Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Sveriges regering

Konungariket Sveriges regering
Lilla riksvapnet
Roll	Ministär
Etablerad	1 januari, 1975
Grundlag	Regeringsformen
Föregångare	Sveriges riksråd (1200-talet—1789) Rikets allmänna ärendens beredning (1789-1809) Kungl. Maj:t (1809—1974)
Ministär
Regering	Regeringen Löfven
Statsminister	Stefan Löfven
Statsministerns ställföreträdare	Margot Wallström
Vice statsminister	Isabella Lövin
Antal statsråd	23
Administration
Arbetsspråk	Svenska
Myndighet	Regeringskansliet
Lokalisering	Stockholm
Placering	Rosenbad (sedan 1981)

Sveriges regering (regeringen), formellt Konungariket Sveriges regering;^[1] före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl. Maj:t eller Statsrådet; är Sveriges högsta verkställande myndighet^[2] och består kollektivt av statsråden, sammankallade under statsministerns ordförandeskap. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste i enlighet med parlamentarismens grundprincip åtnjuta riksdagsmajoritetens stöd för att bestå.

Till sitt förfogande har regeringen flera departement, Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen som tillsammans utgör avdelningar i Regeringskansliet, vars myndighetschef är statsministern.

Sveriges statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Konungen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Historia |

Sveriges regering har sitt ursprung i det råd, kallat "rådet" eller "rikets råd", som omgav kungen från äldre tid. Rådets verksamhet är belagt åtminstone sedan medeltid. Under Magnus Erikssons förmyndartid på 1320-talet började rådet kallas "rikets råd" istället för den äldre benämningen "Konungens råd". Medlemmarna bestod i äldre tid oftast av stormän. De olika medlemmarna hade olika titlar som markerade deras funktion, bland annat kallades konungens ställföreträdare för riksdrots. Efter 1500-talet kom nya titlar till, bland annat riksskattmästare, se även riksämbetsmän. Benämningen "rådet" lever än idag kvar i ordet statsråd.

Riksrådet avvecklades av Gustav III efter införandet av Förenings- och säkerhetsakten efter Riksdagen 1789, och ersattes av Rikets allmänna ärendens beredning.

I och med 1809 års regeringsform fick Beredningen andra uppgifter, och ersattes som regeringsorgan av Statsrådet (vilket ursprungligen refererade både till kollektivet och dess enskilda medlemmar). Fram till utgången av 1974 ledde Konungen regeringssammanträdena, då kallade konselj (Kunglig majestät). Statsråden, som alla utsågs av Konungen, var i formell mening dennes rådgivare och det var formellt sett Konungen som enrådigt fattade alla regeringsbeslut och promulgerade lag (kunglig sanktion). Ursprungligen ägde konseljerna alltid rum på Stockholms slott.

”	Enligt den parlamentariska praxis som vuxit fram i vårt land och som nu föreslås bli grundlagsfäst ankommer det på regeringen att under ansvar inför riksdagen utöva vad som med en term hämtad från nuvarande RF benämns riksstyrelsen. I parlamentarismen såsom den nu allmänt uppfattas och kommer till uttryck i förslaget till RF ligger att regeringen är ett kollektiv, uppbyggt kring statsministerns person, vilket får förutsättas hållas samman av gemensamma politiska värderingar och målsättningar.	„
– Justitieminister Lennart Geijer i Kungl Maj:ts proposition 1973:90, sid. 171

Efter att 1974 års regeringsform trädde i kraft 1 januari 1975 leder statsministern regeringssammanträdena och dessa äger sedan 1982 rum på Rosenbad. Fortfarande hålls konselj på Stockholms slott några gånger om året. De är numera möten som går ut på att informera statschefen om regeringens dagsaktuella arbete, så kallad informationskonselj, och statsministern är enligt regeringsformen skyldig att hålla statschefen informerad om rikets angelägenheter. Konselj är också obligatorisk efter att riksdagen valt en ny statsminister. Det är vid konseljen som den nya regeringen formellt tillträder.

Uppgifter |

• Genomförandet av de lagar som riksdagen har beslutat om


• Införande av särskilda tillämpningsregler avseende olika lagar


• Initiativ till och tillsättande av statliga utredningar


• Formulerande av lagförslag i form av propositioner
  


• Författande av statens budget


• Utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter med mera


• Benådanden eller mildrade straff för dömda brottslingar


• Rättsliga avgöranden inom Högsta förvaltningsdomstolen
  


• Utrikesförhandlingar och representation

Regeringen har i princip ansvar för allting som enligt regeringsformen inte tillkommer riksdagen, det vill säga allt utom budgetreglering och lagstiftning. Denna behörighet brukar kallas för restkompetensen.^[3] Regeringen är till exempel statsförvaltningens högsta chef och har rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter till lagarna och har rätt att förordna om nyval till riksdagen. Regeringens makt anses ha stärkts i Sverige på senare år, i förhållande till Riksdagen, bland annat som en följd av EU-medlemskapet

Tillsättning och regeringstyper |

Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Därefter godkänns hela regeringen av riksdagen. Vid koalitionsregeringar är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.

Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas, måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti, eller enskilda ledamöter från ett annat parti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en samlingsregering var under andra världskriget.

Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen. Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering till dess att en ny regering tillträder.

Departement |

Den nuvarande regeringen omfattar 24 ministrar inklusive statsministern. Antalet regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Under delar av 2000-talet har Guiness rekordbok listat den svenska regeringen som världens mest jämställda med 11 kvinnliga av samtliga 22 statsråd. Statsministern leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Ibland har vice statsministrar utsetts; om ingen sådan finns är den mest seniore ministern vice statsminister.

Regeringskansliet är indelat i Statsrådsberedningen, ett antal departement och en förvaltningsavdelning. För tillfället finns tretton departement men antalet är inte fastställt i lag. Sålunda är vissa statsråd även departementschefer medan andra ansvarar för delområden inom ett större departement. Statsråden är vanligtvis riksdagsledamöter men de behöver inte vara det. Statsråd som är riksdagsledamöter, inklusive statsministern, ger upp sin plats i riksdagen under den tid de är ministrar och ersätts då av en annan representant från samma parti. Under sina besök i riksdagen - till exempel under interpellationer (frågor till regeringen från riksdagsledamöterna) - sitter ministrarna på särskilt utsedda platser i det nedre vänstra hörnet av riksdagens plenisal.

Statsförvaltningen |

Fördjupning: Sveriges myndigheter

En statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen om inte myndigheten enligt regeringsformen eller annan lag är myndighet under riksdagen.^[4] Regeringen låter departementen i Regeringskansliet handlägga frågor och utgöra kontaktpunkter till myndigheterna uppdelat efter departementens sakområden. Det förekommer undantagsvis att fler än ett departement är kontaktpunkt mot en viss myndighet. Myndigheten lyder dock under regeringen och inte under Regeringskansliet eller något av departementen.

Förvaltningsmyndigheterna står, till skillnad från domstolarna, i ett principiellt lydnadsförhållande till regeringen.^[5] Emellertid gäller den begränsningen att varken riksdagen eller regeringen får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett ärende som utgör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.^[6]

Sveriges ministärer och regeringar |

Statsråd under 1809 års regeringsform |

Fram till år 1876 var konungen inte bara statschef utan också regeringschef. Samtliga ministärer var ämbetsmannaregeringar, och dess medlemmar utvaldes av kungen, utan parlamentarisk inblandning.

• Karl XIII:s statsråd


• Karl XIV Johans statsråd (till 1840)


• Karl XIV Johans statsråd (från 1840)


• Oscar I:s statsråd


• Karl XV:s statsråd


• Oscar II:s statsråd

Statsråd efter regeringschefsreformen 1876 |

1876 inrättades statsministerämbetet, vilket ersatte kungen i rollen som regeringschef. 1809 års regeringsform reviderades i enlighet med detta, men fortfor att vara gällande.

Tvåkammarriksdagen hade ersatt ståndsriksdagen 1866, men det dröjde till 1900-talets första decennier innan partiväsendet på allvar slog igenom. Under 1800-talet var många riksdagsledamöter oanslutna, och ministärerna bestod av ämbetsmän, såväl utan som med riksdagsmandat, som av förtjänat kungens förtroende.

Turerna kring den svensk-norska unionens upplösning föranledde 1905 ämbetsmannaregeringen Ramstedts avgång. För första gången genomfördes i Sverige ett totalt regeringsskiftet - tidigare hade aldrig en hel regering avgått simultant; ministrarna hade istället tillträtt och avgått successivt. Den efterförljande ministären, koalitionsregeringen Lundeberg, var den första att bildas utifrån riksdagens sammansättning, istället för de utnämnda statsrådens relation till kungen. Dess tillträde innebar sålunda ett första verkligt genombrott för parlamentarismen i Sverige.^[7]

Samma höst genomfördes andrakammarvalet 1905, i vilket liberalernas framgångar innebar att Sverige fick sin första enpartiregering - regeringen Staaff I. För första gången hade ett allmänt val haft markant påverkan på regeringsbildningen.

Färgkoder:	Obunden	Socialdemokratisk	Center	Liberal	Konservativ
	Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet.

Ministär	Statsminister	Period	Typ av regering	Parti(er)
De Geer d.ä.	Louis De Geer d.ä.	20 mars 1876 – 19 april 1880	Ämbetsmannaregering	—
Posse	Arvid Posse	19 april 1880 – 13 juni 1883	Ämbetsmannaregering	—
Thyselius	Carl Johan Thyselius	13 juni 1883 – 16 maj 1884	Ämbetsmannaregering	—
Themptander	Robert Themptander	16 maj 1884 – 6 februari 1888	Ämbetsmannaregering	—
Bildt	Gillis Bildt	6 februari 1888 – 12 oktober 1889	Ämbetsmannaregering	—
Åkerhielm	Gustaf Åkerhielm	12 oktober 1889 – 10 juli 1891	Ämbetsmannaregering	—
Boström I	Erik Gustaf Boström	10 juli 1891 – 12 september 1900	Ämbetsmannaregering	—
von Otter	Fredrik von Otter	12 september 1900 – 5 juli 1902	Ämbetsmannaregering	—
Boström II	Erik Gustaf Boström	5 juli 1902 – 13 april 1905	Ämbetsmannaregering	—
Ramstedt	Johan Ramstedt	13 april 1905 – 2 augusti 1905	Ämbetsmannaregering	—
Lundeberg	Christian Lundeberg	2 augusti 1905 – 7 november 1905	Majoritetskoalition	Allmänna valmansförbundet, Liberala samlingspartiet
Staaff I	Karl Staaff	7 november 1905 – 29 maj 1906	Minoritetsregering	Liberala samlingspartiet
Lindman I	Arvid Lindman	29 maj 1906 – 7 oktober 1911	Minoritetsregering	Allmänna valmansförbundet
Staaff II	Karl Staaff	7 oktober 1911 – 17 februari 1914	Minoritetsregering	Liberala samlingspartiet
Hammarskjöld	Hjalmar Hammarskjöld	17 februari 1914 – 30 mars 1917	Ämbetsmannaregering	—
Swartz	Carl Swartz	30 mars 1917 – 19 oktober 1917	Minoritetsregering	Allmänna valmansförbundet
Edén	Nils Edén	19 oktober 1917 – 10 mars 1920	Majoritetskoalition	Liberala samlingspartiet, Socialdemokraterna
Branting I	Hjalmar Branting	10 mars 1920 – 27 oktober 1920	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
De Geer d.y.	Louis De Geer d.y.	27 oktober 1920 – 23 februari 1921	Ämbetsmannaregering	—
von Sydow	Oscar von Sydow	23 februari 1921 – 13 oktober 1921	Ämbetsmannaregering	—
Branting II	Hjalmar Branting	13 oktober 1921 – 19 april 1923	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Trygger	Ernst Trygger	19 april 1923 – 18 oktober 1924	Minoritetsregering	Allmänna valmansförbundet
Branting III	Hjalmar Branting	18 oktober 1924 – 24 januari 1925	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Sandler	Rickard Sandler	24 januari 1925 – 7 juni 1926	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Ekman I	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1926 – 2 oktober 1928	Minoritetskoalition	Frisinnade folkpartiet, Sveriges liberala parti
Lindman II	Arvid Lindman	2 oktober 1928 – 7 juni 1930	Minoritetsregering	Allmänna valmansförbundet
Ekman II	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1930 – 6 augusti 1932	Minoritetsregering	Frisinnade folkpartiet
Hamrin	Felix Hamrin	6 augusti 1932 – 24 september 1932	Minoritetsregering	Frisinnade folkpartiet
Hansson I	Per Albin Hansson	24 september 1932 – 19 juni 1936	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Pehrsson-Bramstorp	Axel Pehrsson-Bramstorp	19 juni 1936 – 28 september 1936	Minoritetsregering	Bondeförbundet
Hansson II	Per Albin Hansson	28 september 1936 – 13 december 1939	Majoritetskoalition	Socialdemokraterna, Bondeförbundet
Hansson III	Per Albin Hansson	13 december 1939 – 31 juli 1945	Samlingsregering	Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Högerpartiet, Folkpartiet
Hansson IV	Per Albin Hansson[8]	31 juli 1945 – 11 oktober 1946	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Erlander I	Tage Erlander	11 oktober 1946 – 1 oktober 1951	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Erlander II	Tage Erlander	1 oktober 1951 – 31 oktober 1957	Majoritetskoalition	Socialdemokraterna, Bondeförbundet
Erlander III	Tage Erlander	31 oktober 1957 – 14 oktober 1969	Minoritetsregering (1957-1968) Majoritetsregering (1968-1969)	Socialdemokraterna
Palme I	Olof Palme	14 oktober 1969 – 31 december 1974	Majoritetsregering (1969-1970) Minoritetsregering (1971-1974)	Socialdemokraterna

Regeringar under 1974 års regeringsform |

Färgkoder:	Socialdemokratisk	Center	Liberal	Moderat
	Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet.

Regering	Statsminister	Period	Typ av regering	Parti(er)
Palme I	Olof Palme	1 januari 1975 – 8 oktober 1976	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Fälldin I	Thorbjörn Fälldin	8 oktober 1976 – 18 oktober 1978	Majoritetskoalition	Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
Ullsten	Ola Ullsten	18 oktober 1978 – 12 oktober 1979	Minoritetsregering	Folkpartiet
Fälldin II	Thorbjörn Fälldin	12 oktober 1979 – 22 maj 1981	Majoritetskoalition	Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
Fälldin III	Thorbjörn Fälldin	22 maj 1981 – 8 oktober 1982	Minoritetskoalition	Centerpartiet, Folkpartiet
Palme II	Olof Palme[9]	8 oktober 1982 – 13 mars 1986	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Carlsson I	Ingvar Carlsson	13 mars 1986 – 27 februari 1990	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Carlsson II	Ingvar Carlsson	27 februari 1990 – 4 oktober 1991	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Bildt	Carl Bildt	4 oktober 1991 – 7 oktober 1994	Minoritetskoalition	Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokratiska samhällspartiet
Carlsson III	Ingvar Carlsson	7 oktober 1994 – 22 mars 1996	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Persson	Göran Persson	22 mars 1996 – 6 oktober 2006	Minoritetsregering	Socialdemokraterna
Reinfeldt	Fredrik Reinfeldt	6 oktober 2006 – 3 oktober 2014	Majoritetskoalition (2006-2010) Minoritetskoalition (2010-2014)	Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
Löfven	Stefan Löfven	3 oktober 2014 – 25 september 2018	Minoritetskoalition	Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna

Se även |

• Regeringens belöningsmedaljer


• Riksens ständer


• Riksrådet i Sverige


• Statsverket


• Svensk författningssamling


• Sveriges internationella överenskommelser


• Statsråd (Sverige)

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ Svar på fråga 2004/05:1438 om undertecknare av slutdokument om nya grundregler inom EU, hämtad 2012-02-11.
   


2. 
   ^ Jfr prop. 1975/76:160 s. 134.
   


3. 
   ^ Prop. 1973:90, sid 139.
   


4. 
   ^ 12 kap. 1 § regeringsformen (1974:152)
   


5. 
   ^ ”SOU 2004:23”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2006. https://web.archive.org/web/20060213023503/http://www.regeringen.se/content/1/c4/38/93/09a0a3e6.pdf.  s. 62.
   


6. 
   ^ 12 kap. 2 § regeringsformen (1974:152)
   


7. 
   ^ Evert Vedung och Margareta Brundin. Unionsupplösningens riksdagar, Stockholm: Sveriges riksdag, 2005. s. 44f
   


8. 
   ^ Hansson avled den 6 oktober 1946. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
   


9. 
   ^ Olof Palme avled den 28 februari 1986. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
   

Tryckta källor |

• 
  Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (2003). Vår författning (13:e upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik. ISBN 91-47-05175-2 
  


• 
  Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (12:e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2 
  

Externa länkar |

• Regeringens webbplats


• Sveriges regeringar under 1900-talet

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Sveriges ministärer och regeringar Medeltid till Gustavianska tiden (från 1200-talet till 1809) Riksrådet  · Rikets allmänna ärendens beredning Under 1809 års regeringsform (1809–1876) Karl XIII:s statsråd · Karl XIV Johans statsråd (till 1840) · Karl XIV Johans statsråd (från 1840) · Oscar I:s statsråd · Karl XV:s statsråd · Oscar II:s statsråd De första statsministärerna (1876-1914) De Geer d.ä. · Posse · Thyselius · Themptander · Gillis Bildt · Åkerhielm · Boström I · von Otter · Boström II · Ramstedt · Lundeberg · Staaff I · Lindman I · Staaff II Från första till andra världskriget (1914-1945) Hammarskjöld · Swartz · Edén · Branting I · De Geer d.y. · von Sydow · Branting II · Trygger · Branting III · Sandler · Ekman I · Lindman II · Ekman II · Hamrin · Hansson I · Pehrsson-Bramstorp · Hansson II · Hansson III Rekordåren (1945–1974) Hansson IV · Erlander I · Erlander II · Erlander III · Palme I Under 1974 års regeringsform (sedan 1975) Palme I · Fälldin I · Ullsten · Fälldin II · Fälldin III · Palme II · Carlsson I · Carlsson II · Carl Bildt · Carlsson III · Persson · Reinfeldt · Löfven Politik i Sverige · Sveriges politiska historia  · Sveriges statsråd · Kunglig Majestät · Kunglig Majestäts kansli · Regeringskansliet · Sveriges politiska partier

v • r Sveriges departement och statsråd Regeringskansliet 1626–1801: Kanslikollegium · 1801–1975: Kunglig Majestäts kansli Nuvarande departement Arbetsmarknadsdepartementet · Finansdepartementet · Försvarsdepartementet · Justitiedepartementet · Kulturdepartementet · Miljö- och energidepartementet · Näringsdepartementet · Socialdepartementet · Utbildningsdepartementet · Utrikesdepartementet Övriga avdelningar Förvaltningsavdelningen · Statsrådsberedningen Tidigare departement Bostadsdepartementet · Budgetdepartementet · Civildepartementet · Ecklesiastikdepartementet · Ekonomidepartementet · Folkhushållningsdepartementet · Handelsdepartementet · Industridepartementet · Inrikesdepartementet · Integrations- och jämställdhetsdepartementet · Jordbruksdepartementet · Kommundepartementet · Kommunikationsdepartementet · Landsbygdsdepartementet · Lantförsvarsdepartementet · Miljödepartementet · Miljö- och naturresursdepartementet · Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet · Närings- och handelsdepartementet · Sjöförsvarsdepartementet · Utbildnings- och kulturdepartementet Föregångare Ecklesiastikexpeditionen · Handels- och finansexpeditionen (Handelsexpeditionen) · Kammarexpeditionen (Civilexpeditionen) · Krigsexpeditionen · Nedre justitierevisionen (Revisionsexpeditionen) · Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen (Utrikesexpeditionen, Första utrikesexpeditionen, Tyska utrikesexpeditionen) Sveriges regering · Sveriges statsminister · Sveriges statsråd · Sveriges förvaltningsmyndigheter Statsråd Regeringschef Statsminister · Statsministerns ställföreträdare Departementschefer Arbetsmarknadsminister · Finansminister · Försvarsminister · Justitieminister  · Miljöminister · Kulturminister · Näringsminister  · Socialförsäkringsminister · Utbildningsminister · Utrikesminister Övriga statsråd Barnminister · Biståndsminister · Bostadsminister · Civilminister · Demokratiminister · Energiminister · EU-minister · Finansmarknadsminister · Folkhälsominister · Gymnasie- och kunskapslyftsminister · Minister för högre utbildning och forskning · Idrottsminister · Infrastrukturminister · Inrikesminister · IT-minister · Jämställdhetsminister · Klimatminister · Konsumentminister · Landsbygdsminister · Migrationsminister · Minister för nordiskt samarbete · Samfundsminister · Samordningsminister · Sjukvårdsminister · Stadsutvecklingsminister · Ungdomsminister · Äldreminister Budgetminister · Ecklesiastikminister · Ekonomiminister · Folkhushållningsminister · Handelsminister · Industriminister · Integrationsminister · Jordbruksminister · Justitiestatsminister · Kommunminister · Kommunikationsminister · Krigsminister · Samhällsbyggnadsminister · Sjöminister · Socialminister · Utrikesstatsminister Övriga historiska statsråd i urval Invandrarminister · Planminister · Skatteminister · Skolminister Tidigare rådsämbeten Hovkansler · Justitiekansler · Kabinettssekreterare · Kanslipresident · Kansliråd · Ombudsråd · Riksföreståndare · Riksmarskalk · Riksråd · Riksämbetsman (Riksdrots - Riksmarsk - Riksamiral - Rikskansler - Riksskattmästare) · Statssekreterare Sveriges regering · Regeringen Löfven · Regeringskansliet · Sveriges departement

v • r Sveriges departement och statsråd Regeringskansliet 1626–1801: Kanslikollegium · 1801–1975: Kunglig Majestäts kansli Nuvarande departement Arbetsmarknadsdepartementet · Finansdepartementet · Försvarsdepartementet · Justitiedepartementet · Kulturdepartementet · Miljö- och energidepartementet · Näringsdepartementet · Socialdepartementet · Utbildningsdepartementet · Utrikesdepartementet Övriga avdelningar Förvaltningsavdelningen · Statsrådsberedningen Tidigare departement Bostadsdepartementet · Budgetdepartementet · Civildepartementet · Ecklesiastikdepartementet · Ekonomidepartementet · Folkhushållningsdepartementet · Handelsdepartementet · Industridepartementet · Inrikesdepartementet · Integrations- och jämställdhetsdepartementet · Jordbruksdepartementet · Kommundepartementet · Kommunikationsdepartementet · Landsbygdsdepartementet · Lantförsvarsdepartementet · Miljödepartementet · Miljö- och naturresursdepartementet · Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet · Närings- och handelsdepartementet · Sjöförsvarsdepartementet · Utbildnings- och kulturdepartementet Föregångare Ecklesiastikexpeditionen · Handels- och finansexpeditionen (Handelsexpeditionen) · Kammarexpeditionen (Civilexpeditionen) · Krigsexpeditionen · Nedre justitierevisionen (Revisionsexpeditionen) · Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen (Utrikesexpeditionen, Första utrikesexpeditionen, Tyska utrikesexpeditionen) Sveriges regering · Sveriges statsminister · Sveriges statsråd · Sveriges förvaltningsmyndigheter Statsråd Regeringschef Statsminister · Statsministerns ställföreträdare Departementschefer Arbetsmarknadsminister · Finansminister · Försvarsminister · Justitieminister  · Miljöminister · Kulturminister · Näringsminister  · Socialförsäkringsminister · Utbildningsminister · Utrikesminister Övriga statsråd Barnminister · Biståndsminister · Bostadsminister · Civilminister · Demokratiminister · Energiminister · EU-minister · Finansmarknadsminister · Folkhälsominister · Gymnasie- och kunskapslyftsminister · Minister för högre utbildning och forskning · Idrottsminister · Infrastrukturminister · Inrikesminister · IT-minister · Jämställdhetsminister · Klimatminister · Konsumentminister · Landsbygdsminister · Migrationsminister · Minister för nordiskt samarbete · Samfundsminister · Samordningsminister · Sjukvårdsminister · Stadsutvecklingsminister · Ungdomsminister · Äldreminister Budgetminister · Ecklesiastikminister · Ekonomiminister · Folkhushållningsminister · Handelsminister · Industriminister · Integrationsminister · Jordbruksminister · Justitiestatsminister · Kommunminister · Kommunikationsminister · Krigsminister · Samhällsbyggnadsminister · Sjöminister · Socialminister · Utrikesstatsminister Övriga historiska statsråd i urval Invandrarminister · Planminister · Skatteminister · Skolminister Tidigare rådsämbeten Hovkansler · Justitiekansler · Kabinettssekreterare · Kanslipresident · Kansliråd · Ombudsråd · Riksföreståndare · Riksmarskalk · Riksråd · Riksämbetsman (Riksdrots - Riksmarsk - Riksamiral - Rikskansler - Riksskattmästare) · Statssekreterare Sveriges regering · Regeringen Löfven · Regeringskansliet · Sveriges departement

v • r Sveriges landshövdingar Nuvarande län Blekinge · Dalarna · Gotland · Gävleborg · Halland · Jämtland · Jönköping · Kalmar · Kronoberg · Norrbotten · Skåne · Stockholm · Södermanland · Uppsala · Värmland · Västerbotten · Västernorrland · Västmanland · Västra Götaland · Örebro · Östergötland Historiska län Göteborgs och Bohus · Kristianstad · Malmöhus · Skaraborg · Älvsborg Sveriges län

v • r Europas regeringar Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland