjetunionen avbryter nedrustningsförhandlingarna ^[3].


• 
  15 november – Den av turkiska soldater besatta norra delen av Cypern utropar sig som självständig stat ^[10].


• 
  18–19 november – Sju unga georgier försöker kapa Aeroflot Flight 6833, på väg från Tbilisi till Leningrad i Sovjetunionen, och få kaptenen att flyga till Turkiet. Krisen slutar med att Spetsnaz stormar planet och 8 personer omkommer. De överlevande kaparna döms och avrättas efteråt.


• 
  26 november – Vid ett rån på Heathrow utanför London kommer rånare över guldtackor till ett värde av 350 miljoner kronor.


• 
  27 november – Ett jumbojetflygplan på väg från Frankrike till Colombia störtar utanför Madrid varvid 181 personer omkommer varav 23 svenskar ^[1].


• 
  28 november
  
  
  
  • Då rymdfärjan Columbia lyfter blir västtysken Ulf Merbold den första icke-amerikanen att följa med en rymdfärja ut i rymden.
  
  
  • 53 personer omkommer då ett nigerianskt passagerarflygplan störtar ^[1].
  
  
  
  

December |

• 
  7 december – 92 personer omkommer då 2 spanska trafikflygplan krockar i dimma vid Madrids flygplats ^[1].


• 
  17 december
  
  
  
  • En brand utbryter i ett diskotek i Madrid varvid 83 personer omkommer ^[1].
  
  
  • Sex personer omkommer och 90 skadas då en bilbomb detonerar vid entrén till varuhuset Harrods i London, Storbritannien.
  
  
  
  


• 
  18 december – 35 personer omkommer då en buss kör ner i en lavin i Italien ^[1].


• 
  21 december – Sveriges riksdag antar med 164 röster för, 158 mot och 21 nedlagda regeringens förslag om att löntagarfonder ska införas från 1 januari 1984 ^[4].


• 
  22 december – Två engelska forskare vid Oxfords universitet publicerar en rapport där Jesus antas ha blivit korsfäst den 3 april år 33 ^[11].


• 
  27 december – En brand i en transformatorstation i Enköpingstrakten orsakar strömavbrott i hela Sverige från Hälsingland och söderut samt i vissa delar av Danmark ^[12].


• 
  31 december – Eftersom Georg Rydeberg nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Jarl Kulle.

Okänt datum |

• Samförstånd nås mellan Sverige och Danmark om gränsfrågorna rörande Bornholm, Kattegatt, Öresund och Skagerack.


• Grundutbildning för kvinnor införs i den svenska armén.


• 
  USA:s vicepresident George Bush besöker Sverige.


• 
  Arbetets Museum i Norrköping invigs.


• 
  Gambro blir introducerat på Stockholmsbörsen.


• Stölderna ökar inom svensk industri, på ett företag med 3 000 anställda har 60 000 arbetshandskar gått åt på ett år ^[7].


• Aktiehandeln på Stockholms fondbörs stoppas i en vecka på grund av datakrångel ^[7].


• En stor privat marijuanaodling påträffas i Sollefteå ^[7].

Födda |

• 
  2 januari – Kate Bosworth, amerikansk skådespelare.


• 
  10 januari – David Elm, svensk fotbollsspelare.


• 
  11 januari – Miho Bošković, kroatisk vattenpolospelare.


• 
  21 januari – Marieke van den Ham, nederländsk vattenpolospelare.


• 
  24 januari – Marina Canetti, brasiliansk vattenpolospelare.


• 
  1 februari – Marilou Berry, fransk skådespelare.


• 
  2 februari
  
  
  
  • 
    Carolina Klüft, svensk friidrottare, sjukamp.
  
  
  • 
    Christian Klien, österrikisk racerförare.
  
  
  
  


• 
  7 februari – Elin Grindemyr, svensk fotomodell.


• 
  16 februari
  
  
  
  • 
    Agyness Deyn, brittisk fotomodell.
  
  
  • 
    Tuomo Ruutu, finländsk ishockeyspelare.
  
  
  
  


• 
  17 februari – Markus Granseth, programledare för barnprogrammet Bolibompa.


• 
  20 februari – Fredrik Persson, svensk fotbollsspelare.


• 
  21 februari – Daniel Ek, grundare Spotify.


• 
  25 februari – Eduardo Alves da Silva, kroatisk fotbollsspelare.


• 
  27 februari – Kate Mara, amerikansk skådespelare.


• 
  10 mars – Jelena Bovina, rysk tennisspelare.


• 
  14 mars – Amber Stachowski, amerikansk vattenpolospelare.


• 
  16 mars – Susanna Patoleta, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Excellence.


• 
  22 mars – Yosef Karami, iransk taekwondoutövare.


• 
  24 mars – Totte Steneby, svensk barnskådespelare.


• 
  26 mars – Teemu Lassila, finsk ishockeymålvakt, spelar i Djurgårdens IF.


• 
  30 mars – Sarah Stevenson, brittisk taekwondoutövare.


• 
  1 april – Sean Taylor, amerikansk utövare av amerikansk fotboll.


• 
  12 april – Jelena Dokić, serbisk tennisspelare.


• 
  15 april – Ilja Kovaltjuk, rysk ishockeyspelare.


• 
  18 april – Ida-Theres Karlsson, svensk brottare.


• 
  20 april – Erik Segerstedt, svensk artist.


• 
  22 april – Francis Capra, amerikansk skådespelare.


• 
  23 april – Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.


• 
  28 april – Noeki Klein, nederländsk vattenpolospelare.


• 
  29 april – Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.


• 
  2 maj
  
  
  
  • 
    Dani Sordo, spansk rallyförare.
  
  
  • 
    Zhang Zhilei, kinesisk amatörboxare.
  
  
  
  


• 
  10 maj – Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Grön Ungdom 1999–2003, riksdagsledamot 2002–2006.


• 
  11 maj – Holly Valance, australisk skådespelare och sångare.


• 
  12 maj – Mariza Ikonomi, albansk sångare.


• 
  14 maj – Amber Tamblyn, amerikansk skådespelare.


• 
  23 maj – Heidi Range, brittisk sångare.


• 
  25 maj – Chelse Swain, amerikansk skådespelare, The Virgin Suicides.


• 
  2 juni – Fredrik Stenman, svensk fotbollsspelare.


• 
  10 juni – Leelee Sobieski, amerikansk skådespelare.


• 
  30 juni – Cheryl Tweedy, brittisk sångare, medlem i Girls Aloud.


• 
  1 juli – Marit Larsen, norsk sångare och låtskrivare.


• 
  2 juli – Michelle Branch, amerikansk, sångare och gitarrist.


• 
  4 juli
  
  
  
  • 
    Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell.
  
  
  • 
    Amantle Montsho, botswansk friidrottare.
  
  
  
  


• 
  6 juli – Gregory Smith, amerikansk skådespelare.


• 
  7 juli – Martin Wallström, svensk skådespelare.


• 
  11 juli – Marie Serneholt, svensk sångare.


• 
  13 juli – Liu Xiang, kinesisk friidrottare.


• 
  18 juli – Hadia Tajik, norsk politiker.


• 
  21 juli – Tara Campbell, kanadensisk vattenpolospelare.


• 
  23 juli – Josefine Öqvist, svensk fotbollsspelare.


• 
  4 augusti – Niklas Joelsson, svensk rockmusiker.


• 
  6 augusti – Robin Van Persie, nederländsk fotbollsspelare.


• 
  8 augusti – Ali Rehema, irakisk fotbollsspelare.


• 
  10 augusti – Mauro Sarmiento, italiensk taekwondoutövare.


• 
  14 augusti – Mila Kunis, amerikansk skådespelare.


• 
  15 augusti
  
  
  
  • 
    Oskar Linnros, svensk artist.
  
  
  • 
    Maija Waris, före detta programledare för SVT:s barnprogram Bolibompa.
  
  
  • 
    Gwladys Épangue, fransk taekwondoutövare.
  
  
  
  


• 
  16 augusti
  
  
  
  • 
    Rianne Guichelaar, nederländsk vattenpolospelare.
  
  
  • 
    Valeria Luiselli, mexikansk författare.
  
  
  
  


• 
  17 augusti – Josefin Årling, svensk skådespelare.


• 
  18 augusti – Daniel Adams-Ray, artist, modedesigner


• 
  22 augusti
  
  
  
  • 
    Johan Andersson, svensk fotbollsspelare.
  
  
  • 
    Theo Bos, nederländsk tävlingscyklist.
  
  
  
  


• 
  26 augusti – Miwa Oshiro, japansk modell.


• 
  2 september – Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.


• 
  13 september – James Bourne, brittisk popmusiker.


• 
  14 september
  
  
  
  • 
    Mohammad Reza Khalatbari, iransk fotbollsspelare.
  
  
  • 
    Khosro Heydari, iransk fotbollsspelare.
  
  
  • 
    Amy Winehouse, brittisk sångare.
  
  
  
  


• 
  18 september
  
  
  
  • 
    Kevin Doyle, irländsk fotbollsspelare.
  
  
  • 
    Leah Metcalf, amerikansk basketspelare.
  
  
  • 
    Giulio Scandella, italiensk/kanadensisk ishockeyspelare.
  
  
  
  


• 
  21 september – Maggie Grace, amerikansk skådespelare.


• 
  26 september – Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.


• 
  5 oktober – Nicky Hilton, amerikansk designer och modell.


• 
  10 oktober – Jennifer Luv, peruansk skådespelare i pornografisk film.


• 
  13 oktober – Hannu Pikkarainen, finländsk ishockeyspelare.


• 
  15 oktober – Daniel Wretström, svensk skinnskalle.


• 
  17 oktober – Michelle Ang, malaysisk skådespelare.


• 
  29 oktober - Jérémy Mathieu, fransk fotbollsspelare.


• 
  7 november – Patrick Thoresen, norsk ishockeyspelare.


• 
  16 november – Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.


• 
  21 november – Blake McGrath, kanadensisk dansare och artist.


• 
  23 november – Gabriel Odenhammar, svensk skådespelare.


• 
  24 november – Tove Edfeldt, svensk skådespelare.


• 
  27 november – Mats Holmqvist, svensk landhockeyspelare.


• 
  2 december – Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.


• 
  13 december – Henrik Lundström, svensk skådespelare.


• 
  15 december – Wang Hao, kinesisk bordtennisspelare.


• 
  28 december – Robin Paulsson, svensk komiker och programledare.


• 
  30 december – Chika Chukwumerije, nigeriansk taekwondoutövare.

Avlidna |

• 
  8 januari – Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.


• 
  11 januari – G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.


• 
  18 januari – Greta Stave, svensk skådespelare.


• 
  24 januari – George Cukor, amerikansk filmregissör.


• 
  27 januari – Georges Bidault, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 24 juni–28 november 1946.


• 
  28 januari – Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.


• 
  31 januari – Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.


• 
  4 februari – Asta Wickman, svensk översättare av ryskspråkig litteratur.


• 
  5 februari – Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.


• 
  10 februari – Glen D. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1949.


• 
  22 februari – Georg Rydeberg, svensk skådespelare ^[7].


• 
  25 februari – Tennessee Williams, amerikansk författare.


• 
  3 mars
  
  
  
  • 
    Arthur Koestler, brittisk författare och journalist av ungersk börd.
  
  
  • 
    Georges Remi, belgisk serietecknare med pseudonymen Hergé, skapare av figuren Tintin.
  
  
  
  


• 
  10 mars – Ulf von Euler, nobelpristagare.


• 
  17 mars – Umberto II, Italiens siste kung.


• 
  25 mars – Thomas S. Gates, amerikansk bankman och politiker, USA:s försvarsminister 1959–1961.


• 
  26 mars – Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.


• 
  27 mars – James Hayter, brittisk skådespelare.


• 
  30 mars – Einar Nerman, svensk konstnär ^[7].


• 
  4 april – Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.


• 
  8 april – Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).


• 
  12 april – Desmond Bagley, brittisk thrillerförfattare.


• 
  23 april – Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.


• 
  30 april – George Balanchine, rysk koreograf.


• 
  8 maj – Folke Diurlin, svensk militär.


• 
  15 maj – Hall S. Lusk, amerikansk demokratisk politiker och jurist.


• 
  21 maj – Boris Stepantsev, rysk filmregissör.


• 
  26 maj – Anders Andelius, svensk skådespelare.


• 
  27 maj – Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962–1967.


• 
  28 maj – Walter Reisch, österrikisk-amerikansk, manusförfattare, regissör och filmproducent.


• 
  1 juni – Jack Dempsey, f.d. världsmästare i tungviktsboxning.


• 
  4 juni – Gunn Wållgren, svensk skådespelare.


• 
  8 juni – Tom Steed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1981.


• 
  12 juni – Norma Shearer, amerikansk skådespelare.


• 
  19 juni – Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.


• 
  24 juni – Gerhard 'Gerry' T. Rooth, svensk-amerikansk tidningsman.


• 
  30 juni – Leonard B. Jordan, amerikansk republikansk politiker, senator 1962–1973.


• 
  1 juli – Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.


• 
  5 juli – Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.


• 
  6 juli – Bertil Schütt, svensk författare.


• 
  17 juli
  
  
  
  • 
    Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
  
  
  • 
    Nils B. Hansson, svensk länsjägmästare och politiker (folkpartist).
  
  
  
  


• 
  25 juli – Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.


• 
  29 juli
  
  
  
  • 
    Luis Buñuel, spansk filmregissör.
  
  
  • 
    David Niven, brittisk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  30 juli
  
  
  
  • 
    Lynn Fontanne, brittisk skådespelare.
  
  
  • 
    Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  3 augusti
  
  
  
  • 
    Eric Grate, svensk skulptör.
  
  
  • 
    Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  4 augusti – Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.


• 
  10 augusti – Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak ^[7].


• 
  11 augusti – Gustav Sandgren, svensk författare.


• 
  17 augusti – Ira Gershwin, amerikansk författare.


• 
  21 augusti – Benigno Aquino, filippinsk oppositionsledare, mördad.


• 
  24 augusti – James Kealoha, amerikansk politiker.


• 
  31 augusti – Albert Francis Hegenberger, amerikansk militär och flygare


• 
  3 september – Einar Larsson, svensk operasångare.


• 
  13 september – Axel Strand, svensk politiker, f.d. LO-ordförande.


• 
  15 september
  
  
  
  • 
    Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
  
  
  • 
    Beverley Nichols, var enbrittisk författare och journalist.
  
  
  
  


• 
  16 september
  
  
  
  • 
    Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
  
  
  • 
    Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
  
  
  
  


• 
  21 september
  
  
  
  • 
    Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  
  
  • 
    Birgit Tengroth, svensk skådespelare och författare.
  
  
  
  


• 
  25 september – Leopold III, belgisk exkung.


• 
  4 oktober – Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.


• 
  6 oktober – Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.


• 
  8 oktober – Robert Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1967–1975.


• 
  22 oktober – Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare.


• 
  29 oktober – Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare ^[7].


• 
  4 november – Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.


• 
  9 november – Olle Hilding, svensk skådespelare.


• 
  15 november – John Le Mesurier, brittisk skådespelare.


• 
  18 november – Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.


• 
  25 november
  
  
  
  • 
    Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.
  
  
  • 
    Curt Edgard, svensk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  5 december – Martin Lamm, svensk konstnär och tidningstecknare.


• 
  8 december – Maritta Marke, svensk skådespelare och sångare.


• 
  10 december – Lennart Brant-Lundin, svensk militär.


• 
  25 december – Joan Miró, spansk surrealistisk målare.


• 
  28 december – Dennis Wilson, amerikansk musiker (drunkningsolycka).


• 
  Alice Huyler Ramsey, första amerikanska kvinnan som genomförde en transkontinental bilfärd i USA.

Nobelpris ^[13] |

• Fysik
  
  
  
  • 
    Subramanyan Chandrasekhar, USA
  
  
  • 
    William A. Fowler, USA
  
  
  
  


• Kemi – Henry Taube, USA


• Medicin – Barbara McClintock, USA


• Litteratur – Sir William Golding, Storbritannien


• Fred – Lech Wałęsa, Polen


• Ekonomi – Gerard Debreu, USA

Referenser |

Fotnoter |

1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
   


2. ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1983, NE, Bra Böcker, 2000
   


3. ^ [a b c d e f g h i j k] 100 år med Aftonbladet – 1983, 1999
   


4. ^ [a b c d e f g h i j k] 20:e århundrades När Var Hur – 1983, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
   


5. ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet Arkiverad 12 oktober 2011 på WebCite
   


6. ^ [a b c] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
   


7. ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige – 1983, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
   


8. 
   ^ Faktakalendern 2000–1983 (Sverige), 1999
   


9. 
   ^ Horisont 1983, Bertmarks förlag, sidan 256 – Kommunalnämnden fick ge sig: Musikskola levde vidare
   


10. 
    ^ Faktakalendern 2000–1983 (Utlandet), Semic 1999
    


11. 
    ^ Horisont 1989, Bertmarks, sidan 299– Månen daterade korsfästelsen
    


12. 
    ^ Horisont 1989, Bertmarks, sidan 301 - Kortslutning i Hamra mörklade hela Sverige
    


13. 
    ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 
    

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör 1983.
  Bilder & media