Mfrhtyj

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Azerbajdzjanska
azərbaycanca
Talas i	Azerbajdzjan Iran samt av minoriteter i Georgien, Armenien (fram till 1989), Dagestan (Ryssland), Irak och Turkiet
Region	Kaukasien
Antal talare	26 miljoner (2007)
Språkfamilj	Altaiska Turkiska Sydvästturkiska Azerbajdzjanska
Officiell status
Officiellt språk i	Azerbajdzjan Dagestan,  Ryssland
Språkkoder
ISO 639-1	az
ISO 639-2	aze
ISO 639-3	aze

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: De noter som finns avser bara vissa uppgifter (2016-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; azərbaycanca) är ett språk talat av cirka 7 miljoner (1999)^[1][2] människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket)^[3] och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan, samt av cirka 30 miljoner i regionen Azarbajdzjan i nordvästra Iran.^[3] I det autonoma området Nagorno-Karabach inom Azerbajdzjan är armeniska dock det största språket. Vidare talas det av cirka 300 000 i sydöstra Georgien samt av mindre grupper i Irak, Dagestan (Ryssland), Turkiet, Afghanistan och Syrien. Azerbajdzjanska är ett sydvästturkiskt språk och är nära besläktat med turkiskan.

Historia |

Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framträda som ett särskilt språk som inte längre var en del av fornturkiska. Denna process pågick till cirka 1450.

År 1828 delade Ryssland och Iran de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades uppgick i Osmanska riket.

Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla arabiska skriften med den latinska och tio år senare, 1939, med den kyrilliska. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.

Under 1900-talet krympte azerbajdjzjanskans utbredningsområde rejält till följd av den etnopolitiska konflikten med grannlandet Armenien. 1988–1989 deporterades den sista azerbajdjzjanska befolkningen från Armenien, som vid det laget utgjorde endast 10 procent av landets totala folkmängd, och under Karabach-krigets gång deporterades den azerbajdzjansk-språkiga befolkningen såväl från själva Nagorno-Karabach som från sju omgivande distrikt. Enligt den ryska folkräkningen strax före sekelskiftet 1900 utgjorde däremot tatarer, som myndigheterna kallade azerbajdzjaner, uppemot 40 procent av befolkningen i områdena som idag utgör Armenien.^[1]

Alfabet |

Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med arabiska och kyrilliska bokstäver, men använder numera latinska. Azerbajdzjanskan i Iran har länge skrivits med det arabiska alfabetet men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan. Skrivmaskiner med bokstaven ə var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av Unicode var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har æ eller ä ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ə i Azerbajdzjan, men i Iran används ä oftare.

Latinsk	Kyrillisk	Fonetik	Transkribering
A a	А а	[aː]	a
B b	Б б	[b]	b
C c	Ҹ ҹ	[ʤ]	dzj
Ç ç	Ч ч	[ʧ]	tj
D d	Д д	[d]	d
E e	Е е	[ɛ]	e
Ə ə	Ә ә	[æ]	ä
F f	Ф ф	[f]	f
G g	Ҝ ҝ	[gʲ]	g, gj
Ğ ğ	Ғ ғ	[ɣ]	gh
H h	Һ һ	[h]	h
X x	Х х	[x]	ch
I ı	Ы ы	[ə]	y
İ i	И и	[ɪ]	i
J j	Ж ж	[ʒ]	zj
K k	К к	[kʲ]	k, kj
Q q	Г г	[g]	q
L l	Л л	[l]	l
M m	М м	[m]	m
N n	Н н	[n]	n
O o	О о	[ɒ]	o
Ö ö	Ө ө	[ɜː]	ö
P p	П п	[p]	p
R r	Р р	[r]	r
S s	С с	[s]	s
Ş ş	Ш ш	[ʃ]	sj
T t	Т т	[t]	t
U u	У у	[ʊ]	u
Ü ü	Ү ү	[uː]	ü
V v	В в	[v]	v
Y y	J ј	[j]	j
Z z	З з	[z]	z

Dialekter |

Trots sitt jämförelsevis stora antal talare skiljer sig azerbajdzjanska dialekter inte markant från varandra, men Ethnologue räknar ändå sydliga och nordliga dialekter som två separata språk.^[3] Olika dialekters talare brukar inte ha problem med att förstå varandra. Det kan vara svårt för talarna i Azerbajdzjanska republiken att förstå vissa ord med ursprunglig arabisk eller persisk rot, som ofta används av talare i den iranska delen. Till exempel blir ordet firgə, "politiskt parti", som används i Södra Azerbajdzjan, inte förstått av invånarna i Republiken Azerbajdzjan där man istället använder ordet partiya (från ryskan) för samma begrepp. Detta fenomen förklaras med att båda orden har använts mycket ofta i respektive landsdel sedan splittringen 1828.

En tid efter att Wikipedias azerbajdzjanska upplaga grundades år 2002, innehöll den artiklar skrivna såväl med det latinska som med det arabiska alfabetet. En absolut majoritet av artiklarna var dock skrivna med Azerbajdzjanska republikens officiella alfabet, det vill säga det som är baserat på det latinska alfabetet. Sommaren 2015 grundades en separat upplaga för artiklar endast skrivna med arabiska alfabetet.^[4] Karaktäristiskt nog fick den nya upplaga det engelska namnet "South Azerbaijani", medan det inhemska namnet blev "تۆرکجه", eller "türkcə" (bokstavligen turkiska eller "turkspråk"), vilket återspeglar det faktum att den azerbajdzjanska etniska identiteten konstruerades i den sovjetiska kontexten, medan azerbajdzjanernas folkfränder i Iran behöll sin primära identitet som turkar (i vidare bemärkelse, inte i betydelsen "med ursprung i Turkiet").

Fonologi |

Konsonanter |

konsonantfonem i standardazerbajdzjanska

	Labial		Dental/ Alveolar		Post- alveolar		Palatal		Velar		Glottal
Nasal	m		n̪
Klusil	p	b	t̪	d̪	t͡ʃ	d͡ʒ	c	ɟ	k	ɡ
Frikativa	f	v	s̪	z̪	ʃ	ʒ	ç		x	ɣ	h
Approximant			l				j
Flapp			ɾ

1. 
   /t͡ʃ/ och /d͡ʒ/ uttalas som [t͡s] respektive [d͡z] i områdena runt Tabriz och i väst, syd och sydväst om Tabriz (inklusive Kirkuk i Irak); i Nakhchivan- och Ayrumdialekterna, i Jabrayil och några dialekter vid den kaspiska kusten.^[5]
   


2. 
   /k/ finns enbart i ryska och franska lånord (skrivs, liksom /c/, med k).


3. 
   /w/ finns i Kirkukdialekten som en allofon till /v/ i arabiska lånord.


4. I Bakudialekten kan /ov/ uttalas som [oʷ], och /ev/ och /øv/ som [øw], till exempel /ɡovurˈmɑ/ → [ɡowurˈmɑ], /sevˈdɑ/ → [søwˈdɑ], /døvˈrɑn/ → [døwˈrɑn]^{[källa behövs]}
   

Vokaler |

Vokalfonem i standardazerbajdzjanskan: /i, y, ɯ, u, e, œ, o, æ, ɑ/.

Referenser |

1. ^ [a b] http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm
   


2. 
   ^ Azərbaycan Dövlət Statistika Komitəsi Arkiverad 12 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
   


3. ^ [a b c] ”Azerbaijani, North”. Ethnologue. SIL International. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=azj. Läst 30 maj 2011. 
   


4. 
   ^ ”Requests for new languages/Wikipedia South Azerbaijani - Meta”. meta.wikimedia.org. https://meta.wikimedia.org/wiki/Requests_for_new_languages/Wikipedia_South_Azerbaijani. Läst 19 november 2015. 
   


5. 
   ^ Marashi, Medhi (red.) (1994). Persian Studies in North America: Studies in Honor of Mohammad Ali Jazayery. Ibex Publishers. ISBN 9780936347356 
   


6. 
   ^ Mokari, P. G.; Werner, S. (2016). "An acoustic description of spectral and temporal characteristics of Azerbaijani vowels". Poznań Studies in Contemporary Linguistics 52 (3).
   

Wikipedia har en upplaga på Azerbajdzjanska.