1980
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
 | |
1980 – MCMLXXX 39 år sedan
| |
År 1977 | 1978 | 1979 1980 1981 | 1982 | 1983 | |
Årtionde 1960-talet | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet | |
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV | |
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport | |
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap | |
Andra tideräkningar | |
Gregorianska kalendern | 1980 MCMLXXX |
Ab urbe condita | 2732 |
Armeniska kalendern | 1429 ԹՎ ՌՆԻԹ |
Assyriska kalendern | 6730 |
Bahaikalendern | 136–137 |
Bengaliska kalendern | 1387 |
Berberkalendern | 2930 |
Brittiskt regeringsår | 28 Eliz. 2 – 29 Eliz. 2 |
Buddhistisk kalender | 2524 |
Burmesiska kalendern | 1342 |
Bysantinska kalendern | 7488–7489 |
Koptiska kalendern | 1696–1697 |
Erianska kalendern | 3146 |
Etiopiska kalendern | 1972–1973 |
Judiska kalendern | 5740–5741 |
Vikram Samvat | 2036–2037 |
Sakakalendern | 1902–1903 |
Kaliyuga | 5081–5082 |
Holocen kalender | 11980 |
Nri-Igbo | 980–981 |
Persiska kalendern | 1358–1359 |
Muslimska kalendern | 1400–1401 |
Nengō (Japan) | Shōwa 55 (昭和55年) |
Nordkoreanska kalendern | 69 |
Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 13 dagar |
Koreanska kalendern | 4313 |
Minguokalendern | ROC 69 民國69年 |
Thailändsk kalender | 2523 |
Unixtid | 315532800–347155199 |
1980 (MCMLXXX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern. Det var också det första året och det första skottåret i decenniet 1980-talet.
Innehåll
1 Händelser
1.1 Januari
1.2 Februari
1.3 Mars
1.4 April
1.5 Maj
1.6 Juni
1.7 Juli
1.8 Augusti
1.9 September
1.10 Oktober
1.11 November
1.12 December
1.13 Okänt datum
2 Födda
3 Avlidna
4 Nobelpris [24]
5 Referenser
5.1 Fotnoter
6 Externa länkar
Händelser |
Januari |
1 januari
- Den nya lagen om kognatisk tronföljd i Sverige träder i kraft, varvid prinsessan Victoria blir svensk kronprinsessa.
Lagprövningsrätten skrivs in i Sveriges regeringsform. Den gäller alla myndigheter, föreskrifter och lagar, och innebär att man ej skall tillämpa en föreskrift om den står i strid med Sveriges grundlagar.[1]
Dorotea bryter sig ur Åsele kommun, och Vadstena bryter sig ur Motala kommun.
4 januari – Volvo, Saab och bilimportörer protesterar mot föreslagna miljökrav på 1980-talets bilar, som bl.a. gäller blyfri bensin och minskad bränsleförbrukning.[2]
8 januari – Kongresspartiet vinner parlamentsvalet i Indien och Indira Gandhi blir åter Indiens premiärminister.[3]
14 januari – Regionala nyhetsprogrammet Östnytt från Norrköping startar sina sändningar. Till en början sänds Östnytt över södra Södermanland, Östergötlands och norra Kalmar län. Första nyhetsuppläsare blir Ann-Britt Ryd Pettersson.
18 januari – Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper seglat på en av bropelarna i mörkret. Sju bilar kör över kanten, och åtta människor omkommer.[3]
21 januari – 128 personer omkommer då ett iranskt inrikesflygplan störtar.[4]
22 januari
- Den sovjetiske regimkritikern Andrej Sacharov arresteras i Moskva.[3]
Electrolux köper Grängeskoncernen.[5]
- Den sovjetiske regimkritikern Andrej Sacharov arresteras i Moskva.[3]
26 januari – Israel och Egypten upprättar diplomatiska förbindelser.[6]
29 januari – Svenska Transportarbetareförbundets ordförande Hans Ericson tvingas avgå efter en rad uppseendeväckande affärer.[3]
31 januari
Spaniens ambassad i Guatemala invaderas och sätts i brand, vilket kräver 36 människors liv.- 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.[4]
Februari |
De 13:e Olympiska vinterspelen hölls i Lake Placid, USA.
12 februari – De 13:e olympiska vinterspelen invigs i Lake Placid, USA med deltagare från 37 länder.[3] Spelen pågår fram till 24 februari.
17 februari – Thomas Wassberg, Sverige, vinner herrarnas 15 kilometer längdskidåkning vid olympiska vinterspelen i Lake Placid [7] före Juha Mieto, Finland och Ove Aunli, Norge.
19 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas storslalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid [7] före Andreas Wenzel, Liechtenstein, och Hans Enn, Österrike.
20 februari – Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder SEK under 20 år på ett nytt militärflygplanssystem vid namn JAS.[7]
22 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas slalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid [7] före Phil Mahre, USA, och Jacques Lüthy, Schweiz.
26 februari – Israel och Egypten inleder diplomatiska förbindelser.[8]
28 februari – 4 personer omkommer då ännu ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.[4]
Mars |
Sveriges befolkning röstar om kärnkraften.
3 mars – Pierre Trudeau blir åter Kanadas premiärminister.
4 mars – Robert Mugabe väljs till Zimbabwes premiärminister.
12 mars – Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.[9]
14 mars – 87 personer omkommer då ett polskt passagerarflygplan störtar under en nödlandning vid Warszawa, Polen.[4]
17 mars – Den svenska rockgruppen Noice får sitt genombrott i TV-programmet Måndagsbörsen med låten En kväll i tunnelbanan.- 21 mars – USA:s president Jimmy Carter tillkännager att USA kommer bojkotta de 22:a olympiska sommarspelen i Moskva, Sovjetunionen i protest mot afghansk-sovjetiska kriget.
23 mars – Vid en folkomröstning i Sverige om kärnkraften får "Linje 2", som förespråkas av SAP, LO och Folkpartiet, flest röster, men uppdelningen på tre linjer gör resultatet svårtolkat [3]. Den innebär att de reaktorer som är i drift skall köras vidare tills de successivt avvecklats [7]. Linje 1 får 18,7 %, Linje 2 får 39,3 % och Linje 3 får 38,6 %. Valdeltagandet är 76 %.[2]
24 mars – Läckan vid oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen, som den 3 juni 1979 drabbades av blowout, stoppas med ett 30 ton tungt cementblock. Uppskattningsvis 3,1 miljarder fat olja har runnit ut i den dittills största oljekatastrofen någonsin.[10]
27 mars – Den norska oljeborrplattformen Alexander L. Kielland välter i hårt väder på Ekofiskfältet och 123 personer drunknar [3] av 213 personer på plattformen.[4]
April |
Operation Eagle Claw
6 april
Sverige ställer fram klockan en timme, då man inför sommartid för första gången sedan 1916.[3]
28 februari – 4 personer omkommer då ett privatflygplan ännu en gång störtar över Skåne, Sverige. 3 fallskärmshoppare räddar sig.[4]
10 april
- Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.[5]
- 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Söderhamn, Sverige.[4]
Brynäs IF vinner svenska mästerskapet i ishockey.
- Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.[5]
Zimbabwe
18 april – Zimbabwe (tidigare Sydrhodesia) utropar självständighet med Robert Mugabe som premiärminister.[3]
22 april – 96 personer omkommer då det filippinska passagerarfartyget MV Don Juan sjunker efter att ha kolliderat med ett tankfartyg.[4]
24 april – USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran, Iran men misslyckas när en transporthelikopter kolliderar med ett tankningsflygplan.
25 april
- 25 personer omkommer då ett brittiskt charterflygplan störtar över Teneriffa.[4]
- 14 000 svenska offentliganställda går ut i strejk och 12 000 lockoutas. Kommunikationer i Sverige drabbas.
- 25 personer omkommer då ett brittiskt charterflygplan störtar över Teneriffa.[4]
26 april – USA:s president Jimmy Carter rapporterar att USA använt 6 transportflygplan och 8 helikoptrar vid ett misslyckat fritagningsförsök av ambassadgisslan i Iran.[11]
30 april – Den iranska ambassaden i London intas av sex beväpnade iranska terrorister. Efter flera dagars förhandlingar beslutar de brittiska myndigheterna att skicka in den militära specialstyrkan SAS. Den 5 maj påbörjar SAS fritagningen av gisslan, och efter några minuter har fem av sex terrorister dödats. Alla utom en gisslan överlever fritagningen.
Maj |
Storkonflikten i Sverige äger rum.
2 maj – 750 000 LO-medlemmar lockoutas av arbetsgivarna och totalt 900 000 personer berörs direkt då en stor arbetsmarknadskonflikt utbryter, den dittills största i Sveriges historia.[3] LO tar ut 100 000 personer i punktstrejker, och var fjärde arbetstagare är indragen i konflikten.[2]
8 maj – Världshälsoorganisationen meddelar att smittkoppor utrotats i hela världen.[12]
9 maj – 30 personer omkommer då en motorvägsbro i Florida, USA rasar.[4]
11 maj – Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från Sveriges regering.[5]
12 maj – De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får sitt första utbrott sedan 1857.[10]
19 maj – Enligt en utredning missbrukar mellan 10 000 och 14 000 personer i Sverige tung narkotika.[5]
20 maj – Vid en folkomröstning i Québec säger 60 % nej till självständighet från Kanada.[13]
Pac-Man
22 maj – Pac-Man debuterar i spelhallarna.
24 maj – Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.[7]
18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får ännu ett utbrott, och tusentals hektar skog ödeläggs.[10]
28 maj – Den förste svenske Jämställdhetsombudsmannen (JämO) utses.[5]
Juni |
2 juni – 11 personer omkommer då ett nattsnälltåg kolliderar med ett tomt extratåg mellan Borlänge och Falun i Sverige.[4]
10 juni
ANC i Sydafrika publicerar ett uttalande av sin fängslade ledare Nelson Mandela.[14]
- I en tolkning av svenska kärnkraftsomröstningen bestämmer Sveriges riksdag kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.[5]
18 juni – 3 personer omkommer då en polishelikopter störtar över Helsingborg, Sverige.[4]
27 juni – 81 personer omkommer då ett italienskt passagerarflygplan störtar i Tyrrenska havet.
29 juni – Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga president.[8]
Juli |
1 juli – Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell [3].
5 juli – Björn Borg, Sverige vinner herrsingeln i Wimbledontennisturneringen för femte gången i rad [3] genom att slå John McEnroe, USA med 3-2 i set under finalen.[2] Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
14 juli – FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim öppnar FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn, Danmark.[3]
Den 22:a Olympiska sommarspelen hölls i Moskva.
.
19 juli – De 22:a olympiska sommarspelen invigs i Moskva. 50 länder, bland dem USA, bojkottar spelen i protest mot Sovjetunionens militära närvaro i Afghanistan.[3] Bland de framgångsrika blir Sverige, som bland annat tar guld i simning (Pär Arvidsson och Bengt Baron) samt fäktning (Johan Harmenberg).[2]
21 juli – De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala [5].
Vanuatu
30 juli
Knesset antar Jerusalemlagen, som utser Jerusalem till Israels huvudstad.
Nya Hebriderna erhåller självständighet under namnet Vanuatu.[15]
Augusti |
2 augusti – 83 människor dödas och 200 skadas vid ett bombdåd på centralstationen i Bologna, utfört av högerextrema terrorister.[3]
14 augusti – Vid en strejk på Leninvarvet i Gdańsk, Polen träder elektrikern Lech Wałęsa fram som ledare för fackföreningsrörelsen Solidaritet.[3]
16 augusti – 37 personer omkommer då en nattklubb i London brinner.[4]
17 augusti – Vulkanen Hekla på Island får ett utbrott.[16].
19 augusti
- 301 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan fattar eld efter en nödlandning i Riyadh, Saudiarabien.[4]
- 69 personer omkommer vid en tågkollision i Polen.[4]
- 301 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan fattar eld efter en nödlandning i Riyadh, Saudiarabien.[4]
22 augusti – Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär [3] och blir en stor publikframgång.[2]
24 augusti – 9 personer omkommer då ett expresståg spårar ur vid Upplands Väsby, Sverige.[4]
September |
Iran–Irak-kriget påbörjades.
September – En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen 1957. Momsen höjs.
1 september – Programvaruföretaget Hogia grundas.
3 september – Zimbabwe bryter diplomatiska förbindelser med Sydafrika.
14 september – 6 personer omkommer vid en omkörningsolycka utanför Boden, Sverige.[4]
6 september – Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.[7]
14 september – 89 personer omkommer då ett saudiskt flygplan störtar vid Medina, Saudiarabien.[4]
19 september – En Titanraket med kärnladdning exploderar i sin silo i Arkansas, USA och giftgaser sprids över ett stort område. Ingen radioaktivitet kan dock uppmätas.[10]
22 september – Den latenta fiendskapen mellan Iran och Irak övergår i krig.[3] Utan förvarning bombar irakiska bombflygplan civila och militära mål i Iran, och iranierna svarar med att anfalla Bagdad.[7]
26 september – 13 personer omkommer och 211 skadas vid ett bombdåd vid Oktoberfest i München, Västtyskland, utfört av en högerextrem terrorist.
Oktober |
3 oktober – Fyra personer omkommer och 46 skadas när en motorcykelbomb detonerar utanför en synagoga i Paris, Frankrike.
10 oktober – Omkring 3 500 personer omkommer då en jordbävning drabbar El Asnam, Algeriet.[17]
22 oktober – Sveriges regering vinner med en rösts övervikt en misstroendeomröstning om den ekonomiska politiken.[5]
23 oktober – Sovjetunionens regeringschef Aleksej Kosygin avgår och efterträds av Nikolaj Tichonov.[3]
30 oktober – Svenska Varv beslutar att lägga ner Öresundsvarvet i Landskrona. 2 600 människor förlorar jobbet.[3]
November |
Presidentval i USA.
4 november – Republikanen Ronald Reagan besegrar demokraten Jimmy Carter och den politiske vilden John B. Anderson i presidentvalet i USA, och väljs till USA:s 40:e president.[3]
7 november – 11-årige Johan Asplund försvinner spårlöst i Sundsvall, Sverige.
10 november
Michael Foot blir partiledare för Labourpartiet i Storbritannien.[18]
- 1 person omkommer och ett 40-tal skadas då ett nattåg spårar ur i Linköping, Sverige.[4]
- 20 november – Rättegången mot "de fyras gäng" inleds i Kina.[19]
21 november – 85 personer omkommer vid en hotellbrand i Las Vegas, USA.[4]
23 november – 3 114 personer omkommer vid en jordbävning i de mellersta och södra delarna av Italien.[20]
24 november – 105 kvinnor omkommer då en gasbehållare i en by i Turkiet exploderar [4].
26 november – Olof Palme utses av FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.[2]
December |
December – En oljekälla vid Polens kust mot Östersjön brinner under stora delar av månaden, följt av svåra utsläpp.[10]
Videovåldsdebatt i Sverige.
2 december – I TV-programmet Studio S i SVT visas bl.a. avsnitt ur filmen Motorsågsmassakern och utlöser debatt om videovåldet.[5]
8 december – 40-årige brittiske sångaren, låtskrivaren och tidigare Beatles-medlemmen John Lennon mördas i New York [3] av 25-årige Mark David Chapman.[7]
25 december – Kay Pollaks film Barnens ö, efter P.C. Jersilds roman med samma namn, har Sverigepremiär.
31 december – Ett par tusen oljeskadade sjöfåglar upptäcks vid Bohuskusten i Sverige. Oljans ursprung är okänt.[10]
Okänt datum |
- Då vissa utbildningar kräver praktik från husligt arbete finns fortfarande omkring 20 000 hembiträden i Sverige [21].
Sandvik AB blir majoritetsägare i USAB [22].- I Sverige passerar Tipstjänst och Penninglotteriet vardera 1 miljard SEK i omsättning [23].
Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.- I Sverige antas den svenska grundskolans läroplan Lgr 80, som skall börja gälla från läsåret 1982/1983.
Födda |
1 januari – Elin Nordegren, svensk fotomodell.
3 januari – Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
8 januari – Rachel Nichols, amerikansk skådespelare.
12 januari – Amerie, amerikansk sångerska.
14 januari – Peter Eggers, svensk skådespelare.
16 januari – Albert Pujols, dominikansk basebollspelare.
17 januari – Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
19 januari – Jenson Button, brittisk racerförare.
20 januari – Felicitas Woll, tysk skådespelare.
20 januari – Matthew Tuck, brittisk musiker (Bullet for My Valentine).
25 januari
Magnus Kahnberg, svensk ishockeyspelare.
Christian Olsson, svensk friidrottare.
27 januari – Marat Safin, rysk tennisspelare.
28 januari – Nick Carter, amerikansk sångare (Backstreet Boys).
29 januari – Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
12 februari
Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
Samuel Giers, svensk musiker.
14 februari – Nic Schröder, svensk programledare.
16 februari – Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
24 februari – Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
5 mars – Sanna Bråding, svensk skådespelare.
6 mars – Emma Igelström, svensk simmare.
7 mars – Laura Prepon, amerikansk skådespelare.
9 mars
Matthew Gray Gubler, amerikansk skådespelare.
Chingy, amerikansk rappare.
12 mars – Christian Berglund, svensk ishockeyspelare.
15 mars – Josefin Lillhage, svensk simmare.
18 mars – Sophia Myles, brittisk skådespelare.
19 mars – Johan Olsson, svensk längdskidåkare.
20 mars – Mats Larsson, svensk längdskidåkare.
21 mars
Marit Bjørgen, norsk längdåkerska.
Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
Deryck Whibley, kanadensisk musiker (Sum 41).
25 mars – Jennifer Lamiraqui, fransk fotomodell.
26 mars – Sérgio Paulinho, portugisisk tävlingscyklist.
28 mars – Rasmus Seebach, dansk sångare.
1 april – Bijou Phillips, amerikansk skådespelare.
4 april – Björn Wirdheim, svensk racerförare.
6 april – Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
8 april – Adam Brody, amerikansk skådespelare.
9 april – Rickard Wallin, svensk ishockeyspelare.
12 april – Brian McFadden, irländsk musiker, sångare i Westlife.
13 april – Sue Gardiner, kanadensisk vattenpolospelare.
18 april – Brenda Villa, amerikansk vattenpolospelare.
20 april – Blümchen (född Jasmin Wagner), tysk sångerska.
28 april – Christian Bäckman, svensk ishockeyspelare.
2 maj – Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
6 maj – Tore Kullgren, svensk TV-personlighet.
7 maj – Alex Wesby, amerikansk basketspelare.
14 maj – Pelle Nilsson, svensk journalist och programledare.
15 maj – Tilde Fröling, svensk skådespelare.
19 maj – Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
22 maj
Aljaksandra Kirsanava, vitrysk musiker.
Satine Phoenix, filippinsk-amerikansk skådespelare.
30 maj – Margaret Dingeldein, amerikansk vattenpolospelare.
17 juni – Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
18 juni – Antero Niittymäki, finländsk ishockeymålvakt.
23 juni
Tony Mårtensson, svensk ishockeyspelare.
Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
26 juni – Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
30 juni – Seyi Olofinjana, nigeriansk fotbollsspelare.
10 juli
James Rolfe, amerikansk internetpersonlighet.
Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
15 juli – Mike Zambidis, grekisk kickboxare.
17 juli – Kristofer Gustavsson, svensk bandymålvakt.
18 juli – Kristen Bell, amerikansk skådespelare.
20 juli – Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
23 juli – Michelle Williams, amerikansk sångare.
24 juli
David Printz, svensk ishockeyspelare.
Hanna Hellquist, svensk journalist och författare.
31 juli – Rina Aiuchi, japansk sångare.
2 augusti – Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
7 augusti – Aurélie Claudel, fransk fotomodell.
12 augusti – Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
15 augusti – Carl-Johan Fogelklou, svensk musiker.
16 augusti – Elita Löfblad, svensk fotomodell.
17 augusti – Lene Marlin, norsk musiker.
18 augusti – Aljoša Kunac, kroatisk vattenpolospelare.
19 augusti – Tove Fraurud, svensk politiker (Vänsterpartiet).
20 augusti – Sebastian Zelle, svensk musiker (Natural Ex, Supernatural).
26 augusti – Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
3 september – Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
10 september – Mikey Way, amerikansk musiker (My Chemical Romance).
11 september – Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
20 september – Olli-Poika Parviainen, finländsk politiker.
21 september – Autumn Reeser, amerikansk skådespelare.
23 september – Syu, japansk musiker (Galneryus).
24 september – John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
26 september
Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
30 september
Maja Gullstrand, svensk musiker.
Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
3 oktober – Ivan Turina, kroatisk fotbollsspelare.
5 oktober – Paul Thomas, amerikansk musiker, (Good Charlotte).
7 oktober – Elna Melusine Jolom, svensk glaskonstnär.
8 oktober – Robert Skowronski, svensk musiker, (Natural Ex, Supernatural).
9 oktober – Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
13 oktober – Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
19 oktober
Andreas Leijon, svensk publicist.
Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
24 oktober – Monica Arnold, amerikansk sångerska.
26 oktober – Diana DeVoe, amerikansk skådespelare och regissör inom pornografisk film.
28 oktober – Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
29 oktober – Ben Foster, amerikansk skådespelare.
31 oktober
Samaire Armstrong, amerikansk skådespelare.
Eddie Kaye Thomas, amerikansk skådespelare.
3 november – Hans N. Andersen, dansk speedwayförare.
4 november – Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
12 november
Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
Simone Koot, nederländsk vattenpolospelare.
Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
18 november – Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
26 november – Jessica Bowman, amerikansk skådespelare.
27 november – Andreas Hoffer, svensk skådespelare, (Sunes sommar).
2 december – Damir Burić, kroatisk vattenpolospelare.
3 december
Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
Samuel Rizal, indonesisk skådespelare.
7 december – John Terry, brittisk fotbollsspelare.
10 december – Sarah Chang, amerikansk violinist.
15 december – Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
17 december – Erik Lee, svensk operasångare.
18 december – Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
19 december – Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
24 december – Maarja, estländsk musiker.
28 december – Vanessa Ferlito, amerikansk skådespelare.
30 december – Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.
Avlidna |
4 januari – Harald Heide Steen, 68, norsk skådespelare.
18 januari – Cecil Beaton, 76, brittisk fotograf.
19 januari – Ingeborg Bengtson, 88, svensk skådespelare.
2 februari – William Stein, 68, amerikansk biokemist, Nobelpristagare i kemi 1972.
4 februari – Camara Laye, 52, guineansk författare.
13 februari – David Janssen, 48, amerikansk skådespelare.
14 februari – Victor Gruen, 76, österrikisk arkitekt.
19 februari – Bon Scott, 33, skotsk-australisk sångare (AC/DC).
20 februari – Alice Roosevelt Longworth, 96, amerikansk skribent och kolumnist.
22 februari – Oskar Kokoschka, 93, österrikisk målare.
25 februari – Wilton E. Hall, 78, amerikansk politiker (Demokraterna), ledamot av USA:s senat 1944–1945.
29 februari – Tore Lindwall, 79, svensk skådespelare.
3 mars – Forrest C. Donnell, 95, amerikansk politiker (Republikanerna), guvernör i Missouri 1941–1945.
9 mars – Heinz Linge, 66, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
18 mars – Erich Fromm, 79, tysk psykoanalytiker och filosof.
19 mars – Thore Christiansen, 68, svensk sångare.
24 mars – Óscar Romero, 62, salvadoransk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980.
25 mars – Roland Barthes, 64, fransk författare, litteraturvetare och semiotiker.
29 mars – Annunzio Paolo Mantovani, 74, italiensk orkesterledare.
31 mars – Jesse Owens, 66, amerikansk friidrottare.
6 april – Nils Ericson, 74, svensk skådespelare och sångare.
12 april – Sonja Wigert, 66, norsk-svensk skådespelare.
15 april – Jean-Paul Sartre, 74, fransk författare och filosof, Nobelpristagare i litteratur 1964 (avböjde).[8]
17 april – Alf Sjöberg, 76, svensk regissör.[5]
19 april – Ivar Anderson, 89, svensk politiker (Högerpartiet) och tidningsman.
24 april – Alejo Carpentier, 75, kubansk författare.
25 april – Mario Bava, 65, italiensk filmregissör.
29 april – Sir Alfred Hitchcock, 80, brittisk filmregissör.
4 maj – Josip Broz Tito, 87, jugoslavisk politiker, Jugoslaviens premiärminister 1945–1963, president 1953–1980.[8]
18 maj – Ian Curtis, 23, brittisk sångare (Joy Division).
21 maj – Ingrid Foght, 60, svensk skådespelare.
24 maj – Paschoal Carlos Magno, 74, brasiliansk författare.
27 maj – Karin Granberg, 74, svensk skådespelare.
4 juni – Lena Gester, 36, svensk skådespelare.
7 juni
Henry Lindblom, 60, svensk sångare, skådespelare och tv-personlighet.
Henry Miller, 88, amerikansk författare.
Marian Spychalski, 73, polsk arkitekt, militär och politiker, Polens försvarsminister 1956–1968, statschef 1968–1970
8 juni – Ernst Busch, 80, tysk skådespelare, sångare och regissör.
18 juni – Eva Wikman, 58, svensk skådespelare.
20 juni
Algot Larsson, 87, svensk skådespelare.
Allan Pettersson, 68, svensk tonsättare [5].
21 juni – Bert Kaempfert, 56, tysk orkesterledare och kompositör.
23 juni
John Laurie, 83, brittisk skådespelare.
Clyfford Still, 75, amerikansk konstnär.
Elsa Wallin, 80, svensk operettsångerska och skådespelare.
27 juni – Walter Dornberger, 84, tysk militär och ingenjör.
13 juli – Seretse Khama, botswansk politiker, Botswanas president 1966–1980.
16 juli – Anna Lisa Lundkvist, 78, svensk författare och översättare.
18 juli – Nils Gustafsson, 75, svensk violinist.
24 juli – Peter Sellers, 54, brittisk skådespelare.
25 juli – Vladimir Vysotskij, 42, sovjetisk skådespelare, sångare och poet.
27 juli
Mohammad Reza Pahlavi, 60, shah av Iran 1941–1979.
Barney Bigard, 84, amerikansk jazzmusiker.
1 augusti
Patrick Depailler, 35, fransk racerförare.
Jacob Wallenberg, 87, svensk bankman och företagsledare [5].
5 augusti – Hugo Abramson, 82, svensk ingenjör.
9 augusti
Jacqueline Cochran, 74, amerikansk pilot.
Elliott Nugent, 83, amerikansk skådespelare, författare och filmregissör.
14 augusti – Dorothy Stratten, 20, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
20 augusti – Naemi Briese, 72, svensk sångare och skådespelare.
25 augusti – Birger Olin, 69, svensk militär.
26 augusti – Tex Avery, 72, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
27 augusti – Carl von Haartman, 83, finländsk skådespelare och regissör.
3 september – Dirch Passer, 54, dansk komiker, skådespelare och manusförfattare.
8 september – Willard Frank Libby, 71, amerikansk kemist, Nobelpristagare i kemi 1960.
14 september – Inga-Bodil Vetterlund, 66, svensk skådespelare.
15 september – Bill Evans, 51, amerikansk jazzpianist.
16 september – Jean Piaget, 84, schweizisk pedagog och filosof.
25 september – John Bonham, 32, brittisk musiker (Led Zeppelin).
7 oktober – Ernst Alm, 80, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
21 oktober
Hans Asperger, 74, österrikisk pediatriker.
Vălko Tjervenkov, 80, bulgarisk politiker, Bulgariens premiärminister 1950–1956.
27 oktober – John H. van Vleck, 81, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1977.
7 november – Steve McQueen, 50, amerikansk skådespelare.
14 november – Arnold Haskell, 77, brittisk danskritiker.
22 november
John William McCormack, 88, amerikansk politiker (Demokraterna), talman i USA:s representanthus 1962–1971.
Mae West, 87, amerikansk skådespelare.
24 november – George Raft, 79, amerikansk skådespelare.
2 december – Romain Gary, 66, fransk författare, diplomat och filmregissör.
3 december – Sir Oswald Mosley, 84, brittisk militär och politiker.
4 december – Gösta Cederlund, 92, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
7 december – Darby Crash, 22, amerikansk punksångare.
8 december
Sverre Bergh, 65, norsk dirigent, musiker och kompositör.
John Lennon, 40, brittisk musiker (The Beatles).
17 december – Oskar Kummetz, 89, tysk sjömilitär.
18 december – Aleksej Kosygin, 76, Sovjetunionens regeringschef 1964–1980.
18 december – Gabrielle Robinne, 94, fransk skådespelare
20 december – Dagmar Olsson, 72, svensk skådespelare, sångare och dansare.
23 december – Astri Taube, 82, svensk bildkonstnär och skulptör.
24 december – Karl Dönitz, 89, tysk sjömilitär, Tysklands rikspresident 1945.
29 december
Tim Hardin, 39, amerikansk musiker.
Nadezjda Mandelsjtam, 81, rysk författare.
Nobelpris [24] |
- Fysik
James Cronin, USA
Val Fitch, USA
- Kemi
Paul Berg, USA
Walter Gilbert, USA
Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
Baruj Benacerraf, USA
Jean Dausset, Frankrike
George D Snell, USA
- Litteratur – Czesław Miłosz, USA / Polen
- Fred – Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
- Ekonomi – Lawrence Klein, USA
Referenser |
Fotnoter |
^ ”Konstitutionellt rättighetsskydd”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1556445&fileOId=1563991.
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1980, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] 20:e århundrades När Var Hur – 1980, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Hundra år i Sverige – 1980, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
^ ”Historyorb.com”. http://www.historyorb.com/countries/egypt?p=3.
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1980, 1999
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1980 (Utlandet), Semic, 1999
^ Faktakalendern 2000 – 1980 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
^ ”Dagens händelser 8 maj”. Sundsvalls Tidning. https://www.st.nu/artikel/slakt-o-vanner/dagens-handelser-8-maj-1. Läst 9 augusti 2018.
^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_P-Y.html#Quebec.
^ ”ANC.org.za”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 1997. https://web.archive.org/web/19971017203354/http://www.anc.org.za/ancdocs/history/mandela/64-90/anvil.html.
^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Vanuatu.html.
^ Horisont 1980, Bertmarks förlag, sidan 210 - Hekla vaknade igen
^ Horisont 1980. Bertmarks
^ Horisont 1980. Bertmarks
^ ”1976: China's 'Gang of Four' arrested”. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/11/newsid_4712000/4712306.stm.
^ Horisont 1980, Bertmarks förlag, sidan 269-271 - Katastrofskalv i Neapelområdet
^ ”Kvinnor i arbete - Arbetaryrken”. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/arbetare/?initLang=1.
^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
^ Sverige 1900-talet – Hundra år av lönsamhet, NE, Bra Böcker, 2000
^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör 1980.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör 1980.
