Renin




.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}




Question book-4.svg

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Renin är ett proteolytiskt enzym som bildas i njurarnas juxtaglomerulära apparat som svar på att blodtrycket sjunker. Renin omvandlar angiotensinogen i blodplasma till angiotensin I. Angiotensin I omvandlas i sin tur av enzymet ACE (angiotensinkonverterande enzym) i lungornas kapillärer till slutprodukten angiotensin II. Angiotensin II leder till flera effekter i kroppen, bland annat:



  • Leder till kontraktion av glatt muskulatur (vasokonstriktion), vilket i sin tur ökad kärlresistensen

  • Stimulerar binjurens produktion av aldosteron

  • Stimulerar hypofysens utsöndring av ADH

  • Slutgiltiga effekter blir att blodvolym samt blodtryck ökar


En ny läkemedelsklass kallad direkta reninhämmare (DRI) har under 2007 godkänns av EU. Läkemedlet Rasilez (aliskiren) är det första exempel på reninhämning.



Upptäckt |


Renins effekt och dess samband med genomblödning i njurarna upptäcktes av den finske fysiologen Robert Tigerstedt i samarbete med sin assistent Per Gustaf Bergman medan han arbetade vid Karolinska institutet i Stockholm. Det presenterades första gången år 1897 vid en kongress i Moskva[1] följt av utförlig redovisning inklusive benämningen renin år 1898 i tidskriften Skandinavisches Archiv für Physiologie[2]. Upptäckten var betydligt före sin tid då vare sig kunskap, utrustning och laboratorieskicklighet var tillräckligt utvecklade så andra lyckades inte reproducera Tigerstedts resultat, utan de föll mer eller mindre i glömska under närmare 40 år till inpå 1930-talet[3], varefter en snabb och intensiv forskning kring hormonet vidtog.



Referenser |




  1. ^ Aurell, Mattias (2018). ”Så upptäcktes renin - det blodtryckshöjande hormonet”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 115 (19): sid. 870-2. ISSN 0023-7205. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kultur/2018/05/Sa-upptacktes-renin--det-blodtryckshojande-hormonet/. Läst 4 maj 2018. 


  2. ^ Tigerstedt, Robert; Bergman, Per Gustaf (1898). ”Niere und Kreislauf” (på tyska). Skandinavisches Archiv für Physiologie 8: sid. 223-271. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1748-1716.1898.tb00272.x. Läst 5 maj 2018. 


  3. ^ Marks, Leonard S.; Maxwell, Morton H. (1979). ”Tigerstedt and the discovery of renin. An historical note.” (på engelska). Hypertension (Dallas TX, USA: American Heart Association (AHA)) 1 (4): sid. 384-8. http://hyper.ahajournals.org/content/1/4/384.long. Läst 5 maj 2018. 



Se även |



  • Juxtaglomerulära apparaten

  • Renin-angiotensinsystemet


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}















-

Popular posts from this blog

1300-talet

Image
Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1300–1399. För decenniet 1300–1309, se 1300-talet (decennium). .mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output
Read more

1300-talet

Image
Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1300–1399. För decenniet 1300–1309, se 1300-talet (decennium). .mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output
Read more

Has there ever been an instance of an active nuclear power plant within or near a war zone?

Image
36 3 The question Has there ever been a military combat going on around an active (running or in outage but not decommissioned) commercial nuclear power plant? Or dangerously near it? If yes, how did the plant and its personnel fare in such situation? Why I ask Let's assume for the scope of this question modern commercial nuclear power plants (CANDU, PWR, BWR of generation II plus all of gen III and newer) are usually reasonably safe to operate given that the engineering has been done right and there is a whole cohort of very well trained personnel on-site at all times, well rested and with considerable resources on their hands. Things hard to get with an armed conflict like the recent Syrian war raging around. I can't seem to find any reference or a comprehensive article about this, hence this question.
Read more