Hohhot




.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}























Hohhot



















Mongoliska :

Kökeqota.svg


Kökeqota
Хөххот


kinesiska :

呼和浩特市?


pinyin: Hūhéhàotè shì


Centraltorget i Hohhot.Centraltorget i Hohhot.








Typ av område:

Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå



 Stad på prefekturnivå

Provins
Inre Mongoliet
(prefekturer i Inre Mongoliet)
Huvudort
Xincheng












Areal

Totalt
17 271 km²

Stadsdistrikt
2 101 km²













Folkmängd

Totalt*

2 866 615 (2010)
166 inv./km²

Stadsdistrikt*

1 980 774 (2010)
942,8 inv./km²


Större kinesiska nationaliteter*



  • Hankineser (89%)


  • Mongoler (11%)



Officiell webbplats

Hohhots läge i Inre Mongoliet, Kina.
Hohhots läge i Inre Mongoliet, Kina.

*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx
Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000.


Hohhot, tidigare känd som Kweisui, är en stad på prefekturnivå och huvudstad i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina.


Stadskommunen hade 1,9 miljoner invånare vid senaste folkräkningen (2010). De största etniska grupperna är mongoler (11 procent) och hankineser (89 procent).




Innehåll






  • 1 Näringsliv


  • 2 Historia


  • 3 Administrativ indelning


  • 4 Källor





Näringsliv |


I Hohhot är Kinas två största mejeriföretag, Mengniu and Yili, förlagda. Stadens serviceindustri utgör grunden för stadens ekonomi och Hohhot är ett finansiellt centrum för Inre Mongoliet.[1]



Historia |


Hohhot, som betyder den "Blåa staden" på mongoliska, grundades 1554 av den mongoliske härskaren Altan Khan, som grundade ett rike på Ordosplatån och etablerade fredliga relationer med Mingdynastin. På 1600-talet erövrades Ordos av den manchuiska Qingdynastin och staden döptes om till Guihua (歸化) på kinesiska och fick namnet Kūke hoton på manchuiska. Staden blev nu en prefektur i Shanxi-provinsen och manchuerna etablerade också en garnison för de Åtta fänikorna intill Guihua som fick namnet Suiyuan (綏遠) på kinesiska och Goroki be elhe obuha hoton på manchuiska.[2]


Efter Qingdynastins fall slogs Guihua samman med Suiyuan till "Kweisui" .mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}(kinesiska: 歸綏?, pinyin: Guīsuī), som 1928 och blev huvudstad i den nya provinsen Suiyuan. Under det andra kinesisk-japanska kriget återfick Hohhot sitt mongoliska namn och blev huvudstad i den japanska lydstaten Mengjiang.[2]


Efter Japans nederlag 1945 återställdes Suiyuan-provinsen och staden fick tillbaka sitt kinesiska namn Kweisui. När Suiyuan införlivades med Inre Mongoliet 1954 blev Hohhot huvudstad i den nya autonoma regionen och återfick sitt mongoliska namn.[2] Den gamla staden Guihua har omorganiserats till stadsdistriktet Yuquan medan Suiyuan blivit stadsdistriktet Xincheng.



Administrativ indelning |




Hohhots administrativa indelning.


Hohhot består av fyra stadsdistrikt, fyra härad och ett mongoliskt banér:[3]



  1. Stadsdistriktet Huimin (回民区; "huikinesernas distrikt"), 175 km², 220.000 invånare;

  2. Stadsdistriktet Xincheng (新城区, "Den nya staden"), 700 km², 320.000 invånare;

  3. Stadsdistriktet Yuquan (玉泉区), 213 km², 190.000 invånare;

  4. Stadsdistriktet Saihan (赛罕区), 1.013 km², 360.000 invånare;

  5. Häradet Togtoh (托克托县), 1.313 km², 200.000 invånare, huvudort är köpingen Shuanghe (双河镇);

  6. Häradet Wuchuan (武川县), 4.885 km², 170.000 invånare, huvudort är köpingen Hoho Ereg (可可以力更镇);

  7. Häradet Horinger (和林格尔县), 3.401 km², 190.000 invånare, huvudort är köpingen Chengguan (城关镇);

  8. Häradet Qingshuihe (清水河县), 2.859 km², 140.000 invånare, huvudort är köpingen Chengguan (城关镇);


  9. Vänstra Tümed-banéret (土默特左旗), 2.712 km², 350.000 invånare, huvudort är köpingen Qasq (察素齐镇).



Källor |




  1. ^ The China Perspective - Inner Mongolia Arkiverad 6 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

  2. ^ [a b c] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 223.


  3. ^ GeoHive - China, Inner Mongolia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.


  • Sanders, Alan J. K. Historical Dictionary of Mongolia. 3:e upplagan. Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2010.



Popular posts from this blog

An IMO inspired problem

Management

Investment