Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Kristdemokraterna
Förkortning	KD
Land	Sverige
Partiordförande	Ebba Busch Thor
Partisekreterare	Peter Kullgren
Gruppledare	Andreas Carlson
Grundat	20 mars 1964
Huvudkontor	Munkbron 1, Stockholm
Antal medlemmar	20 137[1] (5)
Politisk ideologi	Nutid: Kristdemokrati Socialkonservatism Ekonomisk liberalism Historisk: Värdekonservatism
Politisk position	Höger
Internationellt samarbetsorgan	Centrist Democrat International
Nationellt samarbetsorgan	Alliansen
Europeiskt samarbetsorgan	Europeiska folkpartiet
Politisk grupp i Europaparlamentet	Gruppen EPP
Färg(er)	Vit, blå, grön
Ungdomsförbund	Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)
Studentförbund	Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)
Kvinnoförbund	Kristdemokratiska kvinnoförbundet
Europaparlamentet[2]
Röstandel	5,93 %
Mandat	1 / 20
Riksdagen[3]
Röstandel	6,32 %
Mandat	22 / 349
Landstingsfullmäktige[4]
Röstandel	7,11 %
Mandat	119 / 1 696
Kommunfullmäktige[5]
Röstandel	5,20 %
Mandat	676 / 12 700
Webbplats
www.kristdemokraterna.se
Svensk politik Politiska partier Val

Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt och socialkonservativt politiskt parti i Sverige.^[6] På partiets valsedlar anges partibeteckningen Kristdemokraterna. Partiledare är sedan 25 april 2015 Ebba Busch Thor.

Kristdemokraterna antog sitt nuvarande namn 1996 som ersatte Kristdemokratiska Samhällspartiet som använts från 1987 som då ersatte Kristen demokratisk samling som partiet bar från dess grundande 1964. Partiet fick in sin första representant i riksdagen 1985 i en valsamverkan med Centerpartiet och kom in under eget namn 1991. Sedan 2004 ingår Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna i den borgerliga Alliansen.

Kristdemokraterna beskrev sig ursprungligen som ett icke-socialistisk parti, men ville inte heller betecknas som borgerligt, men tog ställning för en borgerlig regering när de inledde ett valsamarbete 1985 med Thorbjörn Fälldins centerparti. I dag betecknar Kristdemokraterna sig som ett "värdeorienterat idéparti" som "står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund" och hävdar sig till den kontinentala kristdemokratiska traditionen med idéer som personalism, människan och hennes ofullkomlighet, förvaltarskap, subsidiaritet och solidaritet.^[7] Partiet profilerar sig främst inom vård, omsorg samt familje- och äldrefrågor.

Partiet är mandatmässigt det sjätte största i Sveriges riksdag och har cirka 21 600 medlemmar. Partiet har sitt starkaste stöd i valkretsarna i Jönköpings län, Stockholms län och Västra Götalands läns västra valkrets.

I Europaparlamentsvalet 2014 erhöll Kristdemokraterna 5,93 procentenheter av väljarnas röster och har därmed ett mandat i parlamentet. I parlamentet är Kristdemokraterna en del av Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Partiet är medlem av det Europeiska folkpartiet och Kristdemokratiska internationalen.

Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) med samma namn.

Ideologi |

Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser man vara grunden för det goda samhället.

Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och den ekonomiska politiken vilken innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.

Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina systerpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet vilken de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från.^[7] Partiet har dock under en längre tid försökt närma sig denna kontinentala, katolskt sprungna kristdemokrati, som också har idémässiga kopplingar till konservatismen.^[8]

Kärnfrågor |

Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitiken, äldreomsorgen och vården. De förespråkar en liberal familjepolitik, där de anser barnens omhändertagande är främst familjens ansvar, snarare än staten eller andra politiska instanser. Genom exempelvis vårdnadsbidraget ska familjen själv få en möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, samt även en barnomsorgspeng så att föräldrar kan välja olika former av barnomsorg. Inom äldreomsorgen lyfter man upp de äldres rätt till ett värdigt liv. De vill ha en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Äldre ska även kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldrehem. Inom företagspolitiken vill de bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen.

Under valet 2006 profilerade de sig starkt för sänkt bensinpris^[9][10] och för slopad fastighetsskatt. Under den kommande mandatperioden var de en drivande faktor inom alliansen till att avskaffa fastighetsskatten, som togs bort den 1 januari 2008.^[11] Partiet är för könsneutrala äktenskap, men vill överlåta äktenskapsbegreppet till civilsamhället och för att tydligare skilja på kyrka och stat i lagstiftningen. 2015 antog Kristdemokraternas riksting en motion som ställde sig bakom lagstiftningen som tillåter samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.^[12]

Historia |

Bildandet och de tidiga åren |

1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter (vilket då motsvarade cirka 30 % av Sveriges befolkning), och därmed var Sveriges största namninsamling genom tiderna sett till befolkningsantal, så drevs förslaget igenom i riksdagen, vilket skapade mycket kritik.

Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.

Efter att Ekstedt avlidit 1972 valdes Alf Svensson på rikstinget 1973 till ny partiordförande.

Valsamverkan med Centerpartiet |

1985 hade Kristen demokratisk samling (KDS) en valsamverkan med Centern som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att det borgerliga blocket med hjälp av KDS skulle kunna få en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev i en bemärkelse en framgång för KDS, man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet. Dock fick man inte riksdagsledamöter i proportion till den andel röster som tillfallit KDS inom ramen för den gemensamma valbeteckningen vilket man inom partiet ansåg sig varit lovad, och en stor del av partiets ledning ansåg sig därmed ha tjänat mindre på samarbetet än vad man gav till Centern i form av nya röster.

Riksdagsinträdet och vidare |

1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) och år 1991 kom man över fyraprocentsspärren och tog plats i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten Regeringen Carl Bildt där KdS fick tre statsråd. Tre år senare, riksdagsvalet 1994 var partiet dock nära att åka ur riksdagen men höll sig kvar med ett valresultat bara något över fyraprocentsspärren. 1995 bytte partiet åter namn, nu till det nuvarande Kristdemokraterna.

I april 2004 lämnade Alf Svensson partiledarposten efter drygt 30 år för att efterträdas av Göran Hägglund. Efter valet 2006 och fram till 2014 satt Kristdemokraterna återigen i en moderatledd regering med tre statsråd.

Som en kuriositet kan nämnas att riksdagsledamoten Dagmar Heurlin under pågående mandatperiod lämnade Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) i maj 1968 och gick med i KDS. Även om hon formellt sett då var Partilös, en så kallad "Politisk vilde", fram till riksdagens upplösning i oktober samma år, kan hon därmed göra anspråk på att vara "den första KDS:aren i riksdagen".

Alliansregeringen |

Kristdemokraterna deltar allt fortsatt i Allians för Sverige (vardagligt "Alliansen") som bildade regering tillsammans efter riksdagsvalet 2006. I regeringen Reinfeldt fick Kristdemokraterna tre ministrar: Göran Hägglund, Socialminister, Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister.

Efter riksdagsvalet 2010 satt Göran Hägglund och Maria Larsson kvar, medan Mats Odell blev gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen och Stefan Attefall gick in som ny minister med titeln Civil- och bostadsminister. Maria Larsson bytte samtidigt titel till Barn- och äldreminister.

I oktober 2011 accepterade Mats Odell de nomineringar han hade fått till posten som partiledare för kristdemokraterna och utmanade därmed Göran Hägglund om partiledarskapet. På ett extra riksting den 28 januari 2012 fick Hägglund förnyat förtroende på posten som partiledare.^[13]

Nutid |

Göran Hägglund efterträddes 25 april 2015 som partiledare av Ebba Busch Thor. Övriga kandidater till partiledarposten var Jakob Forssmed,^[14] och i ett tidigare skede Acko Ankarberg Johansson, som båda dock drog sig ur sina kandidaturer.^[15] Även Lars Adaktusson hade nominerats men tackat nej.^[16]

Kristdemokraternas riksting fattade den 9 oktober 2015 beslutet att partiet skulle lämna den så kallade decemberöverenskommelsen.^[17]

Under mandatperioden 2014–2018 låg Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under 4%-spärren (i juni 2018 lågt som 2,4 procent i Sifos mätning). Inför riksdagsvalet 2018 den 9 september 2018 lyckades man dock valspurta, och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,37 procent.^[18][19] Ett valresultat som är partiets högsta på 12 år och det femte högsta i partiets historia.^[20]

Organisation |

Partiets organisation består av tre nivåer: partiavdelning, partidistrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på partiavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för partidistrikts- och riksorganisationsnivå.

Vid alla tre nivåer finns en styrelse som väljs av respektive partiavdelningsårsmöte, partidistriktsårsmöte eller riksting. Därtill har de tre associerade förbunden rätt att utse varsin ledamot och ersättare på respektive organisationsnivå.

Kontroverser |

Under 2000-talet var partiet kritiserat för att vara motståndare till utökade rättigheter för homosexuella.^[21][22] Diskussionerna har handlat om partiets syn på äktenskapslagstiftningen och vilka par som ska tillåtas att prövas som adoptivföräldrar. 2005 blev Erik Slottner vald till KDU:s ordförandepost, och hoppades att valet av honom till ordförande i ungdomsförbundet skulle bidra till att motverka kritik mot partiet kring homosexuella.^[23][24] Slottner tvingades dock avgå efter ett år som ordförande efter att ha förlorat medlemmarnas förtroende.^[25][26] Partiet blev 2011 kritiserat av RFSL efter ett uttalande gällande homosexuellt samlag av den kristdemokratiske riksdagsledamoten Rolf Åbjörnsson.^[27]

Kristdemokratiska politiker |

Partiordförande | 1964–1972 Birger Ekstedt 1973–2004 Alf Svensson 2004–2015 Göran Hägglund 2015– Ebba Busch Thor Förste vice partiordförande | 1964–1968 Lewi Pethrus, därefter "hedersordförande" 1968–1979 Åke Gafvelin 1979–1982 Ernst Johansson 1982–1985 Maj-Lis Palo 1985–1993 Jan Erik Ågren (riksdagsledamot 1991–1994) 1993–2003 Inger Davidsson 2003–2015 Maria Larsson 2015– Jakob Forssmed Andre vice partiordförande | 1965–1976 Sven Enlund 1976–1979 Jona Eriksson 1979–1982 Maj-Lis Palo 1982–1987 Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002, 2006–) 1987–1989 Rose-Marie Frebran (riksdagsledamot 1991–2002) 1989–1990 Britt-Marie Laurell 1990–1993 Ingrid Näslund (riksdagsledamot 1991–2000) 1993–2003 Anders Andersson (landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län 2002–2006) 2003–2004 Göran Hägglund 2004–2012 Mats Odell 2012–2015 David Lega 2015–2017 Emma Henriksson 2017– Lars Adaktusson Partisekreterare | 1964–1972 Bertil Carlsson 1972–1978 Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002) 1978–1985 Per Egon Johansson 1985–1989 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000) 1989–1991 Inger Davidson 1991–1993 Lars Lindén (riksdagsledamot 2002–2008) 1993–1994 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000) 1994–2002 Sven Gunnar Persson (riksdagsledamot 2002–2008) 2002–2006 Urban Svensson 2006–2010 Lennart Sjögren 2010–2018 Acko Ankarberg Johansson 2018– Peter Kullgren Gruppledare i riksdagen | 1991–2002 Göran Hägglund 2002–2010 Stefan Attefall 2010–2012 Mats Odell 2012–2015 Emma Henriksson 2015– Andreas Carlson Statsråd från Kristdemokraterna i olika regeringar | Regeringen Bildt 1991–1994 Alf Svensson (biståndsminister) 1991–1994 Inger Davidsson (civilminister) 1991–1994 Mats Odell (kommunikationsminister), Regeringen Reinfeldt 2006–2010 Mats Odell (kommun- och finansmarknadsminister) 2006–2014 Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister till 2010, därefter barn- och äldreminister) 2006–2014 Göran Hägglund (socialminister) 2010–2014 Stefan Attefall (civil- och bostadsminister)

Andra kända svenska kristdemokrater |

• 
  Lars Adaktusson, journalist, europaparlamentariker 2014–


• 
  Christian Carlsson, ungdomsförbundets ordförande 2013–2018, riksdagsledamot 2018–


• 
  Peter Althin, riksdagsledamot 2002–2006 och rättspolitisk talesperson


• 
  Abgar Barsom, fotbollsspelare


• 
  Marcus Birro, programledare, skribent


• 
  Jerzy Einhorn, cancerläkare och riksdagsledamot 1991–1994


• 
  Gert Fylking, komiker


• 
  Karlis Neretnieks,^[28] generalmajor


• 
  Aron Modig, ungdomsförbundets ordförande 2011–2013, riksdagsledamot 2014–


• 
  Paolo Roberto, programledare, TV-kock, författare och fd proffsboxare^{[källa behövs]}
  


• 
  Eva Rydberg, komiker


• 
  Sara Skyttedal, ungdomsförbundets ordförande 2013–2016


• 
  Bror Stefenson, amiral och seniorförbundets ordförande 2002–2007


• 
  Peo Thyrén, artist


• 
  Alice Timander, tandläkare


• 
  Charlie Weimers, ungdomsförbundets ordförande 2008–2011

Valresultat |

Riksdagsval |

Valår	%	Mandat
1964	1,78 %	0 av 230
1968	1,50 %	0 av 230
1970	1,80 %	0 av 350
1973	1,75 %	0 av 350
1976	1,36 %	0 av 349
1979	1,39 %	0 av 349
1982	1,87 %	0 av 349
1985	2,64 %	1 av 349
1988	2,94 %	0 av 349
1991	7,14 %	26 av 349
1994	4,07 %	15 av 349
1998	11,77 %	42 av 349
2002	9,15 %	33 av 349
2006	6,59 %	24 av 349
2010	5,60 %	19 av 349
2014	4,57 %	16 av 349
2018	6,37 %	22 av 349

• Vid valet 1985 var Kristdemokraterna i valsamverkan med Centerpartiet under beteckningen "Centern".

Landstingsval |

Valår	%
1966	1,94 %
1970	1,93 %
1973	2,07 %
1976	1,93 %
1979	2,04 %
1982	2,40 %
1985	1,99 %
1988	3,05 %
1991	7,00 %
1994	3,74 %
1998	9,98 %
2002	8,20 %
2006	6,65 %
2010	5,01 %
2014	5,17 %
2018	7,11 %

Kommunalval |

Valår	%
1966	1,52 %
1970	1,84 %
1973	2,07 %
1976	1,96 %
1979	2,09 %
1982	2,42 %
1985	2,01 %
1988	2,80 %
1991	5,78 %
1994	3,21 %
1998	8,00 %
2002	7,09 %
2006	5,80 %
2010	4,36 %
2014	3,98 %
2018	5,20 %

Europaparlamentsval |

Valår	%	Mandat
1995	3,98 %	0 av 20
1999	7,64 %	2 av 22
2004	5,68 %	1 av 19
2009	4,68 %	1 av 18
2014	5,93 %	1 av 20

Resultat i riksdagsval per kommun |

Kristdemokraterna har ända sedan grundandet haft sitt starkaste fäste i Jönköpings läns valkrets och då främst i det område som brukar kallas Svenska bibelbältet. Detta är ett område med en stark kyrklig tradition och en djupt rotad kristen tro. Detta har helt naturligt lett till att kristdemokraterna är starka i dessa områden, då de anses ta vara på de kristna värdena. I kommunerna Sävsjö, Gnosjö, Aneby och Vaggeryd har detta lett till ett mycket starkt stöd. Röstsiffrorna för kristdemokraterna i dessa kommuner uppgår till nära eller över 25 % av rösterna, vilket leder till att de får mycket starkt inflytande.

• 
  

  

  
  

  
  

  1973
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1976
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1979
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1982
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1988
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1991
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1994
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  1998
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  2002
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  2006
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  2010
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  2014
  

  
  

  
  

I regeringsställning |

Kristdemokraterna gjorde sitt intåg i riksdagen på egen hand 1991 och blev samtidigt ett regeringsparti, en regering som satt fram till valet 1994. Mellan 2006 och 2014 var partiet åter i regeringsställning och har därmed varit i regeringsställning under 11 av sina 27 år i riksdagen.

Regeringar med Kristdemokraterna |

1. 
   Regeringen Bildt 1991–1994


2. 
   Regeringen Reinfeldt 2006–2014

Båda regeringarna som Kristdemokraterna ingått/ingår i har varit koalitionsregeringar där Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna ingått och där Moderaterna innehaft statsministerposten.

Kristdemokratiska reformer |

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

• 1994 Statligt Vårdnadsbidrag (slopat efter Socialdemokraternas valseger samma år)


• 1994 Skolan får en Värdegrund från och med den nya läroplanen Lpo94


• 2008 Vårdnadsbidraget återinförs genom att kommunerna får möjlighet att införa det på kommunal nivå


• 2008 Fastighetsskatten avskaffas och ersätts av en begränsad kommunal avgift


• 2009 Lagen om valfrihetssystem införs


• 2009 Apoteksmonopolet avskaffas


• 2009 Kömiljarden inrättas - en reform som inte i första hand var en ekonomisk satsning, utan en prestationsbaserad premie för att förmå vårdgivarna att korta köerna i vården


• 2010 Vårdval blir obligatoriskt för samtliga landsting/regioner


• 2012 Gåvoskatteavdraget införs, som ger en skattelättnad för den som skänkt pengar till frivilligorganisationer


• 2014 Attefallshus - byggnader om 25 kvadratmeter får upprättas utan bygglov

Se även |

Associerade förbund |

• Kristdemokratiska Ungdomsförbundet


• Kristdemokratiska Seniorförbundet


• Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Övriga sidoorganisationer |

• Kristdemokratiska Studentförbundet


• Kristdemokratiskt Internationellt Center


• Öppna kristdemokrater


• Stiftelsen Civitas
  


• Studieorganisationen Framtidsbildarna
  

Oberoende nomineringsgrupp i kyrkovalet |

• Kristdemokrater för en levande kyrka

Övrigt |

• Kristdemokrati


• Personalism


• Kristdemokraterna


• Kristdemokratiska partiet

Kristdemokratiska ledarsidor |

Kristdemokraterna äger, via Samhällsgemenskaps Förlags AB , tidningen Poletik.^[29] Partiet utgav tidskriften Kristdemokratisk Debatt mellan åren 1992 och 2003 och Kristdemokraten 1979 till 2015.^[30][31]
Kristdemokraterna ger även ut tidningen Vardagsliv fyra gånger om året.

Två andra svenska veckotidskrifter betecknar sig som kristdemokratiska, se Listan över kristdemokratiska tidningar.

Referenser |

1. 
   ^ Lindholm, Amanda (23 februari 2018). ”Sjunkande medlemsantal oroar inte Schyman”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjunkande-medlemsantal-oroar-inte-schyman/. Läst 27 februari 2018. 
   


2. 
   ^ ”Fördelning av mandat och fastställelse av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare i valet till Europaparlamentet 2014” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 30 maj 2014. http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 3 juni 2014. 
   


3. 
   ^ ”Röster - Val 2018” (på sv). data.val.se. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 16 september 2018. 
   


4. 
   ^ ”Röster landstingsval 2018”. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 20 oktober 2018. 
   


5. 
   ^ ”Röster kommunval 2018”. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 10 oktober 2018. 
   


6. 
   ^ Marie Demker (24 oktober 2014). ”Kristdemokraterna”. Göteborgs universitet, partiforskningsprogrammet. http://partiforskning.gu.se/Partibloggen/kristdemokraterna. Läst 14 maj 2016. 
   


7. ^ [a b] ”Ideologi”. Vår Politik. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 27 februari 2014. https://archive.is/20140227172031/http://web.archive.org/web/20050926142519/www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Ideologi.aspx. Läst 12 oktober 2008. 
   


8. 
   ^ Hagevi, Magnus. Det våras för regionen, avsnitt Kristna i det politiska rummet. http://som.gu.se/digitalAssets/1294/1294376_123-138_hagevi.pdf. Läst 13 maj 2016 
   


9. 
   ^ ”Stockholmarna kräver sänkt bensinskatt”. Kristdemokraterna. 13 juli 2006. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606143210/http://www.kristdemokraterna.se/PressOchMedia/Pressmeddelanden/KommunikationerOchIT/sankmomsenpabensin.aspx. 
   


10. 
    ^ ”Kristdemokraternas står fast: Sänk bensinpriset!”. Kristdemokraterna. 1 september 2006. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606143148/http://www.kristdemokraterna.se/gunillatjernberg/Artiklar/060901bensinutspel.aspx. 
    


11. 
    ^ ”Fastighetsskatten tas bort 2008”. Dagens Nyheter. 3 april 2007. http://www.dn.se/ekonomi/fastighetsskatten-tas-bort-2008/. 
    


12. 
    ^ ”KD-ja till samkönades adoptionsrätt”. SvD.se. http://www.svd.se/kd-ja-till-samkonades-adoptionsratt. Läst 11 december 2015. 
    


13. 
    ^ Högström, Erik (28 januari 2012). ””"Stolt att leda KD””. Expressen. Arkiverad från originalet den 31 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120131141321/http://www.expressen.se/nyheter/1.2693158/goran-hagglund-stolt-att-leda-kd. Läst 28 januari 2012. 
    


14. 
    ^ ”Jakob Forssmed ger upp partiledarstrid”. Dagens Nyheter. 11 mars 2011. http://www.dn.se/nyheter/politik/jakob-forssmed-ger-upp-partiledarstrid/. 
    


15. 
    ^ ”Ankarberg hoppar av som KD-kandidat”. Aftonbladet. 26 februari 2015. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20378699.ab. 
    


16. 
    ^ ”Lars Adaktusson vill inte bli KD-ledare”. Aftonbladet. 9 februari 2015. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20286357.ab. 
    


17. 
    ^ ”Sara Skyttedal: ”Det är en segerns dag””. Svenska Dagbladet. 9 oktober 2015. http://www.svd.se/sara-skyttedal-det-ar-en-segerns-dag/om/kds-riksting-2015. 
    


18. 
    ^ Johansson, Linnea (9 september 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Räkna aldrig, aldrig ut en kristdemokrat igen’”. Metro. Läst 12 september 2018.
    


19. 
    ^ ”Rödgröna större än Alliansen när alla röster är räknade”. SVT. Läst 13 september 2018.
    


20. 
    ^ ”Valresultat”. tacitus.nu. Läst 12 september 2018.
    


21. 
    ^ ””Alla ska ha rätt till en mamma och en pappa””. Svenska Dagbladet. 20 augusti 2006. http://www.svd.se/alla-ska-ha-ratt-till-en-mamma-och-en-pappa. 
    


22. 
    ^ ”Kd motarbetar homosexuella”, Aftonbladet, 2006-07-31
    


23. 
    ^ Bögfaktorn, svt.se
    


24. 
    ^ KDU valde bög till ny ordförande, Sylvester, 2004-05-21
    


25. 
    ^ Erik Slottner tvingades avgå Sylvester, 2005-05-06
    


26. 
    ^ "De knivhögg mig i ryggen", Aftonbladet, 2005-05-06
    


27. 
    ^ ”Uttalande befäster negativ kd-syn på homosexualitet”. RFSL. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110808224816/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=5872. 
    


28. 
    ^ ”Kristdemokraterna - "Vi måste kunna försvara vår nation" - ny försvarspolitik”. kristdemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222162725/https://kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Vi-maste-kunna-forsvara-Sverige---ny-forsvarspolitik-presenteras-i-dag/. Läst 12 december 2015. 
    


29. 
    ^ ”– Tidningen POLETIK –”. www.poletik.net. http://www.poletik.net/. Läst 11 juli 2015. 
    


30. 
    ^ Kristdemokratisk debatt.. Stockholm: Civitas. 1992–2003. Libris 8264774 
    


31. 
    ^ ”Tidningen Kristdemokraten!!”. kristdemokraten.se. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712155513/http://kristdemokraten.se/. Läst 11 juli 2015. 
    

Litteratur |

• 
  Arbøl, Niels; Svensson Ingvar (1986). Kristdemokraterna - en världsrörelse. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744830. ISBN 91-85036-22-6 
  


• 
  Ekstedt, Birger (1970). Kristen demokratisk samling - en politisk nödvändighet.. [Solna]: Samhällsgemenskaps förl. Libris 740828 
  


• 
  Hjorth Attefall Cecilia, red (2004). Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati : 1964–2004. Stockholm: Samhällsgemenskaps förl. Libris 9411162. ISBN 91-85036-52-8 (inb.) 
  


• 
  Johansson, Göran V. (1985). Kristen demokrati på svenska: studier om KDS tillkomst och utveckling 1964–1982 = [Christian democratic parties and Christian democracy]. Bibliotheca historica Lundensis, 0519-9700 ; 59. Malmö: LiberFörlag/Gleerup. Libris 7270934. ISBN 91-40-05103-X 
  


• 
  Lindfelt, Erik (1991). Moralpartiet: en bok om KDS. Stockholm: Carlsson. Libris 7666016. ISBN 91-7798-433-1 
  


• 
  Nilsson, Torbjörn (2010). ”Tron bar in i politiken”. Populär historia (nr. 6): sid. s. 38–41. ISSN 1102-0822. 
  


• 
  Olsson, Bernt (2004). Upprinnelsen: om Kristdemokraternas första tid i Sverige. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 9566982. ISBN 91-85036-56-0 (inb.) 
  


• 
  Sandström, Allan (1979). KDS, partiet bakom fromhetsvallen. LT pocket, 99-0117456-2. Stockholm: LT. Libris 7252293. ISBN 91-36-01329-3 
  


• 
  Sjöstedt Erik, red (2009). FFFF: frihet, familj, flit, företagsamhet : en ny kristdemokrati : inspirationsbok. Lidingö: Ett Till förlag. Libris 11478204. ISBN 978-91-978245-0-7 
  


• 
  Svensson, Alf (1984). I tiden: från motvind till uppvindar. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744825. ISBN 91-85036-10-2 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Kristdemokraterna (Sverige).
  Bilder & media
  
  


• Kristdemokraterna


• Kristdemokraternas principprogram


• Dagens Nyheters temasida om Kristdemokraterna

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Kristdemokraterna Ledarskap Partiledare Ekstedt  · Svensson  · Hägglund  · Busch Thor Partisekreterare Carlsson · Nyman · Johansson · Ericsson · Davidsson · Lindén · Ericsson · Persson · Svensson · Sjögren · Ankarberg Johansson Gruppledare Hägglund · Attefall · Odell · Henriksson · Carlson I regeringsställning Bildt (1991-1994)1 · Reinfeldt (2006-2014)2 Associerade organisationer Kristdemokratiska ungdomsförbundet · Kristdemokratiska Seniorförbundet · Kristdemokratiska Kvinnoförbundet · Organisationer och företag Civitas · Framtidsbildarna · Kristdemokratiska Studentförbundet · Kristdemokrater i Svenska kyrkan · Kristdemokratiskt Internationellt Center Historia och relaterade ämnen Kristdemokraternas historia · Kristdemokrati · Alliansen · Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) · Kristdemokratiska internationalen 1Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet · 2Koalitionsregering (Alliansen)

v • r Politiska partier i Sverige Partier med bäst resultat i senaste val Sveriges riksdag (349 platser) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (100) · Moderata Samlingspartiet (70) · Sverigedemokraterna (62) · Centerpartiet (31) · Vänsterpartiet (28) · Kristdemokraterna (22) · Liberalerna (20) · Miljöpartiet de gröna (16) Mindre partier i riksdagsvalet (med minst 1 000 röster vid valet 2018) Feministiskt initiativ (0,46 %) · Alternativ för Sverige (0,31 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,11 %) · Direktdemokraterna (0,08 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,08 %) · Enhet (0,07 %) · Djurens parti (0,06 %) · Kristna Värdepartiet (0,05 %) · Nordiska motståndsrörelsen (0,03 %) · Klassiskt liberala partiet (0,02 %) Europaparlamentet (20 av 751 platser) S&D (6) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5)  · Feministiskt initiativ (1) EPP (4) Moderata Samlingspartiet (3) · Kristdemokraterna (1) G/EFA (4) Miljöpartiet de gröna (4) ALDE (3) Liberalerna (2) · Centerpartiet (1) ECR (2) Sverigedemokraterna (2) GUE/NGL (1) Vänsterpartiet (1) Mindre partier i Europaparlamentsvalet (med minst 1 000 röster vid valet 2014) Piratpartiet (2,23 %)  · Junilistan (0,31 %)  · Djurens parti (0,24 %)  · Enhet (0,04 %) Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Riksdagspartiernas medlemsutveckling